Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femårsplanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMÅRSPLANERNA
ning av konsumtionen skulle bli möjlig. Kriget
förhindrade dock, att detta senare mål
realiserades. I stället fick f. allt starkare inriktas på
militära mål. Sovjetunionens industrialisering
mötte oerhörda svårigheter till följd av
befolkningens ovana vid industriellt arbete och bristen
på tekniker. Den senare kompenserade man
delvis genom import av utländska tekniker, liksom
åtskilliga arbeten fingo anförtros åt utländska
företag. Idealet såg man främst i USA:s
industri. Man koncentrerade därför produktionen
till oerhörda jätteföretag. Detta visade sig dock
delvis vara ett misstag, då transportväsendet
härigenom utsattes för mycket stark påfrestning.
Inom jordbruket genomfördes en
kollektivisering. Böndernas motstånd mot denna bröts
genom tvång, varvid den mera burgna bondeklassen
borttransporterades till arbetsläger,
”dekulakise-ringen”. I syfte att stimulera
arbetseffektivi-teten infördes en starkt differentierad löneskala,
tack vare vilken elitarbetare, s.k.
stachanov-arbe,-tare, kunde komma upp till 10 å 20 ggr högre
lön än den normala. Vid jordbrukets
kollektivisering gick man i stor omfattning in för
maskindrift på jättefarmer. Delvis utgöras dessa av
statsägda storbruk, sovchozer, men till
större delen äro de kollektivjordbruk, kolchozer.
Särsk. ha Ukrainas slätter varit gynnsamma för
mekaniserad stordrift. Ansvaret för att de för
varje företag uppgjorda planerna för produktion,
investering etc. genomföras, ligger främst hos
företagets driftsledare, hos vilken
bestämmanderätten över företaget alltmer koncentrerats.
Lönerna, vilka till stor del utgå som ackord,
bestämmas i samband med produktionsplanernas
upprättande. Industrier, som skola expandera
särsk. starkt, få möjlighet att genom högre löner
dra till sig arbetskraft på de övrigas bekostnad.
Fackföreningarna ha alltså berövats
medbestämmanderätt över lönebildningen. Deras uppgift är
främst att bidra till att öka produktionen. I
detta syfte hållas produktionskonferenser, där
företagets anställda ha tillfälle att kritisera dess
ledning och framlägga förslag till rationalisering
av driften. Kontrollen utövas genom att företagen
insätta sina inkomster i statsbanken, Gosbank,
och därifrån lyfta de för utgifter behövliga
medlen. Banken märker alltså, om de planerade
inkomsterna ej erhållas el. om kostnaderna
överskridas. I fråga om prisbildningen får man
skilja mellan pris på råvaror, halvfabrikat etc.,
som betalas av ett företag till ett annat, samt
pris på konsumtionsvaror, som säljas till
allmänheten. De förra beräknas så, att de skola
motsvara företagets totala kostnader plus den
beräknade vinsten. Kostnaderna äro dock ej
företagets verkliga utan de för detta planerade.
Vid beräkningen av dessa utgår Gosplan från de
för näringsgrenen under föregående år
genomsnittliga, minus vad som beräknas kunna
inbe-sparas genom fortsatt rationalisering, överstigas
dessa kostnader, minskas vinsten, vars storlek
alltså blir en måttstock på företagets effektivitet.
I syfte att stimulera de anställdas intresse för
en effektiv drift går en del av vinsten till för
dem gemensamma sociala ändamål. Priset på
de varor, som säljas till allmänheten, höjes
ge
nom tillägg av omsättningsskatt. Vill man
uppmuntra användningen av en vara, lägger man
låg skatt på denna el. lämnar den rent skattefri,
medan skatten är så mycket högre på
lyxbetonade varor samt varor, varpå tillgången är
knapp. De investeringar f. kräva bekostas delvis
av företagens vinster, delvis av skatter samt
delvis av lån. Då lånen även ha till syfte att
stimulera sparandet för att på så sätt anpassa
efterfrågan efter den knappa varutillgången, är
räntan relativt hög, i regel 5 °/o. Då
varutillgången ständigt varit knapp i förh. till
efterfrågan, ha företagen aldrig behövt ha några
avsättningssvårigheter. Någon arbetslöshet har
aldrig funnits, utan f:s genomförande har i
stället försvårats genom brist på arbetskraft.
F:s resultat har varit utsatt för starkt
skiftande värderingar. Den officiella statistiken
uppvisar imponerande framsteg — f:s högt ställda
mål blevo i regel överträffade —, men det har
ifrågasatts, om den är helt tillförlitlig. De
talrika utrensningarna och sabotageprocesserna
under senare hälften av 1930-talet visa, att f. ej
kunnat genomföras friktionsfritt. Ryska tidningar
ha också innehållit kritik av produktionens
kvalitet, av ledningens byråkratisering etc. Nedanst.
uppgifter äro hämtade ur den officiella statistiken:
Ar Ryska produktionssiffror (i miljarder rubler av 1926/27)
Total
industriproduktion Maskinindustri Textilindustri Jordbruk
1913 16,2 0,9 3,5 12,6
1929 25,7 2,5 5,3 14,7
1938 106,1 28,1 11,3 20,1 I
Ovanstående siffror avse dels f:s början, dels
det sista fredsåret; den sista siffran för
jordbruket avser dock 1937. Som jämförelse visas
siffror från tsarväldets sista fredsår. Enl. dessa
siffror skulle f. ha medfört mer än en
sexdubb-ling av industriproduktionen.
Industrialiserings-processen framträder i den starka ökningen av
maskinindustrien i jämförelse med textilindustriens
ökning. I den förra ingår dock även
tillverkning av traktorer och övriga maskiner,
erforderliga för det ryska jordbrukets industrialisering.
Enl. den sista kolumnen har denna medfört en
stark produktionsökning. Genom f. ryckte
Ryssland upp från 5:e till 2:a plats bland världens
industriländer, endast föregånget av USA. Många
väntade, att den starka produktionsökningen
skulle utnyttjas till en exportoffensiv, som skulle
bereda de privatkapitalistiska länderna stora
svårigheter. Så blev dock ej fallet, utan Rysslands
utrikeshandel förblev obetydlig i jämförelse med
nationalproduktionens storlek. Ovanstående
siffror säga dock ej mycket om levnadsstandardens
utveckling under f. Produktionsökningen har
varit ojämförligt starkast i fråga om kapitalvaror,
och gentemot ökningen i produktionen av
konsumtionsvaror får sättas tillbakagången i
småindustri och hantverk, näringsgrenar, som
blomstrade upp under Nep-perioden. Levnadsstandarden
är ytterst svår att beräkna, då arbetarna jämte
kontant lön åtnjuta sociala förmåner, rabatter
— 357 —
- 358 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
