Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Ekonomisk geografi - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
Renskinnsmarknad i Rovaniemi.
1890-talet understeg antalet industriarbetare 100,000,
och av totalbefolkningen levde vid sekelskiftet blott
10,6 fl/o av industri och hantverk. Därefter
utvecklades industrien raskt, 1927 översteg antalet
industriarbetare 150,000 och 1937 200,000. Under
krigsåren inträdde en stagnation, men 1945, det
första fredsåret, steg arbetarantalet till o. 220,000,
och 1946 uppgick arbetarantalet till 236,723.
Numerären av kontors- och teknisk personal inom
industrien utgjorde 32,135 personer. Antalet
arbetsställen inom industrien var 5,691 och
bruttovärdet av produktionen 112,1 milliarder fmk.
Värdet av de vid industriproduktionen använda
råvarorna och halvfabrikaten var 58,1 milliarder
fmk. Därav voro av utländskt ursprung icke
fullt V4, 13,2 milliarder fmk. — 1940 hade 21,0%
av befolkningen sin utkomst av industri och
hantverk, och detta relationstal har sedan dess
väsentligt ökats. — Den på gr. av landets
råvarutillgångar betydelsefullaste industrigrenen är
träförädlingsindustrien. Den
sysselsatte 1946 inalles 66,393 arb., av dem 45,726 inom
träindustrien och 20,667 inom pappersindustrien.
Produktionens bruttovärde var s.å. 38,8
milliarder fmk. De från arbetsmarknadssynpunkt
viktigaste grenarna voro sågverk och hyvlerier
med 531 arbetsställen och ett tillverkningsvärde
av 8,1 milliarder fmk. De största sågverken ligga
vid kustens älvmynningar, ss. Kotka, Björneborg,
Uleåborg och Kemi. En betydande gren bilda
snickeri- och möbelfabrikerna med 466
arbetsställen och ett produktionsvärde av 2,2 milliarder
fmk. En ny gren med stor produktionskapacitet
är trähusfabrikerna, 30 till antalet, med ett
tillverkningsvärde av 2,2 milliarder fmk.
Faner-fabrikerna voro 1946 20, de flesta inom sjöplatån,
med ett produktionsvärde av 2,6 milliarder fmk.
Inom pappersindustrien äro pappersbruken, 23 till
antalet, de viktigaste i fråga om
tillverkningsvärdet, vilket var 6,9 milliarder fmk. Sulfitcellu-
losafabrikerna voro 20 och deras
produktionsvärde 4,9 milliarder, sulfatcellulosafabrikerna 9 med
ett tillverkningsvärde av 2,9 milliarder,
träslipe-rierna och pappfabrikerna resp. 28 och 17 och
tillverkningsvärdet tills. 4 milliarder fmk.
Träförädlingsindustrien är en typisk exportindustri,
vars genombrottstid daterar sig från senare hälften
av 1800-talet och vars största expansion inföll på
1920- och 1930-talen. Utvecklingen har gått mot
en större förädling av råvarorna med
tyngdpunkten under tidigare perioder förlagd till
sågverksindustrien och under senare perioder till högre
förädlingsstadier, å ena sidan snickeri- och
möbelindustrien och trähusfabrikerna samt å
andra sidan cellulosa- och pappersindustrien. —
Metallindustrien, som i huvudsak är
förlagd till Helsingfors, Åbo och Tammerfors samt
Vuoksens och Kumo älvdalar, har gamla
traditioner, ända från 1600-talet, i F. Denna
industrigren, som för sitt behov av råvaror i stor
utsträckning är beroende av import, har arbetat
främst för hemmamarknaden, men efter
vapen-stilleståndsavtalet har metallindustrien ryckt upp
i främsta ledet genom att i skadeståndsavtalet
med Sovjetunionen inryckts betydande leveranser
av metallindustriens produkter, ss. maskiner och
fartyg. Det är dock osäkert, om denna
industrigrens på grund härav forcerade expansion
på de allra sista åren även kommer att bli av
varaktig art. Metallindustrien räknade 1946 1,352
arbetsställen med 77,123 arb. och med ett
tillverkningsvärde av 29,0 milliarder fmk. Inemot hälften
av arbetarantalet, 38,187, kom på gruppen
gju-terier, mekaniska verkstäder och skeppsvarv,
likaså ungefär hälften av metallindustriens hela
produktionsvärde el. 13,4 milliarder fmk.
Smält-och metallförädlingsverken hade 10,930 arb. och
ett tillverkningsvärde av 9,5 milliarder fmk,
fabrikerna för tillverkning av elektriska maskiner
5,447 arb. och ett produktionsvärde av 1,8
milliarder fmk. — Textil- och
beklädnadsindustrien hade 462 arbetsställen och var
främst förlagd till Tammerfors, Åbo,
Helsingfors, Björneborg, Vasa, Forssa och Hyvinge. Den
sysselsatte 1946 31,946 arb., och
tillverkningsvärdet var 10,2 milliarder fmk. Utom bomulls- och
ylleindustrien äro spec. beklädnadsfabrikerna och
trikåfabrikerna av betydelse. —
Livsmedelsindustrien räknade 725 arbetsställen och
sysselsatte 14,598 arb. Dess produktionsvärde vai
16,0 milliarder fmk. Sockerbruk finnas i
Helsingfors, Åbo, Kotka och Vasa, tobaksfabriker i Åbo,
Jakobstad och Helsingfors. — Jord- och
stenindustrien omfattade 475 arbetsställen och
sysselsatte 15,204 arb. Tillverkningsvärdet var 4,5
milliarder fmk. Cementfabriker finnas i Pargas,
Lojo och Villmanstrand, vidare finnas 8 kalkbruk,
11 glasbruk och 2 porslins- och fajansfabriker, av
de sistn. är den ena, Arabia i Helsingfors, en av
världens största i sitt slag. — Läder-,
gummi-o. dyl. industri hade 283 arbetsställen, 11,457
arb. och ett tillverkningsvärde av 4,4 milliarder
fmk. Bland dem märkas 78 skofabriker. De
minsta industrigrenarna voro kemiska
industrien och grafiska industrien, den
förra med 219 arbetsställen, 5,673 arb. och ett
produktionsvärde av 3,9 milliarder fmk. Grafiska
— 667 -
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
