Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferlin, Nils - Ferling, Erik - Ferm - Ferman, firman - Fermanagh - Fermat - de Fermat, Pierre - Ferment - Fermi, Enrico - Fermier général - Fermistatistik - Fermitet - Fermor, Wilhelm - Ferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERLING
gång intensiva uttryck, under det att i ”Med
många kulörta lyktor” besvikelsen över livet är
ett huvudtema; poeten, ”en medelålders man”,
känner sig ”trött på skådespeleri och på gamla
rim och glosor”. — Litt.: A. Häggqvist, ”F.
Ungdomsåren” (1942). E.
Ferling, Erik, violinvirtuos och dirigent (1733
—1808), medl. av Hovkapellet fr.o.m. 1761;
konsertmästare 1774—86. F. nämnes som en av sin
tids främsta violinister i Sverige. Han dirigerade
under 1780-talet en mängd orkesterkonserter i
Stockholm och kallades 1790 till dirigent för det
nybildade musikaliska sällskapet i Åbo. I denna
befattning kvarstod han till sin död, då sällskapets
första blomstringstid avslutades. Under F:s
ledning infördes den klassiska tonkonsten i Finland.
Flera av hans egna kompositioner, bl.a. en
violinkonsert, framfördes vid sällskapets konserter. F:s
verksamhet var av grundläggande betydelse för
Finlands tonkonst. — Litt.: O. Andersson,
”Musikaliska sällskapet i Åbo 1790—1808” (1940). O.An.
Ferm (fra. ferme, av lat. fi’rmus, fast), skicklig,
rutinerad; rask, kvick; förr även: fast, ståndaktig,
kraftfull. — Subst.: f e r m i t e’t (fra. fermité).
Ferma’n (pers., ”befallning, order”), firman,
i muhammedanska länder beteckning för av
furstlig person utfärdad skriftlig order. Jfr Hatt.
Fermanagh [famänn’a], grevskap i s.v.
Nordirland, kring Erne-sjöarna; 1,691 km2, 54,569 inv.
(1937; 116,047 1851). F. är kuperat och särsk. i
s.v. bergigt (Cuilcagh 667 m); bördig lera
förekommer i de lägre delarna. Jordbruk och någon
hemindustri. Huvudstad är Enniskillen (4,880 inv.).
Ferma’t (ital. fermata), mus., stillestånd,
vilopunkt, betecknas , förlänar den not el. paus,
över vilken den står, förlängt tidsvärde; f. över
taktstreck kräver inskjutande av en paus. Se
Kadens.
de Fermat [do färma’], Pierre, fransk
matematiker (1601—65). Frånsett en kontrovers med
Des-cartes ang. vissa punkter i dennes analytiska
geometri förflöt F :s liv
lugnt och
tillbakadraget. F. publicerade
sällan sina upptäckter
men anses nu som sin
tids främste
matematiker. En samtida till F.,
Bachet, hade till latin
översatt och med
kommentarer utgivit
Dio-fantos’ skrifter.
Läsningen härav gjorde
ett starkt intryck på
F., som i marginalen
i sitt exemplar
nedskrev en rad
fundamen
tala satser, de flesta dock utan bevis. Ex.: Om p
är ett primtal och a ett godtyckligt, helt tal, så
är ant. a el. aP—1—1 delbart med p. Varje primtal
(utom 2) kan på ett och endast ett sätt framställas
som skillnaden mellan 2 kvadrater. En kub kan
aldrig framställas som summan av 2 kuber, och,
mera allmänt, ekvationen xn+yn=zn, där x, y och
z skola vara hela tal, har ingen lösning, om n är
större än 2. Den sista satsen, vanl. kallad F:s
stora sats, är mycket berömd, dels därför
att man ej ännu lyckats bevisa den för alla n,
dels på gr. av att ett pris på 100,000 rmk utfästs
för dess bevis. F. kände även derivatkalkylens
grundtankar. H.D.
Ferment’ (av lat. fermen’tum, jäsämne), dets. som
enzym*; i överförd betydelse jäsningsämne,
pådrivande, inspirerande kraft.
Fermi, E n r i c o, italiensk fysiker (f. 1901),
efter studier i hem- och utlandet prof, i fysik
i Florens 1924, i teoretisk fysik i Rom 1927. F.
har i en serie
arbeten av såväl teoretisk
som experimentell
natur lämnat viktiga
bidrag till atomfysikens
utveckling. I sina
teoretiska arbeten har
han bl.a. behandlat
den s.k.
hyperfinstruk-turen hos atomernas
spektrallinjer samt
utvecklat en ny
statistisk mekanik på
kvan-tumteoretisk grundval, som uppkallats
efter honom (f e
r
m i s t a t i s t i k, se Kvantumstatistik). F. har
även utvecklat en teori för ^-strålningen från
radioaktiva element. Jämte flera medarbetare har
F. utfört omfattande experimentella
undersökningar rörande radioaktiva grundämnen,
framställda genom bombardemang med neutroner,
och upptäckte därvid kärnreaktioner vid
långsamma neutroner. För dessa senare undersökningar
erhöll F. nobelpriset i fysik 1938. — Sedan 2:a
världskriget har F. varit verksam i USA och där
varit en av förgrundsfigurerna under arbetet
med atombombens framställning. [Re]L.Sk.
Fermier général [färmje’ zenerall’] (fra.),
gene-ralförpaktare, arrendator av de indirekta
skatterna till staten. Utarrenderandet av dessa var i
Frankrike redan tidigt men framför allt från
Col-berts tid en i allt fastare former praktiserad metod
för uppbörden, varmed avsågs att tillförsäkra
staten bestämda nettoinkomster men befria den från
besväret med uppbörden. Systemet (la ferme
gé-nérale) visade sig behäftat med svåra olägenheter.
De småningom till ett 40-tal uppgående
förpak-tarna skodde sig oskäligt och blevo genom sina
hänsynslösa utsugningsmetoder ytterligt hatade.
En av revolutionens första åtgärder var att
avskaffa detta skattesystem. C.
Fermistatistik, se Kvantumstatistik.
Fermite’t, se Ferm.
Fermor, Wilhelm, greve, rysk militär (1704
—71), inträdde vid 16 års ålder i armén, utmärkte
sig vid flera tillfällen, blev 1740 kommendant i
Viborg och deltog verksamt i kriget mot
svenskarna 1741—43. 1746 generallöjtnant, 1751
generalkommendant i S:t Petersburg; fick 1758
överbefälet över den ryska hären i kriget mot
Preussen. Han påbörjade belägringen av Küstrin men
blev 25/8 s.å. besegrad av Fredrik den store vid
Zorndorf och nedlade överbefälet. 1762—68 var
han generalguvernör i Smolensk. Sa B.
Ferna, samhälle, järnbruk och gods i
Västmanland, se Färna.
— 403 —
— 404 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
