Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fil (teknik) - Fil-, -fil - Fil. - FIL - Filadelfia (Lydien) - Filadelfia (USA) - Filadelfiaförsamlingen - Filago - Filament - Filander, Alexander - Filanderi - Filangieri, 1. Gaetano - Filangieri, 2. Carlo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILANGIERI
b
Olika filhuggningar, a dubbelgrad (bestående av
undergrad och en finare, spånbrytande övergrad), b engrad,
c raspgrad.
kan ske i ett saltbad el. i elektrisk ugn, måste
filgraderna noga skyddas mot kolförlust och
täckas därför med en kolhaltig pasta. På härdningen
följer ant. en lätt syrabetning för avlägsnande av
glödspån jämte sandblästring (i f:s längdriktning),
så att filgraderna få den önskade hållbara profilen,
el. också enbart en hård elektrolytisk betning i
samma syfte. Sistn. metod användes också för
omskärpning av slitna f.
F. klassificeras dels efter huggningens art och
grovlek, dels efter den yttre formen, resp,
användningssättet. Storleken (längden) av en f.
räknas i tum, varvid förenämnda tång icke ingår i
dimensionssiffran. — Huggningen kan till
sin art vara av tre slag: dubbelgrad, d.v.s.
två system av varandra korsande grader
(undergrad och övergrad), enkelgrad och
raspgrad (jfr fig.). Till sin grovlek, jämfört med
f:s egna dimensioner, indelas den i o. 5 klasser
från ”grov” till ”finaste”. — Med avseende på
användningssättet och härav betingade former
skiljer man mellan verkstadsfilar, sågfilar, raspar,
filmaskinsfilar, gravör- och marmorfilar jämte
diverse specialfilar, bl.a. roterande. — Bland
verkstadsfilar (vanl. dubbelgradiga), som utgöra
den största gruppen, märkas ansatsfilar och
s t i f t f i 1 a r, bägge karakteriserade av att en
kortsida lämnas ohuggen, r y m f i 1 a r och
svarv-filar, de senare jämntjocka och jämnbreda,
halvrunda och runda f., fågeltungor,
tre- och fyrkantfila r, barettfilar
(huggna endast på bredsidan) samt stora arm- el.
bestötfilar för grövre arbeten och
skrotning. Nålfil ar äro mindre f. (av 14—20 cm
längd), som finnas i de flesta av nyss angivna
konstruktiva varianter. De användas i regel utan
särskilt handtag, varför längden räknas brutto.
Bland nyare för verkstadsbruk ägnade f.-typer
märkas skurna, resp, med i bågform frästa,
glesa grader (”pansarfilar”), särsk. lämpliga då
man önskar hög materialavverkning i förening med
jämn yta. — Sågfilar (vanl. enkelgradiga) äro
ant. av i huvudsak rombisk, triangulär el.
kniv-formig sektion, ev. flata med ena kortsidan rundad.
Även andra typer förekomma, alltefter formen på
de sågtänder, för vilka f. avses. — Raspar (vanl.
med raspgrad), vilka äro avsedda för arbeten i
trä, läder, babbit, horn, gummi och andra material
av mjuk beskaffenhet, utföras ant. med raspgrad
el. engradiga med särsk. grov huggning. — F.,
spec. för bearbetning av härdat stål, utföras även
av keramiskt material (av typen kiselkarbid och
korundum) samt av bakelit med besättning av
diamantpulver.
F. formades och höggos förr alltid för hand.
Filhuggningskonsten, som fordrade en högt
uppdriven yrkesskicklighet, var känd i Tyskland
(Nürnberg) redan i början av 1400-talet. Från att
länge ha varit ett rent hantverk fick
f.-tillverk-ningen småningom industriell karaktär med början
i Tyskland o. 1840, väsentligen genom tekniska
insatser av R. Mannesmann (f. 1814).
Filhugg-ningsmaskiner hade likväl konstruerats el.
föreslagits långt tidigare, bl.a. av Lionardo da Vinci
(o. 1480) och K. Polhem (o. 1700). A.Lg.
Fil-, -f i 1 (ytterst av grek. fil’os, vän, älskande, el.
filei’n, älska), i sammansättningar för att beteckna
någon såsom vän av el. tillgiven någon el. något;
t.ex. filantrop, bibliofil.
Fil., förk. för Paulus’ brev, till filipperna.
FIL, förk. för Fédération Internationale de
lawn-tennis (se Tennis).
FiladeKfia, grek. Filadelfi’a (eg. broderskärlek),
stad i Lydien, grundad av konungen i Pergamon
Attalos II Filadelfos (d. 138 f.Kr.), nu A 1 a §
e-h i r. Dess kristna församling var en av de
Fila-delfia-församlingar, som omnämnas i Joh. Upp.
1:11 och 3:7. — Ofta brukat namn på filantropiska
inrättningar (epileptikeranstalten Kolonien
Fila-delfia, Dianalund i Danmark) och sekteriska
samfund (se Filadelfiaförsamlingen).
FiladeKfia, stad i USA, se Philadelphia.
Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, bildad 1910
som en församling av baptister, tillhörande
pingströrelsen, uteslöts 1913 ur Svenska
baptistsamfundet och organiserades som fristående
pingströrelseförsamling och moderförsamling för
pingströrelsen i Sverige. Vid densamma finnas barnhem,
räddningshem m.m. Pingströrelsens bokförlag
kallas Filadelfiaförlaget. — Litt.:
”Tioårsberättelse 1910—1920” (1921); G. E. Söderholm,
”Tjugo år under Guds trofasthet” (1930);
”Trettioårshögtiden” (1940). S.N.
Fila’go, se Ullörtsläktet.
Filament’ (av lat. filum, tråd), fin tråd el. fiber
i animala och vegetabiliska vävnader. — Bot.,
ståndarsträng, se Ståndare. — Zool., se
Skivmaneter.
Filan’der, Alexander, skriftställare, se Alkio.
Filanderi’, se Silke.
Filangieri [filanjä’ri]. 1) G a e t a n o F.,
italiensk filosof (1752—88), levde vid bourbonernas
neapolitanska hov och är en av de mest
framträdande målsmännen för upplysningsrörelsen i
Syd-italien. Hans ofullbordade arbete ”La scienza della
legislazione” (4 bd, 1780—85) har liknande syfte
som Montesquieus ”Esprit des lois”, d.v.s.
strävar efter att uppbygga ett lagstiftningssystem, i
vilket alla lagar härledas ur några få principer;
men dessa böra vara vunna icke blott — ss. hos
Montesquieu — från studiet av vad som skett i
det förflutna utan även med tanke på vad som, enl.
förnuftet, bör ske i enlighet med människans
och samhällets universella natur. P.La.
2) C a r 1 o F., den föreg:s son, furste av
Satri-ano, hertig av Taormina, militär (1784—1867),
inträdde 1803 i franska armén och utmärkte sig vid
Austerlitz, blev 1811 överste i neapolitansk tjänst,
1813 generalmajor och 1815 generaladjutant hos
Murat under fälttåget mot Österrike. F. lämnade
tjänsten 1821 men återinträdde 1848 som
befäl
— 497 —
— 498 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
