Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fielding, Henry - Fielding, Copley - Fielding, A. E. (Dorothy Feilding) - Fieldspaniel - Fierabras - Fierasfer, Fierasferidae - Fierlinger, Zdenek - Fieschi (Fiesco), släkt - Fiesole - da Fiesole, Fra Giovanni - da Fiesole, Mino - FIFA - Fife - Fife, titel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIFE
ledningen var Richardsons puritanska,
sentimentala roman ”Pamela”, som F. ville parodiera genom
att göra sin Joseph till en komisk, manlig
pendang till den beundransvärt kyska Pamela.
Under arbetets gång stegrades dock F:s intresse,
parodien genomfördes blott i de första kapitlen, och
F. åstadkom en självständig, komisk roman. Fylld
av muntra äventyr och underhållande berättad
lever dock ”Joseph Andrews” främst tack vare den
egentlige huvudpersonen, Parson Adams, den
tankspridde, förnöjsamme, naive och hjärtegode
prästen, vars karaktär formats med rik humor och
djup psykologisk visdom. Sitt mästerverk
åstadkom F. med den följ, romanen, ”Tom Jones” (1749;
sv. övers, av M. Ekelund 1765, av R. Hejll, i
”Världslitteraturen”, 1925), den första moderna
romanen, där grundtemat varierar det gamla motivet
om de två bröderna, den korrekte, skenhelige
boven Blifill och den lättsinnige, obehärskade men
ridderlige, naturlige och öppne Tom. F. har här
helt övervunnit det
pi-kareska för att i stället
ge en bred skildring
av engelskt
herrgårds-liv. Även som
karak-tärsskildring är ”Tom
Jones” epokgörande
genom de rikt
individualiserade och med
djup
människokännedom utförda figurerna.
F:s sista roman,
”Amelia” (1751), är mera
känslobetonad; i
titelfiguren har F. rest ett
vackert äreminne över
sin första hustru. — Utmärkande för F. är hans
ursprungliga, sunda naturlighet, hans skarpa blick
och hans breda, mustiga humor. F. är 1700-talets
störste romanförf. och en av alla tiders främsta.
— Litt.: A. Dobson, ”F.” (ny ed. 1909); G. M.
God-den, ”H. F.” (1910); W. L. Cross, ”The history of H.
F.” (1918); A. Digeon, ”Les romans de F.” (1923);
F. T. Blanchard, ”F., the novelist” (1926); B. M.
Jones, ”H. F. Novelist and magistrate” (1933);
M. P. Willcocks, ”A true-born Englishman”
(1947). E.Ek.
Fielding [fiTdbj], Anthony Vandyke C o p 1 e y,
engelsk målare (1787—1855), tillhörde en artistiskt
begåvad släkt och blev en av Englands förnämsta
akvarellmålare med landskap och mariner som
specialitet.
Fielding [ffldiu], A. E., pseud. för engelska
författarinnan Dorothy Feilding, enl. annan
uppgift för en engelsk författare Archibald E.
F. (f. 1900). F. har sedan 1924 utg. en lång rad
kriminalromaner, som vunnit stor popularitet på
båda sidor om Atlanten och av vilka flera
översatts till svenska.
Fieldspaniel [fiddspänjal] (eng., till field, fält),
hundras, se Hundar.
Fierabras [fjärabra’], namnet på en 15 fot lång
saracensk hjälte, huvudpersonen i två franska epos
från slutet av 1100-talet, ”F.” och ”Destruction de
Rome”. F. rövar i Rom heliga kristna reliker men
återställer dem till fransmännen. Av namnet har
i nyare franska uppkommit ordet fier-å-bras,
stor-skrävlare.
Fiera’sfer, Fierasfer’idae, se Nålfiskar.
Fierlinger [fi’r-], Z d e n e k, tjeckisk politiker
och diplomat (f. 1891). F. deltog under i:a
världskriget i upprorsrörelsen mot Habsburgmonarkien
och var medl. av tjeckoslovakiska nationalrådet
i Ryssland. Efter den tjeckoslovakiska statens
grundande innehade han diplomatiska poster i
Haag, Bukarest, Washington, Bern och Wien, var
1936—37 dir. för utrikesministeriets politiska avd.
och 1937—39 minister i Moskva, återinträdde på
denna post 1941 och fick följ, år ambassadörs rang.
Vid Tjeckoslovakiens befrielse 1945 bildade han
en provisorisk regering och blev s.å.
socialdemokratiska partiets ordf. I samband med de första
valen efter kriget demissionerade F. i juli 1946
och blev v. konseljpresident i Gottwalds regering.
Han avsattes som partiordf. i nov. 1947 på gr. av
närmanden till kommunisterna men återtog
ledningen i febr, (officiellt 18/s) 1948, ställde sig helt
solidarisk med kommunisterna vid deras
maktövertagande och blev industriminister i Gottwalds 2:a
regering. S.Br.
Fieschi [fiäs’ki] (F i e s c o), gammal genuesisk
släkt, känd från 1000-talet och jämte ätterna Doria,
Spinola och Fregosi en av de bekanta fyra stora
familjerna i Genua, som lågo i ständig fejd med
varandra. Bland ättens mera bemärkta medl.
märkas S i n i b a 1 d i F., 1243—54 påve under namn
av Innocentius IV*, O 11 o b o n i F., en kort tid
1276 påve under namn av Hadrianus V*, och G
i-a n 1 u i g i de’ F. (d. 1547), som 1547 ställde sig i
spetsen för en sammansvärjning mot den då
övermäktiga familjen Doria men omkom genom
drunkning strax i början av upproret; hans öde har
dramatiskt behandlats av bl.a. Schiller i tragedien
”Fiesco”. H.Bg.
Fiesole [fiä’zåle], stad i Italien, belägen på en
höjd närmast n. om Florens; 2,647 inv. (1936). F.
ligger på platsen för etruskernas Faè’sulae. Staden
förstördes under borgarkrigen men uppbyggdes
åter av Sulla till veterankoloni. Här slog Stilicho
404 germanerna under Radagais. Staden intogs
1010 av florentinarna och förblev från 1125 under
deras välde. F. har katedral från 1000—1200-talen,
medeltida kloster och rester av antika byggnader
(teater, bad). — Bild se följ. sida.
da Fiesole [fiä’zåle], Fra Giovanni, målare,
se Angelico.
da Fiesole [fiä’zåle], M i n o, bildhuggare, se
Mino da Fiesole.
FIFA, förk. för Fédération internationale de
football association (se Fotboll).
Fife [faif], grevskap på östkusten av Skottland,
mellan Firth of Forth och Firth of Tay; 1,307 km2,
290,400 inv. (1946; 93,743 1801). F. är till större
delen flackt el. småkulligt; Lomond Hills i v. nå
522 m ö.h. Huvudnäringar äro åkerbruk
(Skottlands förnämsta sockerbetsdistrikt) och
boskapsskötsel, lin-, jute- och stenindustri samt stor
kolproduktion. Största städer äro Kirkcaldy och
Dun-fermline, huvudstad är Cupar (5,004 inv. 1938).
Fife [faif], urspr. skotsk adelstitel, buren bl.a.
av Robert Stuart, hertig av Albany (se d.o. 1), sp.
471), sedermera engelsk adelstitel inom olika linjer
— 485 —
— 486 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
