Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferrolegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERROLEGERINGAR
kol el. kisel som reduktionsmedel (silikotermisk
reduktion), 3) aluminotermiskt i degel utan yttre
värmetillförsel.
De viktigaste f. äro följ. Ferrokisel
(kisel-j ä r n) framställes av kvarts, järnskrot och kol i
elektrisk ljusbågsugn. Vanliga handelskvaliteter
innehålla c:a 15, 25, 45, 75 el. 90% kisel.
Lågprocentigt kiseljärn med upp till 18% kisel kan
även framställas i masugn. Kiseljärn användes
som desoxidations- och tätgöringsmedel vid
ståltillverkning samt som legeringsmedel vid
framställning av stål, innehållande kisel, samt av
gjutjärn för elektriska ändamål. Årsproduktionen av
kiseljärn i Sverige var 1946 o. 8,500 t, huvudsaki.
för hemmamarknaden; 1936—-40 var produktionen
o. 15,000 t, varav största delen exporterades.
Kiseljärn med kiselhalter mellan 50 och 60%
avger, särsk. under inverkan av fuktig luft, giftiga
och explosiva gaser (fosforväte och arsenikväte),
som givit anledning till svåra explosions- och
för-gitningsolyckor. Vid förvaring och transport,
särsk. å fartyg, måste därför tillses, att
luftväxlingen är god, så att gaserna bortföras av
luftdraget. — Ferromangan (manganjärn)
framställes genom reduktion av manganmalm med
kol i masugn el. elektrisk ljusbågsugn.
Manganhalten växlar från c:a 80 till 90%; vanlig
han-delskvalitet håller 76—82% mangan och c:a 7%
kol, s.k. ferromangan affiné 90 °/o mangan och
under 2% kol. Ferromangan användes för att
tillverka manganlegerade stål, som
desoxidations-medel och som tillsats till vanligt stål för att
motverka den skadliga inverkan av svavel.
Ferromangan bör förvaras i slutna kärl, då den är
benägen att sönderfalla i luft. 1946 framställdes i
Sverige 4,000 t manganjärn, huvudsaki. för
inhemsk förbrukning. S.å. importerades c:a 5,500 t.
— Spegel järn är ett i masugn framställt
tackjärn med 5—30% mangan. Namnet härrör
av att järnet är grovkristalliniskt med stora,
speglande kristallytor. Spegeljärn användes som
desoxidationsmedel och vid framställning av
manganlegerade stål. 1946 producerades i Sverige
600 t, medan importen uppgick till c:a 6,400 t.
— Kiselmangan framställes genom
reduktion av manganmalm med kol i elektrisk ugn.
Legeringen håller vanl. 50—75% mangan, 10—
25 °/o kisel. Kiselmangan användes som
desoxidationsmedel och för att tillföra mangan och kisel
till huvudsaki. lågkolhaltiga stål. 1946
framställdes i Sverige c:a 4,000 t kiselmangan,
huvudsaki. för inhemsk förbrukning. ”S i 1 i k o s p
e-g e 1” benämnas kiselmanganlegeringar med vanl.
20—30% mangan och 10—20% kisel, som
framställas i elektrisk ugn och användas för att
tillföra mangan och kisel till stål. — Ferrokrom
(k r o m j ä r n) framställes övervägande i elektrisk
ljusbågsugn genom reduktion av krommalm med
kol. Ferrokrom med kolhalter under 1 °/o tillverkas
enl. ett silikotermiskt förfarande, varvid ferrokrom,
framställt med kol som reduktionsmedel,
omsmältes med kvarts och kol. Den så erhållna
kisel-kromen smältes sedan med krommalm, varvid
ferrokrom affiné erhålles. Ferrokrom håller vanl.
65—75°/o krom, o,os—10% kol, 1—3% kisel. På
gr. av svårigheten att vid framställningen undvika
kolupptagning i legeringen betingar kolfattigt
kromjärn ett väsentligt högre pris än det
kol-rikare. Ferrokrom med hög kolhalt användes för
framställning av verktygsstål, kullagerstål och
vissa automobilstål. Ferrokrom med låg kolhalt
användes för tillverkning av syrabeständiga stål,
rostfritt stål och vissa kromstål. Ferrokrom
användes även vid gjutjärnstillverkning.
Tillverkningen i Sverige är baserad på importerad malm.
Den uppgick 1946 till c:a 13,500 t, varav c:a
2,000 t för export. — Ferromolybden
(molybdenjärn) framställes genom att malm
el. slig rostas, varpå den så erhållna oxiden
reduceras i elektrisk ugn med kol el. kisel. Vid
framställning av lågkolhaltiga legeringar bör
silikotermisk el. aluminotermisk framställningsmetod
användas. Ferromolybden kan även framställas
genom direkt reduktion av molybdenglans med
kisel i elektrisk ugn. Tillverkningen baseras på
importerad malm. Molybdenhalten ligger vanl.
mellan 55 och 75 °/o och kolhalten mellan 0,2 och
2,5 °/o. Legeringen användes vanl. i stål för att
höja hållfasthetsegenskaperna och avlägsna
anlöp-ningssprödhet hos konstruktionsstål. Användes
även i rostfria stål, sätthärdningsstål och
snabbstål. Svensk produktion 1946 425 t, varav
hälften för export. — Ferrovolfram (v o 1 fr a
m-j ä r n) framställes genom att anrikad malm
reduceras med kol i elektrisk ugn. Den bildade
metallen får kvarbli på ugnsbottnen, där den
stelnar (s.k. blockdrift). Ferrovolfram tillverkas
vanl. med 70—85 °/o volfram och 0,1—1,0 % kol.
Legeringen användes vid framställning av
vol-framstål, spec. snabbstål. 1946 tillverkades i
Sverige c:a 900 t, varav o. Vs för export. — F e r r
o-v an a din (vanadinjärn) framställes ur
anrikad malm, som först behandlas kemiskt, så att
vanadinsyra (V2O5) erhålles, vilken sedan
reduceras, vanl. på aluminotermisk väg. Ferrovanadin
saluföres vanl. med 30—60 el. c:a 80 °/o vanadin
och 0,1—3,5 °/o kol. Ferrovanadin användes som
legeringsmetall vid stålframställning
(verktygsstål, snabbstål) och i mindre omfattning som
desoxidationsmedel. 1946 tillverkades 40 t för
inhemsk förbrukning. — Ferrofosfor
(fosforjärn; 15—25% fosfor; mindre än 1,5%
kol) framställes ur olika fosfat el. vanl. apatit i
masugn el. elektrisk ugn med kol som
reduktionsmedel. Legeringen användes vid tillverkning av
tunnplåt och automatstål, i förra fallet för att
förhindra plåtarna att fästa ihop vid glödgningen
och i det senare för att göra stålet lättbearbetbart
med skärande verktyg. Det tillsättes även vissa
gjutjärnssorter. 1946 tillverkades 45 t. — Som
desoxidationsmedel och legeringsmedel för stål
användas vidare, ehuru i mindre utsträckning,
ferroaluminium (10—15% aluminium, 7%
kisel; 45—50% aluminium; c:a 70% aluminium),
kiselaluminium (f er r os i li c i u m a 1 u m
i-nium; 18—22% aluminium, 40—45 °/o kisel, s.k.
silicoaluminium el. sical; resp. 40—50 %
aluminium, 40—50% kisel, s.k. a 1 s i m i n) och
ki-selaluminiummangan (ferrosiliciu
m-aluminiummangan; s.k. SAM, 18—22 °/o
kisel, 10—12% aluminium, 18—22% mangan).
— F e r r o b o r (20—30 % bor, max. 3 °/o kol)
framställes huvudsaki. på elektrotermisk väg,
användes som desoxidationsmedel och tillsättes i små
— 419 —
— 420 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
