Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte monarkiens män - Femte sjukdomen - Femtåig kängururåtta - Femudd - Femunden, Fæmund(en), Fämunden - Fem unga - Femur - Femårsberättelser, K. m:ts befallningshavandes - Femårsplanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE SJUKDOMEN
och till en början understödde Cromwell i tron
att han förberedde ett tusenårigt fridsrike, ”den
femte monarkien”, med Kristus som härskare;
de fyra första voro de i Dan. 2 omtalade
världsrikena. F. blevo emellertid snart besvikna på
Cromwell och agiterade mot honom, varvid
deras ledare och predikanter arresterades; ett försök
av dem att 1661 bemäktiga sig London
misslyckades, och deras anförare arkebuserades, varefter
sekten ännu några årtionden förde en tynande
tillvaro. Sa B.
Femte sjukdomen, eryth’ema infectio’sum, en
epidemiskt uppträdande akut infektionssjukdom, som
kännetecknas av ett storfläckigt utslag i ansiktet
och på extremiteternas sträcksidor.
Allmäntillståndet är föga påverkat. Sjukdomen, som mest
angriper barn i 5—15-årsåldern, är ofarlig och
kräver inga särskilda åtgärder.
Femtåig kängururåtta, art av underfam.
mysk-pungdjur*.
Femudd, dets. som pentagram*.
Femunden, F æ m u n d(e n), F ä m u n d e n, sjö
i Norge, nära gränsen mot n. Dalarne, nästan
helt inom Hedmark fylke; 663 m ö.h., 202 km2,
60 km lång, 130 m djup. F., som näst Mjösa är
Norges största sjö, avrinner i s. genom
Klarälven, här kallad Trysilelv el. Klara.
Ångbåtstrafik; bra laxfiske.
Fem unga, ”unglitterär antologi”, dikter och
prosaskisser, utg. 1929 av Erik Asklund (f. 1908),
Josef Kjellgren (1907—48), Artur Lundkvist (f.
1906), Harry Martinson (f. 1904) och Gustav
Sandgren (f. 1904). ”De fem unga” användes stundom
som beteckning för den grupp, som dessa förf,
bildade och som gjorde en viktig insats i
1930-talets svenska litteratur.
Fem’ur (lat.), anat., se Lår och Lårben.
Femårsberättelser, K. m : t s
befallningsha-vandes f. Genom k.br. 13/s 1802 befalldes
landshövdingarna att till beredande av kännedom om
de ekonomiska förhållandena i riket vart 5:e år
till Kammarkollegium insända berättelser om
länens tillstånd och särsk. om ”jordbrukets,
ängs-och boskapsskötselns samt alla andra näringars
till- och avtagande”. Med ledning härav skulle
kollegiet så till K. m:t avgiva en allmän
berättelse. Redan tidigare (mitten av 1600-talet, en stor
del av 1700-talet) hade dock av landshövdingarna
liknande uppgifter rörande länens förhållanden
lämnats. I de formulär, som n/s 1802 fastställdes
för tabellverket, infördes en del ekonomiska
uppgifter, närmast avseende jordbrukets
förhållanden, vilka emellertid endast förekommo i
tabellverket t.o.m. 1820. Därefter samlades de
jord-bruksstatistiska uppgifterna i K. B:s f., vilka
av-gåvos direkt till K. m:t och enl. k.br. 17/4 1821
och 4/s 1827 borde utgöra fullständiga
statistisktopografiska länsbeskrivningar. Enl. 1861
utfärdade bestämmelser kommo f. fr.o.m. perioden 1856
—60 att publiceras under littera H i ”Bidrag till
Sveriges officiella statistik”. Berättelserna skulle
upptaga 12 obligatoriska tab. över följ, ämnen:
1) folkmängd, 2) jordbruk, 3) boskapsskötsel, 4)
skogshushållning, 5) dödade rovdjur, 6) av
rovdjur dödade husdjur, 7) bergverk, bruk, fabriker
och manufakturinrättningar samt hantverkerier, 8)
allmänna vägar, gästgiverier och skjutsning, 9)
sjöfart och handel, 10) hemman och jordlägenheter
å landsbygden, jordområde och egendomar i
städerna, u) laga skiften, 12) sparbanker.
Allteftersom tiden gått, ha från berättelserna ett flertal
tab., som kommit att behandlas i andra
publikationer, utmönstrats; däremot ha tillagts bl.a.
redogörelser för fattigvården, för kronouppbörden,
för brandförsäkingsinättningarnas verksamhet, för
fromma stiftelser m.m., för egendomar tillhörande
inhemska ab., för fideikommissegendomar samt
för utländska undersåtars egendomar i Sverige.
På förslag av 1905 års statistiska kommitté
förordnade K. m:t 191/, att f. skulle upphöra fr.o.m.
perioden 1906—10. T.Ln.
Femårsplanerna, successiva planer för
Sovjetunionens ekonomiska utveckling, av vilka den
i:a påbörjades i okt. 1928. — Under
sovjetregi-mens första år var den ekonomiska politiken,
den s.k. krigskommunismen, ytterst radikal.
Industri, transportväsen och handel socialiserades
helt. Bönderna fingo visserligen behålla sin jord
men fingo lämna sitt överskott av spannmål till
staten, vilken som ersättning skulle ge dem
industriprodukter. Företagen drevos av arbetarna
själva genom s.k. fabrikskommittéer. Då dessa
ej voro i stånd att behärska den industriella
apparaten, som dessutom var svårt skadad genom
1 :a världskriget och inbördeskriget, fortsatte
produktionen att sjunka. Rubeln förstördes genom
en våldsam inflation. Regeringen måste då slå
till en tillfällig reträtt genom att överlämna en
del av industrien och handeln åt enskild
företagsamhet. Bönderna fingo fritt sälja sin spannmål
mot att en del överlämnades som skatt åt
staten. Denna nya ekonomiska politik, Nep*, ledde
dock till en ohållbar politisk situation, därigenom
att det växte fram en företagarklass och ett
mera burget skikt av bönder, kulakerna, vilka
voro fientligt inställda mot sovjetregimen. Även
under Nep-perioden behöll staten dock de
strategiska positionerna inom näringslivet, varifrån
den kunde företa en ny kollektivistisk
fram-ryckning. Denna skedde genom den i:a f., som
definitivt antogs av sovjetkongressen 28/s 1929.
Redan 1920 hade folkkommissariernas råd
antagit en plan för landets elektrifiering, som
samtidigt innehöll grundelement till en allmän
in-dustrialiseringsplan, och fr.o.m. 1925 hade
ettårsplaner, de s.k. kontrollsiffrorna, antagits. F.
ha främst utarbetats av den statliga
planeringskommissionen, Gosplan, och dess underavd. De
inneburo planer ej blott för den statliga och
kommunala förvaltningen utan för hela
näringslivets organisering, arbetskraftens fördelning samt
produktionens omfattning och fördelning på olika
nyttigheter. — Den första f. omfattade åren
1929—33 men realiserades redan på fyra år, den
andra 1933—37, medan den tredje ej kunde
fullföljas på gr. av 2:a världskriget. Kort sagt
inneburo f. en stark industrialisering av
Sovjetunionen. Huvudvikten lades härvid på den tunga
industrien, ss. gruvor och järnverk, medan den
lättare industrien el. konsumtionsvaruindustrien
kom i andra rummet. Tanken var alltså att
först utbygga investeringssektorn för att sedan
med dess hjälp utbygga produktionsapparaten för
konsumtionsvaror, varigenom slutl. en stark ök-
— 355 —
- 356 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
