Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Mynt - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIPPINERNA
kr (mars 1948). USA:s guldmynt äro lagligt
betalningsmedel. I silver myntas 1 peso med en
finvikt av 16 g, 50, 20 (pesetd) och 10 centavos,
i nickel 5 centavos samt i brons 1 centavo.
Finanser. I 1947/48 års statsbudget uppgingo
inkomsterna till 130 och utgifterna till 269 mill.
pesos; bristen täckes genom lån. Av utgifterna
gingo 77,88 mill. pesos till försvaret och 53,72
till undervisningsväsendet. Obligationsskulden 3%
1946 var 132,51 mill. pesos. Den japanska
invasionen under 2:a världskriget skapade kaos i F:s
finanser. De totala krigsskadorna uppskattades
till c:a 800 mill. $, därav 464 på enskild
egendom. USA:s kongress anslog 1946 520 mill. $
som bidrag till täckande av dessa förluster,
därav 400 mill. § till enskilda. Utländska
investeringar belöpte sig 1938 till 425 mill. $, därav
60 % amerikanska (främst i gruvor, sockerindustri
och statsobligationer). P.
Bankväsen. I landet finnas 12 affärsbanker, av
vilka hälften äro filialer till utländska bankinst.,
däribland de stora amerikanska National City
Bank of New York och American Express
Co. Centralbank är Philippine National Bank,
startad 1916, vilken 3% 1947 hade en omslutning
av 523 mill. pesos, varav 15 mill. i egna fonder och
335 mill. i insättarbehållning.
Ekonomisk geografi. Av F:s yta uppskattas
54% vara uppodlingsbart område. F.n. upptar
den odlade arealen blott 22 % av landets yta.
18% äro betesmarker, 58% skog, och återstående
2 °/o upptagas av ofruktbara sumpmarker och
högfjällsområden. — Åkerbruket är F:s
huvudnäring och den viktigaste produkten är
sump-riset (Oryza sati’va). Det odlas i landets
samtliga provinser, dock mest på Luzons centralslätt
och i prov. Lanao på Mindanao, vilka ha de
bästa klimatiska betingelserna. Mer än 2 mill.
ha, d.v.s. c:a 2/s av den uppodlade arealen, ha
tagits i bruk för risodlingen, som även omfattar
odling av bergriset (O. monta’nd).
Årsproduktionen beräknas till c:a 2,3 mill. t och går
uteslutande till hemmakonsumtionen. Det andra stora
sädesslaget på F. är majs, vilken införts av
spanjorerna och nu odlas på n. Mindanao samt
på Cebu och Bohol, där klimatet är mindre
lämpligt för risodling. Detta har medfört, att de båda
sistn. öarnas befolkning huvudsaki. livnär sig på
majs. Årsproduktionen är c:a 500,000 t. En annan
viktig åkerbruksprodukt är abacå (Musa texti’lis),
av vars fibrer erhålles manillahampa och som
odlas på s. Luzon, Samar, Leyte samt i prov.
Davao på Mindanao. Produktionen varierar
mellan 120,000 och 190,000 t pr år. 1940 var den
134,224 t. En annan värdefull fiberväxt är Aga’ve
can’tula, som fått vidsträckt användning vid
tillverkning av skördegarn. Denna odlas över hela
F., produktionen var 1940 17,699 t.
Sockerrörs-odlingen har alltifrån det spanska kolonialväldets
dagar varit en av F:s främsta inkomstkällor. 32
av F:s 48 provinser ha mycket goda naturliga
betingelser för sockerrörsodling, men det är
framför allt ön Negros och Luzons centralslätt, som
blivit centra för denna odling. Under den
amerikanska kolonialtiden gynnades den av att
filippinskt socker tullfritt kunde införas till USA.
På gr. härav genomdrevo representanter för
ame
rikanska farmare och intressenter i Cubas
sockerindustri i kongressen F:s frigörande från det
amerikanska kolonialväldet för att bli kvitt en
gynnad konkurrent. F. producerade 1940 900,000
t råsocker och 53,000 t raffinerat socker. —
Odlingen av kokospalmen är sedan gammalt högt
utvecklad, och de viktigaste kokosdistrikten äro
s.ö. Luzon, Palawan och Suluöarna. En
tredjedel av världsproduktionen av kopra kommer från
F., som i detta avseende endast överträffas av
Nederländska Indien. F. är den främste
producenten av kokosolja bland jordens länder. 1940
exporterades 446,958 t kopra och 185,920 t
kokosolja. Tobak av mycket god kvalitet är en av de
produkter, som bilda grunden för F:s
ekonomiska välstånd. Cagayan-dalen på n. Luzon är
tobaksodlingens centrum. 1940 producerades 36,033
t råtobak. Klimatet och jordmånen på Mindanao
och Suluöarna äro, som försöksodlingar visat,
synnerligen gynnsamma för odling av
gummiträdet (Hev’ea brasilie’nsis). 1940 producerades
1,200 t rågummi. Under den spanska
kolonialtiden var kaffeodlingen en av F:s mest lönande
näringar, men den förstördes genom en
förhärjande kaffepest i slutet av förra årh., och först
på senaste tid har man återupptagit odlingen
genom att införa en pesthärdig sort från Java.
Årsproduktionen uppgår nu till c:a 1,000 t.
Kakao av mycket god kvalitet odlas även på F.
— Odlingen av bomull fick under tiden närmast
före 2:a världskriget myndigheternas kraftiga stöd,
och produktionen avsattes främst på den
japanska marknaden. Efter Japans nederlag är det
därför möjligt, att bomullsodlingen läggs ner,
såvida ingen annan avnämare kan erhållas. — F:s
viktigaste husdjur är vattenbuffeln, som är
invånarna till ovärderlig hjälp som dragare på
risfälten. 1940 uppgick deras antal till 3,015,000.
Nötboskap hålles på de flesta av de större
öar-na endast för köttets och hudarnas skull.
Nötkreatursstocken omfattade 1940 1,396,000 djur. S.å.
funnos 343,500 hästar och mulor samt 4,446,800
fjäderfän, förutom får och svin. — På gr. av de
omgivande rika fiskvattnen har fisket kommit
att inta en stark ställning inom F:s näringsliv.
Det är framför allt ansjovis, sardiner, makrill,
sill och barracuda som fiskas. Dessutom har
pärlfisket på Suluöarna givit stora vinster. — I
F:s skogar, som till 98% ägas av staten, finnas
många värdefulla trädslag (jfr sp. 523). —
Bergsbruket påbörjades redan vid spanjorernas
ankomst till öarna genom guldbrytning i det inre av
Luzon, men först under 1900-talet, sedan man
kommit underfund med guldfyndigheternas storlek, kom
brytningen i gång i större skala. De största
gruvorna äro belägna på Luzon, Masbate och
Mindanao. Värdet av 1940 års produktion var
38,281,944 $. Då gruvornas maskinella utrustning
till största delen förstördes el. bortfördes av
japanerna under 2:a världskriget, kommer det att
ta tid, innan förkrigsproduktionen kan uppnås.
Järnmalmsproduktionen har stigit raskt från 13,302
t 1934 till 1,191,641 t 1940. Förekomsterna äro
belägna på n. Camarines, på Samar och på ö.
Mindanao. Enbart den sistn. fyndigheten
beräknas innehålla 500 mill. t 48% fosforhaltig
järnmalm. Så gott som hela 1940 års produktion ex-
— 527 -
— 528 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
