Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fetknoppsläktet - Fetma - Fet olja - Fetpölsor - Fetsik - Fetsill - Fetstil - Fetsund - Fett - Fett, Harry - Fettavskiljare (fettsamlare) - Fettbestämning - Fettbildning - Fettblekning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETTBLEKNING
pen samlade blommor. Av Sveriges 8 arter böra
nämnas: S. a’cre, fetknopp, bitterknopp,
3—io cm hög med krypande, grenig jordstam, vanl.
tuvade, sterila el. blombärande stammar,
äggfor-miga blad och gula blommor, växer på öppna,
soliga ställen, sandfält, stenhällar, gamla murar
o.d. och har en skarp, bitter smak; S. Teleph’ium,
kärleksört, fetblad, käringkål,
kärlek s k n o p p, 2—5 dm hög med köttigt
uppsvällda birötter, oskaftade, platta, äggrunda—avlånga
blad och gröngula, i kvastlika knippen samlade
blommor, förekommer allmänt på klippor och
torra, steniga ställen; S. album, hälleknopp,
vitknopp, c:a i dm hög, med stammen såväl som
de trinda bladen oftast rödprickiga—rödbruna
samt med vita blommor, spridd från Småland till
Uppland; S. Ros’ea (S. Rhodi’ola, Rhodiola Rosea),
rosenrot, dioik, i*—2,5 dm hög med breda,
platta blad och 4-taliga, blekgula blommor,
förekommer i fjällen och Bohuslän och odlas liksom
föregående arter i stenpartier. A.Ve.
Fetma, se Fettsot.
Fet olja, tekn., se Oljor, Fetter och Smörjmedel.
Fetpölsor, folklig benämning på ollonborrarnas
larver.
Fetsik, form av siksläktet*.
Fetsill, benämning dels i allm. på fet sill, dels
spec. på ett visst utvecklingsstadium av den
norska sillen (längd 15—26 cm, ålder vanl. 2—5 år),
samt på saltad dylik sill.
Fetstil, se Boktrycksstil.
Fetsund, järnvägsstation på linjen
Oslo—Kongs-vinger, på v. sidan av Glömma, över vilken här
leder en 420 m lång landsvägs- och järnvägsbro.
— Till skydd för de viktiga övergångarna vid F.
anlades före 1 :a världskriget halvpermanenta
befästningar, vilka utgjorde v. flygeln av den s.k.
Glommalinjen*.
Fett, se Fetter.
Fett, Harry Per, norsk konsthistoriker och
författare (f. 1875). F., som är en av de vitalaste
och mångsidigaste gestalterna i Norges moderna
kulturliv, blev 1908 dr
phil., var 1899—1908
sekr. i Föreningen til
norske
fortidsmindes-mærkers beväring, 1901
—ii amanuens vid
Norsk folkemuseum
och 1913—46
riksantikvarie. I den senare
befattningen har F.
nedlagt ett
utomordentligt förtjänstfullt
arbete genom sin
allsidiga kulturhistoriska
orientering. De
moderna konserveringsarbe-
tena av äldre byggnadsverk infördes bl.a. under
hans ledning. Efter sin avgång som riksantikvarie
är F. verksam som industriledare och har i detta
sammanhang ägnat stort intresse åt
konstbildnings-frågor. Genom att ordna utställningar av
konstreproduktioner på arbetsplatserna har han sett
möjligheter att sprida konstintresse i vidare
kretsar. F. utgav tills, med H. Shetelig tidskr. ”Kunst
og kultur” och var vidare medutgivare av ”Norsk
kunsthistorie”. Bland hans talrika konst- och
kulturhistoriska arbeten märkas bl.a. ”Gamle norske
hjem” (1906), ”Billedhuggerkunsten i Norge under
Sverreætten” (1908), ”Norges kirker i
middelalde-ren” (1909), ”Norges kirker i det i6:e og 17m
aarhundrede” (1911), ”Norges malerkunst i
mid-delalderen” (1917), ”östen i tusj” (1935), ”Den
holländske kunst” (1936), ”Hellig Olav” (1938),
”En bygdekirke” (1941) och ”Kunst på
arbeids-plassen” (1946). Dessutom har F. skrivit de mera
litterära arbetena ”Fra Athen til Trangvik” (1924),
”Historien og livet” (1926), ”Mumier og sfinks”
(1928), ”Vandringer gjennem revolutionens Paris”
(1929) samt ”Fritz og hans verden” (1932). Å.
Fettavskiljare (f e 11 s a m 1 a r e). Avloppsvatten
från restauranger och vissa livsmedelsindustrier
innehåller ganska mycket fett. Då detta stelnar,
fastnar det på avloppsledningarnas väggar och kan
t.o.m. tilltäppa ledningarna. För att hindra detta
bör f. anordnas för fetthaltigt avloppsvatten. F.
anbringas så nära inloppsstället som möjligt. Som
fett flyter på vatten, avskiljes det genom att på
avloppsledningen anbringa en brunn el. behållare,
varigenom avloppsvattnet får mindre hastighet och
fettet samlas på ytan. Det hindras medfölja
genom att man avleder avloppsvattnet under
vattenytan el. ordnar en skumskiva. Vid större
anläggningar befordras fettavskiljningen genom att
finfördelad luft inblåses från bottnen i behållaren.
F. anbringas på frostfri plats och där rensning
lätt han ske utan att obehag uppstår av
illaluktande gaser, som bildas. I f. tillvarataget fett kan
användas till smörjmedel o.d. Ritningar till f.
finnas i Svenska kommunaltekniska föreningens
”Föreskrifter angående utförandet av
avloppsledning inom fastighet”. A.Jn.
Fettbestämning i födoämnen tillgår vanl. så, att
det torkade födoämnet pulveriseras och extraheras
med eter, med en blandning av alkohol och eter
el. med petroleumeter i Soxhlets
extraktionsappa-rat (se Extraktion). Den i extraktionskolven
samlade fettmängden bestämmes genom vägning. Är
födoämnets ursprungliga vattenhalt och det
extraherade pulvrets vikt känd, kan fetthalten beräknas.
Av särskild vikt är bestämningen av mjölks och
smörs fetthalt. Härför äro ett flertal olika
metoder i bruk. För bestämningen av mjölks
fetthalt använder man i stor utsträckning s.k.
butyro-metrar*. Smörets fetthalt bestämmes vanl. genom
refraktometer*. För bestämning av fetthalten i
blod och vävnader vid fysiologiska försök finnas
flera olika metoder, av vilka den mest använda
grundar sig på uppvägningen av den mängd
fettsyror, som bildas vid fettets fullständiga
förtvål-ning. Vid dylika studier är det emellertid oftast
nödvändigt att var för sig bestämma de olika
ämnen, som ingå i fettet, neutralfett, fosfatider,
kolesterin o.a. Härför finnas ävenledes metoder
utarbetade. Wk.
Fettbildning. Om normal f. se Fettväv, om
abnorma f. se Fettinfiltration och Fettsot.
Fettblekning, det tekniska förfaringssättet för
fetters och oljors rening genom blekning.
Processen utföres vid 70—900 i stora, med omröring
försedda tankar. Som blekmedel användes blekjord el.
aktivt kol, som genom adsorption kvarhålla
fetter-nas och oljornas föroreningar, vilka giva dem
— 437 —
— 438 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
