Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fingeravgryck - Fingerborg - Fingerborgsblomma - Fingerborgsörtblad, digitalisblad - Fingerdjur, aye-aye - Fingerhatt - Fingerhirs - Fingerknut - Finger Lakes - Fingerling - Fingerspråk - Fingerstarr - Fingersvampar - Fingersättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINGERSÄTTNING
bågar (a) och tältbågar (t). I dessa
mönster börja linjerna vid ena sidan, gå upp i bågform
och komma ut vid mönstrets andra sida.
Tältbågarna skilja sig från de vanliga bågarna
därigenom, att linjerna här bilda en tältformation med
en stav i mitten. Slingorna indelas i r a d i
alslingor (r) och ul n ar s lin go r (u). Dessa
mönster karakteriseras av att en el. flera linjer
vända om och bilda en slinga. Är slingans
öppning vänd åt tumsidan, benämnes den radialslinga,
är den vänd åt lillfingersidan, benämnes den
ulnar-slinga.
F. har sedan 1906 använts i Sverige för
identifiering av brottslingar. F. verkställes på så sätt,
att sedan alla fingrarna på den person, som skall
undersökas, belagts med trycksvärta, tryckas
fingrarna mot en för f. särsk. fastställd blankett. F.
skall enl. k.k. 19/i2 1947 tagas av varje häktad
person samt i vissa fall även av för brott misstänkt,
anhållen person, t.ex. om han vägrar uppgiva namn,
hemort el. födelseort el. därom lämnar uppgifter,
vilka kunna misstänkas vara falska. I allm.
verkställes f. av polismyndighet men kan beträffande
häktad person jämväl ske genom fängelsedirektörs
försorg. För förvaring, registrering och
klassificering insändas f. till Statens kriminaltekniska
anstalt, som har att stå vederbörande myndigheter
till tjänst i identitetsfrågor, som beröra
anstaltens verksamhet.
Liksom andra egenskaper utbildas
fingeravtrycks-mönstren genom ett samspel mellan arv och miljö.
F :s ärftlighet framgår av det faktum, att i-äggiga
tvillingar (med exakt samma ärftliga konstitution)
visa större överensstämmelse i mönstertyp än
2-äggi-ga tvillingar. Blodsförvantskap medför också i
genomsnitt en viss likhet i mönstertyp, vilket
förhållande till en viss grad har kunnat utnyttjas för
faderskapsbevisning. Fingermönstrens
ärftlighets-förhållanden ha särsk. ingående undersökts av prof.
K. Bonnevie, Oslo, som påvisat att mönstertypen
på ett specifikt sätt påverkas av tre olika
arvsanlag. — Litt.: C. A. Chroona, ”Om
fingeraf-tryckssignalement som identifieringsmedel” (1910);
R. Heindl, ”System und Praxis der Daktyloskopie”
(1922): H. Söderman & E. Fontell, ”Handbok i
kriminalteknik” (1930). A.G.S.;Mng.
Fingerborg, en till fingertoppen passande hylsa
av metall, celluloid o.d., vilken som skydd sättes
på långfingret vid handsömnad, varvid nålen
hindras att slinta, genom att utsidan el. endast toppen
är tätt försedd med små gropar, där nålen finner
stöd. F. är känd sedan antiken och hade då mera
spetsig (bösskule-) form och göts av brons. —
Sy ring är en f. utan botten; begagnas av
sa-delmakare och skomakare.
Fingerborgsblomma, art av släktet Digitalis*.
Fingerborgsörtblad, digitalisblad, farm.,
se Digitalis.
Fingerdjur, a y e-a y e, Daubento’nia
(Chi’ro-mys) madagascariPnsis, är en egendomlig, i
bambuskogarna på Madagaskars östkust förekommande
halvapa. Det till färgen mörkbruna djuret, som är
av en katts storlek, är ett utpräglat nattdjur med
runt huvud, stora, nakna öron och mycket lång,
yvig svans. Fotterna äro jämförelsevis stora och
de långa tårna, med undantag av den med nagel
Fingerdjur.
försedda tummen, klobeväpnade. Tredje fingret
är tunt, liksom förtorkat. F. uppvisar många från
andra halvapor starkt avvikande kännetecken.
Tandsystemet påminner således om gnagarnas. De två
mejselformade och ständigt växande framtänderna
användas för att bita hål i bark, sockerrör och
frukter. Med det smala tredje fingret framdrager
f. genom dessa hål de insekter och mjuka
växtdelar, som utgöra dess föda. H.Bn.
Fingerhatt, bot., art av släktet Digita’lis*.
Fingerhirs, bot., art av släktet Eleusi’ne*.
Fingerknut, se Knutar.
Finger Lakes [fhFga lei’ks], gemensamt namn för
13 sjöar i staten New York*, USA.
Fingerling, sjöv., se Roder.
Fingerspråk, se Handalfabet.
Fingerstarr, bot., art av starrsläktet*.
Fingersvampar, Clavaria’ceae, fam. av ordn.
hattsvampar, omfattar o. 300 arter, av vilka ett 30-tal
äro kända från Sverige. De ha en mer el mindre
köttig, klubblik (k 1 u b b s v a m p a r) el. starkt
gre-nig fruktkropp, med ett slätt hymenium, som helt el.
delvis täcker fruktkroppen. Hit höra bl.a. stor
klubbsvamp, Clava’ria pistilla’ris, som
förekommer mindre allm. i lövskog, särsk. bokskog,
vidare ett par utmärkta matsvampar, höggul
fingersvamp, C. flava, som förekommer i
såväl barr- som lövskog, samt
druvfinger-svamp, C. botry’tis, med en köttig, vitaktig
fruktkropp, vars grenspetsar äro ljusröda. Den
förekommer mindre allm. i s. Sveriges bokskogar.
Bl omk ål s s vamp a rn a*, släktet SparassAs,
höra också till denna fam. — Bild se följ. sida. Adn.
Finger sättning. På de flesta instrument kan varje
ton och varje figur gripas med ett flertal olika f.
Vid pianospelning väljer man i regel den f., som
är tekniskt mest ändamålsenlig; blåsare måste dess-
— 601 —
— 602 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
