Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feti, Domenico - Fetialer - Fétis, François Joseph - Fetisch - Fetknoppsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETIALER
Fetknoppsläktet. Fr.v. fetknopp, kärleksört, rosenrot, hälleknopp.
av Caravaggioskolan, kallades 1613 till Mantua
som hovmålare och kom 1622 till Venedig. Jämte
Strozzi och Jan Lys kan han nämnas som en
förelöpare till det högtstående venetianska
1700-tals-måleriet.
Fetiader (lat. fe tia’les), de 20 medl. av ett
prästkollegium i Rom med vissa statsrättsliga
uppgifter. Deras huvuduppgift var att utföra
ceremonierna vid krigsförklaringar, fredsslut och
ingående av fördrag. Därvid officierade 2 f., av vilka
dock endast den ene, pafer patra’tus, utförde
ceremonierna och uttalade de tillhörande formlerna.
Urspr. begåvo sig f. till det romerska områdets
gräns mot fiendelandet, men fr.o.m. 200-talet f.Kr.
utfördes riterna vid en symbolisk gränssten
utanför Bellonas tempel på Marsfältet i Rom. K.H.
Fétis [-ti’s], F r a n <; o i s Joseph, belgisk
musikteoretiker och musikhistoriker (1784—1871),
utbildades vid Pariskonservatoriet, organist i Douai
1813—18, 1821 lärare i komposition och 1827
dessutom bibliotekarie vid konservatoriet i Bryssel och
hovkapellmästare. Som tonsättare var F. ganska
produktiv. Sin största insats gjorde han dock på
det musikvetenskapliga området. I sina
historiska arbeten, av vilka de viktigaste voro
”Biogra-phie universelle de musiciens et bibliographie
gé-nérale de la musique” (8 bd, 1835—44, 2 uppl. 1860
—65, med suppl. i 2 bd, 1878—81) och ”Histoire
générale de la musique” (5 bd, 1869—76),
framstår han som en av den moderna
musikhistorieskrivningens föregångsmän. Han anlade ett sant
historiskt betraktelsesätt på musikutvecklingen och
sökte klarlägga den rent musikaliska naturen hos
de faktorer, som betinga denna utveckling, dock
utan att därvid förlora kontakten med kulturlivet
i övrigt. — Litt.: W. Gurlitt i ”Société
internatio-nale de musicologie. i:er congrès. Compte rendu”
(1930). SW.
Fetisch’ (av port, feitigo, eg. konstgjord),
reli-gionsvetenskaplig term, först använd av
fransmannen Charles de Brosse i hans ”Du culte des dieux
fétiches” (1760). Den betecknar ett föremål, som
är fyllt med hemlighetsfulla krafter el. mana och
därför är värdefullt. F. finnas hos de flesta
primitiva folk och bestå vanl. av underligt formade
stenar, vilddjurständer, klor, fjädrar, musselskal
e.d. Sådana f. bära i sht trollkarlarna och
medicinmännen med sig och utöva genom dem sin
hemlighetsfulla kraft. Även andra människor söka
komma över dylika f. för att därmed få lycka och
framgång samt alstra fruktbarhet hos sig själva
el. hos djur och växter. En sten liknar en frukt,
kanske är det en f. Man lägger den vid roten av
ett träd, vars frukt liknar stenen. Bär nu trädet
riklig frukt, har man bekräftelse härpå, och
stenen omgives med det heligas hela vördnad och
försiktighet. Ur f.-tron har utvecklats tro på
amuletter, som skydda dess bärare mot allt ont,
reliker, som äro rester av heliga människor och
därför lyckobringande, talismaner o.d. —
Feti sch i sm’ är numera den vanliga beteckningen
på det stadium av den religiösa utvecklingen hos
primitiva folk, i vilket tron på f. dominerar. Flera
forskare, framför allt vid den moderna
religions-forskningens första framträdande, t.ex. A. Comte,
ha ansett fetischism för det äldsta stadiet av den
religiösa utvecklingen över huvud. Särsk. Comte
utvidgade därvid begreppet f. till att även omfatta
naturföremål, ss. solen, månen och jorden. Hela
denna teori är dock felaktig, enär man icke
kunnat påvisa något enda primitivt folk, vars
religion endast bestått av tron på f. Denna tro går
parallellt med tron på andar, demoner,
frambring-are o.d. Emellertid är fetischismen en synnerligen
viktig faktor i den primitiva religionen och lever
även med seghet kvar på högre religionsstadier.
— Litt.: F. Schultze, ”Der Fetischismus” (1871);
A. C. Haddon, ”Magic and fetishism” (1906; sv.
övers. 1916); L. Lévy-Bruhl, ”Les fonctions
men-tales dans les sociétés inférieures” (5 éd. 1922);
M. P:n Nilsson, ”Primitiv religion” (3 uppl.
1934)- Efr.B.
Fetknoppsläktet, Sedum, av fam. fetbladväxter,
omfattar o. 500 arter, huvudsaki. inom n.
halvklotet, vanl. fleråriga örter med köttiga, platta
el. cylindriska blad och gula, vita el. röda, i knip-
— 435 —
— 436 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
