Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ficus - FID - di Fidanza, Giovanni - Fide - Fidei defensor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIDEI DEFENSOR
Blomställning av Ficus stipulata i längdsnitt.
a sterila, b hanliga, c honliga blommor.
förmedlas genom gallbildande fikonsteklar* men
kan även försiggå oberoende av dessa, öppningen
till det ihåliga blomfästet är vid mognaden
förträngd till en trång kanal. Årl. bildas tre
generationer av fikon, av vilka dock den första (fiori di
fico) merendels blir outvecklad, den andra
(peda-gnuoli) lämnar huvudmängden av fikonen, den
tredje (gimaruoli) blott under gynnsamma
förhållanden kommer till mognad. Fikonträdet har vidsträckt
utbredning, från n.v. Indien över Persien, Syrien
och Mindre Asien längs n. och s.
Medelhavsländerna till Kanarieöarna. Sedan urminnes tider
har fikonträdet här varit odlat och har antagl.
spritts genom den semitiska kulturen. Det
om-nämnes flerfaldiga gånger i Bibeln. Numera odlas
det överallt, där värmeförhållandena så tillåta, ss.,
förutom i dess gamla kulturländer, i Kalifornien,
Sydafrika och Australien. Fikonträd växa på
kalljord ända upp till Bornholm, där de kunna sätta
mogen frukt. De omogna fruktställningarna äro
gröna och innehålla en besk mjölksaft, de
mogna välsmakande och sockerrika, till
färgen gula el. smutsgröna med purpurröd
anstrykning. Fikonen tillhöra de viktigaste
sydfruk-terna, utgöra dels färska, dels torkade och
inlagda en viktig handelsvara och äro på gr. av
sin höga sockerhalt, som kan stiga ända till 70 °/o,
mångenstädes ett huvudnäringsämne för
människor och djur. I handeln förekomma ett flertal
sorter, skilda genom olika form, färg,
beredningssätt och härkomst. De viktigaste äro smyrnafikon
(Mindre Asien och öarna i Grekiska arkipelagen),
kransfikon (Grekland — de bästa sorterna bland
dessa kallade calama’ta —, Dalmatien, Istrien,
Italien och Frankrike), vidare dalmatinerfikon,
spanska fikon, marseillefikon m.fl. Förutom som
födoämne användas fikon till brännvins- och
vinberedning, sämre sorter, torkade och rostade, till
kaffesurrogat, fikonkaffe m.m. — F. Sycomo’rus,
sy ko m o r, mullbärsfikonträd, ett i
Palestina, Egypten och Östafrika inhemskt, stort träd
med omfångsrik, ända till 10 m tjock stam, har
likaledes ätliga, men mera svårsmälta
fruktställningar (egyptiska fikon, åsnefikon, farao- el.
adamsfikon), vilka äro till färgen smutsvita och
beklädda med blekröda fjäll. På gr. av sin
utomordentligt fasta, nästan oförstörbara ved har
trädet användning som virke. Därav förfärdigade
de gamla egypterna mumiekistor och allahanda
husgeråd. — F. bengale’nsis, b a n y a n, ett 20—30
m högt ostindiskt träd med mycket tjock stam
och stor, platt utbredd krona, som uppbäres av
talrika, från grenarna utväxande luftrötter, vilka
tränga ned i jorden och tjänstgöra som stammar.
Ett enda träd kan därigenom utbreda sig på många
tusen m2 yta. Banyanen lever i början vanl.
epi-fytiskt på andra träd, vilka den småningom dödar.
Den odlas i Indien som ett heligt träd i närheten
av de buddistiska templen (se Bodhi). Dess
frukter äro ätbara, och trädet lämnar gummilacka.
Även F. in’dica kallas stundom banyan. ■— F.
elas’-tica, gummi- el. kautschukträdet, k
a-retträdet, med glänsande, glatta, läderartade
och helbräddade blad, ofta odlad som rumsväxt,
förekommer vildväxande i skogarna på Java,
Sumatra och i Bengalen. Trädet når ända till 30 m
höjd. Dess mjölksaft lämnar handelns java- el.
assamkautschuk. — F. religio’sa, det heliga
fikonträdet, poppelfikonträd, pipal, ett stort
träd med långskaftade, till en lång, smal
droppspets avsmalnande blad, odlas vid pagoderna och
är för buddhadyrkarna heligt, emedan Buddhas
inkarnation skedde under dess krona. — F. stipula’ta
(F. pu’mila) från Kina och Japan klättrar med hjälp
av häftrötter på trädstammar och odlas ofta i
drivhus, som prydnadsväxt på murar. — Även många
andra arter äro av stor betydelse för människan.
Sålunda lämna, förutom F. elastica, F. toxicaria
(Sumatra) m.fl. arter gummi och kautschuk. F.
religiösa, F. bengalensis och F. laccif’era utveckla
vid stick av en sköldlus, Coccus lacca, ett av en
fettsyra (aleuritinsyra) bildat s.k. fettharts, som är rött
av från insekten härrörande färgämne och ur vilket
framställes schellack. Mjölksaften har medicinsk
användning, till såväl invärtes som utvärtes bruk,
mot inälvsmaskar och svulster. F. cerif’lua,
javanska vaxträdet, från Java, Sumatra
och Ceylon, lämnar växtvax, som till färgen
är grått, inuti nästan rosenrött. Av flera arter
erhållas tekniskt användbara bastfibrer, av andra
virke till möbler, tekistor, packlårar m.m. G.
FID, förk. för Fédération Internationale de
docu-mentation (se Dokumentation).
di Fidan’za [-tsa], Giovanni, skolastiker, se
Bonaventura.
Fide, socken i Grötlinge ting i Gotlands s. hd
och församling i Havdhems, Näs, Grötlingbo och
Fide pastorat i S. kontraktet av Visby stift, på
näset mellan Burgsviken och östkusten; 15,01 km2,
därav 14,94 land; 278 inv. (1948; 19 inv. pr km2).
Terrängen är flack, i n. och v. delvis skogklädd,
i ö. hällmarker. Åkern utgör 24 °/o av landarealen,
ängen 23% och skogsmarken 17%.
Slipstenstill-verkning. Flera järnåldersgravfält finnas,
kämpa-gravar och två runstenar. Kyrkan av sandsten
byggdes i mitten av 1200-talet och består av
lan-terninförsett torn, skepp och rakslutet kor.
Väggmålningar finnas från 1300-talets mitt, i
triumfbågen den enda målning och inskrift Gotland har,
syftande på Valdemar Atterdags härjningar. På
n. kyrkomuren finns en märklig skeppsristning
från 1200-talet. Predikstolen är från 1587. Kyrkans
inre förändrades 1893; en ny restaureringsplan
godkändes 1948. — Namnet skrevs på 1300-talet
Fithu. Dess härledning är dunkel. P.;Er.
Fid’ei defe’nsor, se Defensor fidei.
— 473 —
— 474 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
