Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Fieandt, 1. Otto - von Fieandt, 2. Rainer - von Fieandt, 3. Kai - Fiebig, Paul - Fiedler, Harald - Fiedler, Conrad - Fiedler, Arthur - Field, Nathaniel - Field, John - Field, Cyrus - Field, Rachel - Fielding, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIEBIG
—09 med en självständig trupp skydda
huvudarméns v. flank. Envis och utan större begåvning
samt otillräckligt understödd lyckades F. dock
trots sin tapperhet ej häri utan led 21/s 1808 mot
den dubbelt överlägsne fienden vid Karstula ett
nederlag, som kostade honom nära Va av hans
styrka och tvang honom att retirera till Gamla
Karleby. 1808 överstelöjtnant fick F. 1810 överstes
avsked. F. skildras av Runeberg i ”Fänrik Ståls
sägner”. P.S.
2) Berndt Rainervon F., finländsk ämbetsman
och ekonomisk expert (f. 1890), blev 1939 minister
för det nyupprättade folkförsörjningsministeriet och
kvarstod som sådan även i Rytis ministär 1939—
40. V. ordf, i Helsingfors börskommitté 1939—44,
ordf, sedan 1945; deltager i ledningen av ett
flertal bank-, industri- och handelsföretag; verkst.
dir. för Nordiska föreningsbanken sedan 1945. Han
har även varit finsk representant vid olika
förhandlingar i utlandet.
3) K a i Viktor Johannes von F., finländsk
psykolog (f. 1909), fil. dr och doc. vid Helsingfors
univ. 1939. Sin forskning har F. företrädesvis
ägnat åt optiska fenomen, vilka han undersökt med
experimentalpsykologiska metoder, och har härom
bl.a. utg. ”Ein neues Invarianzphänomen der
Far-benwahrnehmung” (1938), ”Über Sehen von
Tie-fengebilden bei wechselnder Beleuchtungsrichtung”
(s.å.) och ”Versuche über Raumform und
Hellig-keitsverteilung” (i ”Zeitschrift für Psychologie”,
153, 1942). E.Bng.
Fiebig [fi’bix], Paul, tysk teolog (f. 1876), prof,
i NT:s exegetik i Leipzig 1930—42. F. har i sin
forskning ägnat särskilt intresse åt den
nytesta-mentliga traditionens förhållande till den rabbinska
litteraturen. Bland hans skrifter märkas ”Jesu
Bergpredigt. Rabbinische Texte” (1924), ”Der
Er-zählungsstil der Evangelien im Lichte des
rabbinischen Erzählungsstils” (1925), ”Rabbinische
Formgeschichte und Geschichtlichkeit Jesu” (1931).
Fiedler [ffÖlar], Harald Valdemar, dansk
fiskeriman (1808—87), drev under många år ett
omfattande fiske från Sevedö, var 1867—87 danska
regeringens konsulent i fiske och 1866—82 jämte
A. Feddersen red. för ”Tidsskr. for Fiskeri” (från
1874 ”Nordisk Tidsskr. for Fiskeri”) samt utgav
senare ”Nordisk Aarsskrift for Fiskeri”.
Fiedler [fi’dlar], Conrad, tysk konstfilosofisk
författare (1841—95). I Italien stod F. den
konstnärskrets nära, som bestod av Böcklin, Thoma,
Adolf Hildebrandt och Hans v. Marées (för vilken
F. uppträdde i sin skrift ”H. v. M.”, 1889). F:s
”Schriften über Kunst” utgåvos av H. Marbach
1896 och H. Konnerth 1913—14. — Litt.: H.
Kon-nerth, ”Die Kunsttheorie C. F:s” (1909).
Fiedler [fi’dla], Arthur, amerikansk dirigent
(f. 1894). F. blev efter studier i hemstaden Boston
elev vid musikakad. i Berlin, där W. Hess var hans
lärare i violin, engagerades 1915 i Boston
Symphony Orchestra (violin, viola och
tangentinstrument). Som dirigent har han varit verksam vid
den av honom grundade Boston Sinfonietta (från
1925), leder sedan 1930 populärkonserterna i
Boston.
Field [fi’ld], Nathaniel, engelsk
skådespelare (1587—1633), tillhörde som gosse drottning Eli-
sabets sångare, spelade liksom andra lärjungar i
den kungl. kapellskolan samtidigt offentlig teater
och var redan vid 15 år en berömdhet men drog sig
1619 tillbaka; blev senare bokhandlare. Bland hans
roller var Othello. F. skrev också med framgång
för teatern, bl.a. jämte J. Fletcher.
Field [fi’ld], John, engelsk pianist och
tonsättare (1782—1837), född i Dublin, härstammade från
en duktig musikerfamilj, blev tidigt elev av
Clemen-ti, som han åtföljde på hans resor. F. levde sin
mesta tid i Ryssland men företog långa
konsertturnéer, bl.a. till England, Frankrike, Belgien och
Italien. För piano skrev F. konserter och sonater
och har dessutom komponerat en del kammarmusik.
Särsk. berömda äro hans pianonocturner, som blevo
förebildliga för Chopin. — Litt.: F. Liszt, ”Über
F:s Nocturnes” (1859). E.A.
Field [fi’ld], C y r u s West, amerikansk
telegrafpionjär (1819—92), urspr. affärsman. F. föresatte
sig att åvägabringa en kabelförbindelse för
tele-grafering mellan
England och Amerika.
Efter att ha bildat
Atlantic Telegraph Co.
gjorde han 1857 ett
försök, som emellertid
misslyckades. Följ, år
upprepades försöket,
och 7/a kunde det
första telegrammet
avsändas från Amerika till
England. Redan V»
s.å. var emellertid
kabeln förbrukad. 1865
gjorde F. ett nytt
försök. Kabeln, som
kos
tat 13 mkr, brast, men en ny kabel nedlades
följ, år med gott resultat, och därmed var den
första varaktiga telegrafförbindelsen mellan Gamla
och Nya världen upprättad. C.T.S.
Field [fi’ld], Rachel Lyman, amerikansk
författarinna (1894—1942). F., som tillhörde en
framstående kultursläkt, växte upp i Massachusetts och
kom efter univ.-studier till New York, där hon i
sex år arbetade i ett filmbolag. Hon gjorde sig
under 1920-talet uppskattad som förf, av
barnböcker, skrev några skådespel, som uppfördes med
framgång (”Six plays”, 1924, ”The cross-stitch
heart and other one act plays”, 1927), gav ut några
diktsaml. (”Points east”, 1930, ”Fear is the thorn”,
1936, ”At Christmas time”, 1941) och några
romaner och biografiska arbeten, romantiskt hållna,
som vunno stor popularitet (”God’s pocket”, 1934,
”Time out of mind”, 1935, ”To see ourselves”,
tills, med Arthur Pederson, hennes make, 1937,
”All this and heaven too”, 1938, sv. övers. 1942,
”And now tomorrow”, 1942, sv. övers. 1943). E.
Fielding [fi’ldm], Henry, engelsk författare
(1707—54). Officersson av aristokratisk familj
uppväxte F. under tryckta ekonomiska förhållanden.
Han gick i skola i Eton, skrev skådespel i
Congre-ves stil, studerade en tid i Leiden, författade en
stor mängd mestadels komiska skådespel, bl.a. av
aktuellt politiskt innehåll, studerade juridik, utgav
1739—41 tidskr. ”The Champion”, blev 1748
fredsdomare. Som romanförf. debuterade F. 1742 med
”Joseph Andrews” (sv. övers. 1779). Den yttre
an
— 483 —
— 484 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
