Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Fersen, 6. Axel (d.y.) - von Fersen, 7. Axel - Ferslew, Jean Christian - von Fersmann, Alexander - von Ferstel, Heinrich - Fertil - Ferula - Ferulago - Fes - Fescenninska verser, fescennier - Fesch, Joseph - Fess - Fessan - Fessenden, Reginald Aubrey
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERSLEW
högdragenhet. Han föraktade de nyadlade
ämbetsmännen, vilka han betecknade som parvenyer,
reagerade mot den svenska lågadelns rustika
umgängesseder och bemötte Stockholms rika
storföretagare med nedlåtande välvilja; däremot tycks
han ha stått på god fot med sina talrika
underhavande i Östergötland. Efter sina långvariga
uppehåll utomlands hade han svårt att finna sig
till rätta i hemlandet, vars förhållanden han fann
små och efterblivna. Hans politiska strävanden
voro helt koncentrerade kring det legitimistiska
programmet. I övrigt var han alltför bekväm
och kylig för att bli någon ledande personlighet,
trots att såväl hans sociala position som hans ej
helt obetydliga intellektuella utrustning tycktes
predestinera honom för en förstaplansroll. —
Huvudkällan för kännedomen om F:s biografi är
hans vidlyftiga dagbok för åren 1791—1808
(anteckningarna för tiden 1780—91 förstördes i
samband med flykten 1791). Dagboken är i övers,
och urval utg. av Alma Söderhjelm, som därtill
fogat utförliga kommentarer (”A. v. F:s dagbok,
4 bd, 1925—36). Av betydelse är också F. U.
Wrangels utgåva ”Lettres d’Axel de F. å son père
pendant la guerre de 1’indépendance d’Amérique”
(1929). Av den rikliga och till sitt värde mycket
växlande litteraturen om F. kunna följ, arbeten
nämnas: R. M. Klinckowström, ”Le comte de F.
et la cour de France” (2 bd, 1877—78); K. P.
Wormeley, ”Diary and correspondence relating to
the court of France” (1902); Alma Söderhjelm, ”F.
et Marie Antoinette” (1930); T. Nerman,
”Fersens-ka mordet. Historiskt reportage” (1933); C.
Kunst-ler, ”F. et son secret” (1947); É. Dard, ”Un rival
de F. — Quintin Craufurd” (s.å.). St.C.
7) A x e 1 von F., den föreg:s brorson, greve,
militär och godsägare (1798—1838), ryttmästare
1821, adjutant hos Karl XIV Johan 1822, avsked
som major i armén 1823. Efter slutad aktiv
militärtjänst ägnade F. ett synnerligen stort intresse
åt införandet i Sverige av hästkapplöpningar efter
engelskt mönster. På hans initiativ avhöllos de
första löpningarna på nyanlagda banor i
Stockholm och Hälsingborg 1831—38, och 1835
importerade han de första engelska fullblodshästarna.
Ferslew, Jean Christian, dansk
boktryckare och publicist (1836—1910). F. utgav en rad
tidn., ”Dagstelegrafen” (från 1864), ”Aftenposten”
(från 1873), ”Nationaltidende”* (från 1876) m.fl.
Han förstod att skaffa sina tidn., ”De Ferslewske
Blade”, en stark ställning genom att i Danmark
införa många nya presstekniska uppfinningar.
von Fersmann, Alexander, rysk mineralog
(f. 1883), 1912 prof, i mineralogi vid
högskolekurserna för kvinnor i Petersburg och kustos vid
vetenskapsakad:s mineralogiska museum, 1921
föreståndare för detta museum och 1927 v. president
för akad. F. har varit mycket verksam vid
undersökningen av ryska mineral och
mineralförekomster, icke minst av ädelstenar. Han var även
medl. av kommissionen för utforskande av
Rysslands naturliga produktionskrafter. Han ledde som
generalsekr. organiserandet av den internationella
geologkongressen i Moskva 1937. [K.A.G.lHdg.
von Ferstel, Heinrich, friherre, österrikisk
arkitekt (1828—83), byggde på 1850-talet
Votiv-kyrkan i Wien, vari det gotiska systemet på ett
fulländat sätt återupptogs; utförde vidare i
ungrenässans univ.-huset med av öppna hallar
omgivna gårdar samt det österrikiska museet, båda
i Wien.
Ferti’l (lat. fer’tilis, av ferre, bära), fruktbar,
bördig, fruktsam; bot., om växt, som frambringar el.
kan frambringa frö o.d. Motsats: steril.
Fer’ula, släkte av fam. flockblommiga växter
med o. 60 arter, huvudsaki. i Medelhavsområdet
och Orienten, glatta, ofta blådaggiga, högväxta
örter med parbladigt delade blad och gula el.
gröna blommor i stora, sammansatta flockar. Flera
arter innehålla i rötter och rotstockar
gummihart-ser, vilka funnit användning i farmacien och
tekniken. Så lämna t.ex. F. (Scorodos’md) asa f6è’tida
och F. Narthex (Narthex foe’tida) asa foetida el.
dyvelsträck, F. Ferula’go (Ferulago galbanif’lua)
och F. rubricdu’lis galbanum samt F. tingita’na s.k.
marockanskt ammoniakgummi. Myskrot, ett mot
kolera använt ersättningsmedel för mysk, erhålles
ur F. Sumbal och F. suavPolens. G.
Ferula’go, växtsläkte, se Ferula.
Fes, se Fez.
Fescenni’nska verser (lat. fescenni’ni versus, efter
staden Fescennium i s. Etrurien), f e s c e n n’i e r,
fornitaliska bröllopssånger; även om de
improviserade, ofta i dialogform avfattade smädedikter,
som förekommo vid skördefesterna.
Fesch [fäf’], J o s e p h, fransk prelat (1763—
1839), halvbror till Napoleons moder, Letitia
Ra-molino. F. var vid revolutionens utbrott präst,
lämnade därefter det
andliga ståndet, tog
tjänst i arméns
intendentur och blev av
Napoleon gjord till
krigskommissarie under det
första italienska
fälttåget. Under
konsulatet ingick han åter i
det andliga ståndet,
blev domherre i Bastia
och efter konkordatet
ärkebiskop i Lyon,
1803 kardinal och 1805
storallmoseutdelare av
Frankrike. 1803—06 var
han fransk ambassadör vid påvestolen. F:s
framstående diplomatiska talanger togos ofta i bruk
av Napoleon, men då han under dennes strid
med påven allt för mycket tog den senares parti,
föll han i onåd. Efter Waterloo landsförvisad
bosatte sig F. i Rom, där han sysslade med konst
och vetenskap och lade grunden till en stor
målerisamling i Palazzo Falconieri. H.Bg.
Fess, ital. fa bemolle, fra. fa bémol, eng. f flat,
den med ett kromatiskt halvtonssteg sänkta tonen
f, betecknas med ett b framför noten för denna ton.
Fess är enharmoniskt identisk med e.
Fessan, landskap i Libyen, se Fezzan.
Fessenden [fes’ndan], Reginald A u b r e y,
amerikansk fysiker och elektrotekniker (1866—
1932). F. var 1887—90 anställd som kemist vid
Edisons laboratorier, senare bitr. prof, vid
Pur-due Univ., resp. Western Univ. (Ohio). Från
1900 var F. anställd vid Bureau of Standards i
Washington. Han har konstruerat en mängd nya
— 431 —
— 432 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
