Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fibblesläktet, hökfibblesläktet - Fibbleån - Fiber (gnagarsläkte) - Fiber - Fiberflor - Fibich, Zdenko - Fibiger, 1. Johannes (författare, präst) - Fibiger, 2. Mathilde - Fibiger, 3. Johannes (läkare) - Fibiger, 4. Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIBIGER
dock de flesta sätta frukt utan att
befruktning inträffar (apomixis).
Detta är särsk. fallet inom undersläktet
Archiera cium, av vilket enbart i
Sverige över 2,000 arter beskrivits. Av
intresse i detta sammanhang är, att
här två typer av embryosäckar
förekomma: den ena utvecklar normalt
mogen frukt på apomiktisk väg, den
andra först efter pollinering med
pollen från ett annat individ. Genom
en sådan korsbefruktning uppkomma
plötsligt ett stort antal nya
kombinationsformer, som nu normalt
föröka sig apomiktiskt och därför
förbli konstanta. Antalet relativt
konstanta småarter kan därför bli
praktiskt taget oändligt. — Av i Sverige
förekommande arter märkas inom
undersläktet PiloselVa H. pilosella, g r
å-f i b b 1 a, som är vanlig på solöppna
ställen, och H. AuriRula, r e v f i b
b-1 a, vilken föredrager mera fuktig
mark, inom undersläktet Archieracium H.
silva’ti-cum, skogsfibbla, en mångformig
kollektivart i skogar och på ängar, och H. umbella’tum,
flockhökfibbla, flocknacke 1, vilken
med flera ärftliga och varandra olika typer
anträffas i de mest skiftande miljöer. Odlad och ej
sällan förvildad är H. aurantVacum, r ö d f i b b 1 a,
med mörkt orangeröda blommor. W.
Fibbleån, se Ronnebyån.
Fiber, gnagarsläkte, se Bisamråtta.
Fiber (av lat. fib’ra, tråd), i) Anat., beteckning
för trådlik bildning, t.ex. muskelfiber =
muskel-tråd, nervfiber = nervtråd.
2) Bot. F. el. v ä x 11 å g o r äro smala,
långsträckta celler med tjocka, ofta förvedade
cellväggar, som ge växterna mekanisk fasthet. F.
förekomma dels som sklerenkym-f. (se
Skleren-kym), dels som ved-f. (se Libriform). F.
utnyttjas tekniskt som spånadsmaterial (se
Textilväxter) el. bindemedel (se t.ex. Bast och Hampa).
Fiberflor, textil., den yta hos ett tyg, som bildas
av trådfibrernas utstående ändar.
Fi’bich [-ix], Z d e n k o, tysk-tjeckisk
tonsättare (1850—1900), utbildad i Prag och Leipzig, 1876
2:e kapellmästare vid nationalteatern i Prag, 1878
kördirigent vid ryska kyrkan där. F. är framför
allt bekant genom sitt ”Poem” för violin. Av hans
verk märkas i övrigt operorna ”Blanik”, ”Bruden
från Messina”, ”Stormen”, ”Hedy”, ”Sarka” och
”Arconas fall”, 3 symfonier, ett flertal symfoniska
dikter och uvertyrer, kammarmusik och
klaverstyc-ken. — Litt.: C. L. Richter, ”Z. F.” (1900) samt på
tjeckiska monogr. av Z. Nejedly (1901), J. Bartos
och O. Hostinsky (1909). P.L.
Fi’biger. 1) Johannes Henrik Tauber F.,
dansk författare och präst (1821—97), en
utomordentligt lärd man, särsk. intresserad av
religionsfilosofi. F. skrev bl.a. en rad bibliska och
kyrko-historiska dramer samt (under pseud. D i o d
o-r o s) ”Den evige Strid” (1878), tre diktverk om den
hellenska och den nordiska anden, samt
”Graa-broderen” (1880), en episk dikt från
reformationstiden.
2) M a t h i 1 d e Lucie F., den föreg:s kusin, för-
Revfibbla (t.v.), flockhökfibbla (i mitten) och gråfibbla.
fattarinna (1830—72), utgav 1850 ”Clara Raphael.
Tolv Breve”, i dansk litteratur det första mera
betydande inlägget för kvinnans frigörelse; det
föranledde mycken diskussion och en omfattande
litterär polemik. — Litt.: F. Bajer,
”Klara-Rafael-Fejden” (1878).
3) Johannes Andreas Grib F., brorson till
F.i), läkare (1867—1928), studerade först
bakterio-logi hos bl.a. Salomonsen, Koch och Behring,
disputerade 1895 på ett arbete om difteribacillen, blev
1897 prosektor och 1900 prof, i patologi vid
Köpenhamns univ. I sina första arbeten lämnade F.
viktiga bidrag till frågan om sambandet mellan
män-nisko- och nötkreaturstuberkulos; först 1907
började han de studier över kräftsvulster, för vilka
han 1927 tilldelades Nobelpriset. F. fann svulster
i magsäcken hos
råttor och detta framför
allt hos råttor från
en bestämd fabrik i
Köpenhamn. I dessa
svulster påvisade han
en trådmask, vars
larver han fann hos
kac-kerlackor från samma
ställe. Genom att
sedan fodra råttor med
sådana kackerlackor
lyckades han att hos
en stor mängd av dem
framkalla
svulstbildningar i magsäcken,
vilka i ett visst antal fall övergingo till
kräftsvulster. Ehuru dessa iakttagelser senare kommit
att delvis betvivlas, får F. anses som en pionjär
på den experimentella svulstforskningens
område. — Litt.: K. Secher, ”Nobelpristageren J. F.”
(1945). T.Hn.
4) Johan Andreas Neergaard F., präst (1868
—1937), kyrkoherde vid Eliaskyrkan i Köpenhamn
1908, en av ledarna för Indre Missions arbete. F.
hade stor organisatorisk förmåga, som kommit hans
omfattande församlingsarbete till godo, och var en
gärna hörd folklig predikant med en övervägande
— 461 —
— 462 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
