Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
bilda smärre lunddälder.
N. om barrskogsgränsen,
i Enontekis belägen c:a
375 m ö.h., i Enare
åtskilligt lägre, utbreder sig
björkskogsbältet. Ung. vid
juliisotermen för io°
möter polartundran. Dess
kalmarker motsvaras på
de högre bergen ovan
björkskogsgränsen av
fjällregionen. Berg, som
ligga inom denna el. nå
upp till skogsgränsen,
kallas på svenska fjäll, på
finska tunturi. På dessa
dominera ovan
skogsgränsen rishedar med
mossor och lavar. Dessa
klimatiska vegetationer —
fjäll- och
polarvegetatio-nen samt skogstäcket —
äro mångenstädes
undanträngda av
sumpvegeta-tioner. Dessa bestå dels av
myrar, mest mossar, dels
av skogskärr (kärrmarker
med långsamt växande
barr- el. lövträd) och äro
mest utbredda i landets
mellersta delar, där de
intaga ända till 53 °/o av
hela arealen. Deras
förekomst beror av svag
odeciderad lutning hos
landytan, d.v.s. av dålig
dränering, men även av
klimatiska förhållanden,
som gynna
försumpnings-processerna. Sumpmarkerna ha uppkommit dels
genom att sjöar och vikar vuxit igen, dels genom
att skog försumpats. [J.F.]W.
Djurvärlden överensstämmer i mycket med
Skandinaviens, men på gr. av grannskapet till
Nord-ryssland finnas dock åtskilliga avvikande drag.
I n.ö. F. samt i n. Karelens magra
barrskogar och kärrområden kvarlever i stor
utsträckning den nordliga barrskogsfaunan. Här finnes
björnen vanligare än i Sverige, vidare lo, varg,
mård och älg. I Egentliga Finland ha däremot
arter, som kunna betraktas som blandskogs- el.
lundformer och som ha en östlig el. sydlig
utbredning, ss. mullvaden, illern, näktergalen,
rosenfin-ken och dvärgmåsen, trängt längre mot n. än i
Sverige. Flera arter med liknande utbredning, som
i Sverige icke kunnat överskrida havet från s. el.
ännu icke invandrat från ö., finnas i F., t.ex.
fältharen (som inplanterats i Sverige), flygekorren,
dvärgmusen, brandmusen, fältsorken och flodillern.
I F. saknas däremot kronhjort, rådjur och även
kattugglan. Av intresse är vidare sälens
kvarle-vande som relikt i Saima. Särsk. riklig är i F.
vadar- och simfågelsfaunan, både längs kusterna
och inne i de talrika insjöarna, kärren, mossarna
och vattendragen. Strömming, lax, sik och siklöja
äro föremål för ett givande fiske. H.
Befolkning och bebyggelse. F. indelas i 9 land-
skap: Nyland, Egentliga Finland, Åland,
Sata-kunta, Tavastland, Savolaks, Karelen, Österbotten
och Lappland. Av dessa har en stor del av
Karelen 1940 och 1944 avträtts till Sovjetunionen. Inom
F:s politiska gränser faller även en del av det gamla
svenska landskapet Västerbotten (se karta å sp.
635). — Av befolkningen voro 1946 1,956,339 män
och 2,096,238 kvinnor. På 1,000 män kommo 1,072
kvinnor. Före de senaste krigen var detta
relationstal 1,029 (1938). Kvinnoöverskottet har alltså ökats
väsentligt genom förlusterna av manlig befolkning
under krigen.
Åldersfördelningen inom befolkningen
har påverkats av nedgången i nativiteten speciellt
under 1920- och 1930-talen. Dessa årsklasser äro
relativt svagt företrädda, varför
befolkningspyramiden företer inbuktningar för deras
vidkommande. Däremot äro de yngsta barnaåldrarna
starkt representerade, likaså medelåldern och de
högre åldersklasserna. Dessa avvikelser i
åldersfördelningen komma att påverka arbetsmarknaden,
i det att tilloppet av ny arbetskraft kommer att
vara ringa ända till slutet av 1950-talet.
I språkligt hänseende fördelar sig
befolkningen på tvenne stora grupper. Enl.
folkräkningen 1940 var antalet finsktalande 3,327,534
el. 90 °/o av befolkningen och svensktalande 353,985
— 617 —
— 618 —
SVENSKTALANDE
SYDVÄSTRA FINLAND
i°/oav hela befolkningen 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
