Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Film - Film (socken) - Filmakademi - Filmarkiv - Filmaskin - Filmateljé, filmstudio - Filmatisk - Filmcensur, biografcensur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILM
uppfinningen på gr. av tekniska och ekonomiska
problem. — Filmlaboratoriet handhar f:s
fram-kaUning och kopiering. Där avslutas och klippas
de olikä^ bilder (scener), som skola ingå i en f.
På samma sätt som ateljétekniken utvecklats, ha
även laboratorierna tillförts nya hjälpmedel. Den
optiska kopieringsbänken gör det möjligt att
utföra förändringar av de bilder, som upptagits.
Dubbelkopiering, inkopiering av annan bild,
förstoring och förminskning samt s.k. ”trick” utföras
i denna maskin. I laboratoriet ”mixas” också
ljud, d.v.s. två el. flera ljudband blandas. —
Speciella filmkameror finnas, som kunna uppta
bilder av mycket snabba rörelser (ultrarapid), och
mikrokameror för vetenskaplig fotografering.
En modern filminspel’ning går i stora
drag till på följ. sätt. Manuskriptförf. (filmförf.)
skriver först ett kort utkast (synopsis) till den
blivande f. Detta granskas av filmproducenten,
som är ansvarig för f:s konstnärliga och
ekonomiska produktion. Efter anvisning betr, roller och
miljö skriver manuskriptförf. ett scenario, som
innefattar såväl miljöbeskrivning som dialoger.
Filmarkitekten utarbetar skisser för f:s miljöer,
och modetecknaren ritar förslag till dräkter.
Filmproducenten avgör sedan, med ledning av detta
material, om f. skall spelas in, och engagerar
regissör, fotograf och skådespelare. Arkitekten
ritar erforderliga uppställningar (miljöer), och
ateljéns tekniska personal bygger och möblerar
dessa. Regissören är ansvarig för f:s
konstnärliga utformning och handhar instruktionen av
skådespelarna. Filmfotografen bestämmer kamerans
rörelser och belyser sceneriet; hans arbete har
stor betydelse för f:s atmosfär, ty med ljus och
skugga samt lämplig bildkomposition ökas bildens
slagkraft. Filmfotografen måste vara tekniskt
skicklig och ha konstnärlig blick. Ljudingenjören
bestämmer mikrofonens placering och avlyssnar
den akustiska effekten. Sminkning och ”make up”
skötas av perukmakaren, som är ansvarig för
skådespelarnas frisyrer, skägg och masker.
Script-girl kallas den, som kontrollerar, att alla detaljer
äro riktiga från en scen till en annan, t.ex. att
skådespelarna ha samma kläder i sammanhängande
scenföljd, trots att bilderna inspelas med flera
dagars mellanrum o.s.v. Inspicienten har hand om
statister och kallar skådespelare till filmning
(tagning). Rekvisitören skaffar rekvisita, och
dekoratören svarar för gardiner och liknande
arrangemang. Passare kallas den personal, som sköter
omflyttning av dekorationer och möbler.
Dessutom förekomma följ, yrkesgrupper: snickare,
målare, elektriker, mekaniker m.fl. När inspelningen
avslutas, får filmklipparen sammanfoga de olika
bilderna, varefter kompositören utför det
musikaliska underlaget. På laboratoriets trickavd. utföras
texter, visioner, ”sweep” m.m. Slutl. skall f:s ljud
”mixas”, d.v.s. de olika ljudbanden, tal, musik,
effekter o.s.v., blandas och spelas över till ett
slutgiltigt ljudband, som används vid kopiering av
den färdiga f.
Utom underhållningsfilm framställes också f. för
forsknings- och undervisningsändamål (se
Filmundervisning). Jfr Amatörfilm och
Dokumentärfilm. — Litt., se Filmkonst. O.Nr.
Film, socken i Olands hd i Uppland, Uppsala
län, och församling i Films och Dannemora
pastorat i örbyhus kontrakt av Uppsala ärkestift, v.
om östhammar; 134,21 km2, därav 124,80 land; 2,583
inv. (1948). Huvudbygden kring Gruv- och
Filmsjön i s. omges särsk. i n. och ö. av vidsträckta,
jämna skogs- och mossmarker. Åkern utgör 13%
av landarealen, skogsmarken 58 °/o. I F. ligga
brukssamhället österby* och en del av
gruvsamhället Dannemora*; Dannemora gruvor* ligga i
s. F. Norrut har järnmalm vid skilda tider
brutits på många ställen; i Stynsbo drevos masugn
och hammare under 1500—1600-talen. Kyrkan av
gråsten och tegel är från 1400-talets slut; en
rymlig tillbyggnad på sydsidan gjordes 1694—95.
Valvmålningar från 1500-talets början
restaurerades 1895; triumfkrucifix från o. 1200, altaruppsats
och predikstol från förra hälften av 1700-talet. —
Namnet torde vara en sms. av fsv. fyl, föl, och
hem, gård, och alltså betyda gården, där man haft
många föl (se Hj. Lindroth, ”Våra ortnamn och vad
de lära oss”, 2 uppl. 1931, sid. 116 f.). Socknen
skrevs 1314 (De) fylm. P.;Er.
Filmakademi, se Filmhögskola.
Filmarkiv, se Cinematek.
Filmaskin, mindre verktygsmaskin, vanl. med
horisontellt arbetsbord och drivanordning för en
i bägge ändar understödd, upp- och nedgående fil.
Vid filning av dynor till stansverktyg skötes
ar-betsstycket manuellt; andra f., t.ex. för upptagning
av kilspår i hjul, äro inrättade för automatisk
frammatning av arbetsstycket. I dyl. fall är filen
ej gradad utan försedd med sågtänder.
Filmateljé, filmstudio, lokal för
inspelning-av film, även omfattande utrymmen för
fotografiskt material, laboratorier, filmklippare, rekvisita,
målare, tapetserare, snickare, garderober, artister,
regissör, kontor etc. Flera f. äro ofta
koncentrerade till s.k. ”filmstäder”, bland vilka de största
ligga i Hollywood, Berlin (UFA vid
Neu-Babels-berg), London, Paris, Rom (Cinecittå), Prag och
Moskva. I Stockholm finnas flera f., bland vilka
de största äro SF:s ateljéer i Råsunda (Filmstaden),
ab. Europa films ateljéer i Sundbyberg och
San-drewateljéerna (f.d. Centrum-ateljéerna) invid
Sjöhistoriska museet. B.Hgn.
Filma’tisk, filmmässig, anpassad efter filmens
formspråk, gestaltad med filmens speciella
uttrycksmedel.
Filmcensur, biografcensur, granskning av
film i syfte att avgöra, huruvida den helt el. delvis
kan godkännas för offentlig förevisning. F., som
i regel är statlig men i skilda länder anordnad på
olika sätt, tar främst sikte på att skydda
allmänheten, icke minst barnen, från exploatörer av
publikens sämre egenskaper.
Den svenska f., som anses vara den äldsta
statliga, infördes 1911 och utövas av Statens
biografbyrå, först underställd Civildep.,
numera sorterande under Ecklesiastikdep.
Dessförinnan utövades f. av den lokala polismyndigheten
inom varje distrikt. Statens biografbyrå består av
3 ord. granskningsmän, av vilka en tillika är
byråns chef, samt av en suppleant för dessa.
Dessutom finnas två extra granskningsmän, vilka
äro medicinska experter, och erforderlig
expeditions- och maskinistpersonal. Chef är f.n. (1948)
fil. kand. Jan Gunnar Lindström, vilken 1946 efter-
— 543 —
— 544 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
