Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Befolkning - Historia - Författning - Förvaltning - Rättskipning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIPPINERNA
n.ö. Även dessa senare siffror ge en
missvisande uppfattning av befolkningsfördelningen.
Ofantliga arealer i de centrala, s.ö. och ö. delarna äro
till följd ay osunt klimat och otillgänglighet i
det närmaste obebodda, och befolkningens
huvudmassa inom dessa områden är koncentrerad till
vissa trakter, som därigenom få en
förhållandevis hög befolkningstäthet. Mindanao skulle utan
tvivel kunna föda en avsevärt större befolkning
än den nuv., då alltjämt stora mycket fruktbara
områden ligga i det närmaste orörda. Före 2ia
världskriget, märktes också en tendens till
utflyttning från de tättbefolkade områdena på n.
F. till spec. prov. Cotabato och Davao, vilkas
naturliga förutsättningar för en kolonisation i stor
skala äro mycket goda.
F:s största städer äro Manila och Baguio på
Luzon, Zamboanga och Davao på Mindanao, Cebu
på Cebu och Iloilo på Panay. Å.Er.;C.Kjr.
Historia. F. upptäcktes 16/s 1521 av F. Magalhäes
men hade långt tidigare (åtm. från 900-talet) varit
bekanta för kineserna; ännu mycket äldre var det
hinduiska inflytandet, som synes ha präglat öarnas
kulturliv, sådant det gestaltade sig vid upptäckten.
Den spanska annekteringen av öarna skedde främst
genom en exp. under ledning av Miguel Lopez
de Legazpi 1564. Före 1600 var ögruppen i det
stora hela erövrad, men motståndet, som
huvudsaki. utgick från de muhammedanskt sinnade
delarna av befolkningen, övervanns definitivt först o.
1850. Dessutom hade spanjorerna att utstå strider
mot holländarna under 1600-talet. Under det
spanska väldet gynnades starkt det katolska
prästerskapet; det underlade sig stora landområden och
riktade sig hänsynslöst på befolkningens bekostnad.
Jämte den alltsedan o. 1870 uppflammade
filippinska självständighetsrörelsen var hatet mot
prästerskapet den viktigaste orsaken till att F. 1898
förklarade sig självständigt, ett republikanskt
statsskick infördes och upprorsledaren E. Aguinaldo y
Famo blev president. S.å. avträdde Spanien efter
spansk-amerikanska kriget F. till USA, och de
upproriska riktade sig nu mot sistn. makt.
Fientligheterna slutade först 1902. Befästandet av USA:s
övervälde försiggick icke utan svåra slitningar. Landet
gick visserligen efter föreningen med USA i
ekonomiskt och kulturellt avseende framåt med stora
steg, och de amerikanska myndigheterna beviljade
F. en vidsträckt självstyrelse. Vid den amerikanske
generalguvernörens sida ställdes en huvudsaki. av
befolkningen vald representation på två kamrar.
Men den filippinska självständighetsrörelsen
fortsatte och möttes fr.o.m. 1920-talet av växande
förståelse från USA:s sida. Särsk. demokraterna voro
villiga att bevilja F. full självständighet, och efter
deras stora valseger 1932 antog kongressen 24A
1934 den s.k. Tydings-McDuffy-akten, enl. vilken
ögruppen skulle utgöra ett dominion och dess
självstyrelse omedelbart utvidgas för att efter 10 år
avlösas av fullt oberoende. Ett filippinskt
författ-ningskonvent sammanträdde 1935 och gav F. en
ny författning. S.å. valdes M. Quezön till F :s förste
president. Under 2:a världskriget blevo F.
krigsskådeplats och voro sedan maj 1942 helt i
japanernas händer. Medan den ord. regeringen med
president Quezön och v. president S. Osmena, som
vid den förres bortgång 1944 övertog
president
posten, slog sig ned i Australien, läto japanerna
proklarqera F. som oberoende stat och etablerade
en marionettregering under J. Laurel. Dennes
dagar voro räknade, när apierikanarna 1944—45
återerövrade F. och återinsatte regeringen Osmena.
Följ, år förvandlades så, i enlighet med
Tydings-McDuffy-akten, F. till en självständig republik:
både i ekonomiskt och militärt avseende behöll
dock USA vissa betydande rättigheter. Detta
framkallade ett visst missnöje, och Osmena
avgick s.å. som president. Den i hans ställe valde
E. Roxas, som intog en mot USA mer eftergiven
hållning, avled 1948 och efterträddes av v.
president E. Quirino. [C.F.]B.
Författning. F:s författning tillkom 14/s 1935 i
samband med att F. genom en överenskommelse
med USA, som utformats i en kongressakt av 24 A
1934 och ratificerats genom ett plebiscit på F. av
förstn. datum, konstituerades som stat. Den har
undergått förändringar 1940 men icke 1946, då
F. i enlighet med 1934 givet löfte erhöllo full
självständighet. Enl. densamma tillkommer den
verkställande makten en president, som väljes för 4
år och kan omväljas en gång. Som ersättare har
han en vicepresident och som medhjälpare 11
ministrar i spetsen för var sitt ministerium.
Folkrepresentationen är fördelad på två kamrar,
senaten och representanthuset, med resp. 16 och 98
medl. Rösträtt åtnjuta både män och kvinnor,
som fyllt 21 år och kunna läsa el. skriva spanska,
engelska el. en inhemsk dialekt. Denna
bildnings-census berövar en stor del av befolkningen dess
rösträtt. Själva författningen tillerkänner
republiken äganderätten till F:s naturtillgångar. F.Lth.
Förvaltning. F. utanför huvudstaden äro
uppdelade i 48 provinser, därav 9 s.k.
specialprovinser. I spetsen för dem står en generalguvernör,
som utses genom folkval utom i 4
specialprovinser, där han utses av presidenten. Vid sin sida
har han ett provinsråd och en skattmästare. Som
primära territoriella enheter finnas 936 municipier
och dessutom 261 municipialdistrikt. Vart och ett
av de förra har en folkvald borgmästare och ett
municipalråd.
Rättskipning. I lägsta instans döma 9
underdomstolar, alla med flera led. Härutöver finnes en
appellationsdomstol (hovrätt) om ordf, och 14 led.
samt en högsta domstol, bestående av ordf, och 6
bisittare, alla infödda och utnämnda av
presidenten. Slutligen kan klagas i högsta domstolen i
USA (Unionens).
Vapen och flagga. Vapen: Blått med
sköldhuvud i rött, belagt med 3 femuddiga stjärnor
ställda 1 och 2. Det hela belagt med sköld
delad: 1) rött med torn, 2) lejon med fiskstjärt.
Sittande ovanpå skölden örn med utbredda
vingar. Nedtill språkband med republikens namn. —
Flagga: Med stången som bas går en vit
spets, belagd med en gul sol i mitten och med
en gul stjärna i vardera hörnet mot flaggans
mittpunkt. I övrigt är flaggan delad i blått och
rött. N.L.R.
Mått och vikt. Metersystemet är infört;
fortfarande brukas dock gamla spanska enheter, t.ex.
1 libra = 460,25 g.
Mynt. F. ha guldmyntfot och till myntenhet 1
peso (piaster), indelad i 100 centavos och = i,83
— 525 —
— 526 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
