Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Ekonomisk geografi - Boskapsskötsel - Skogsbruk - Bergsbruk - Jakt och fiske - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
foder. 1938 tillverkade mejerierna 33,153 t smör
och 11,008 t ost, och ifrågavarande år
exporterades 17,129 t smör och 6,772 t ost. På senare
år har däremot en import av smör ägt rum.
Mejeriproduktionen befinner sig dock åter i
uppgående. Utom nötboskapen utgjordes
husdjurs-stocken av 403,674 hästar, 981,738 får, 275,050
svin samt 8,923 getter.
Skogsbruk. Arealen av skogsbärande mark i
F. uppskattades 1945 till 21,670,000 ha el. 71,1 °/o
av hela landarealen. Genom förlusten av Karelen
m.fl. områden förlorades 3,2 mill. ha
skogsmark. Av den nuv. skogsarealen äro 17,085,000
ha produktiv och 4,585,000 ha svagt produktiv
skogsmark. I statens ägo voro 7,6 mill. ha el.
35,1%, i industribolags ägo 1,720,000 ha el. 7,9
°/o, i kommunernas 330,000 ha el. 1,5 °/o, i
församlingarnas 210,000 ha el. 1 °/o och i enskild ägo
11,8 mill. ha el. 54,5%. Genom
kolonisationsverk-samheten i samband med jordanskaffningen åt
den efter 2:a världskriget förflyttade befolkningen
pågår dock som bäst en förskjutning i
skogsmarkernas ägoförhållanden. Denna går särsk. ut
över industribolagens, kommunernas och
församlingarnas och i någon mån över statens
skogsmarker. 1948 beräknas dessa gruppers skogsareal
ha minskats med 600,000 ha, vilka övergått i
enskild ägo. Skogsmarker i enskild ägo skulle enl.
denna uppskattning f.n. vara 12,4 mill. ha, medan
bolagens skogsmarker nedgått till i,48 mill. ha,
statens till 7,4 mill. ha, kommunernas till 240,000
ha och församlingarnas till 140,000 ha. Av
skogsarealen voro 53,0 °/o bevuxna med tall, 28,0% med
gran, 16,8% med björk och 2,2% med al, asp etc.
Det samlade virkesförrådet på bark uppskattas till
1,370 mill. m3. Härav utgöras 624 mill. m3 el.
45,5 °/o av tall, 441 mill. m3 el. 32,2 °/o av gran,
257 mill. m3 el. 18,8% av björk och 48 mill. m3
el. 3,5% av asp och al. Den totala virkesmängden
utan bark är 1,159 mill. m3 mot 1,417 mill. m3
i Sverige (1923—29) och 320 mill. m3 i Norge
(1919—30). I genomsnitt pr invånare var
virkesförrådet i F. 305 m3, i Sverige 232 och i Norge
113 m3. Den årliga tillväxten i virkesmängden
beräknas till 40,8 mill. m3. Härav komma på
tallvirkets andel 17,1 mill., på granens 13,4 mill., på
björkens 8,4 mill. samt på asp och al 1,9 mill. m3.
— Under mellankrigstiden avverkades årl.
mindre än vad som motsvarade tillväxten i
virkesmängden, likaså under 2:a världskriget. Under
åren efter 2:a världskriget torde däremot en
smärre överavverkning ha ägt rum. Detta är
dock en övergående företeelse. Genom
rationell skogsvård, spec. genom utdikning av
sumpiga skogsmarker, är en betydande stegring av
den årliga tillväxten ännu möjlig. I statsskogarna
avverkades 1945 3,8 mill. m3, därav 1,9 mill. m3
stock- o.a. grovt timmer, 0,8 mill. m3 massaved
och 1,1 mill. m3 brännved. Bruttoinkomsterna voro
514 mill. fmk. Det är att märka, att huvuddelen
av statsskogarna är belägen i n. F. och återstoden
på vattendelarna. Detta gör, att för stora delar
av statsskogarna finnes ringa el. ingen avsättning
av virke. Även i fråga om växtlighet äro statens
skogsmarker sämre än de privata och bolagens
skogsmarker. — Skogsbruket i F. gynnas av de
fördelaktiga transportförhållandena. Vattendragen
erbjuda virkesflottningen stora fördelar genom sin
ringa fallhöjd och genom att de talrika sjöarna
utjämna vattenståndsväxlingarna. Flottledsnätets
sammanlagda längd var 1946 15,284 km.
Trävarutransporterna ha dock väsentligt försvårats, då
Saima kanal gått förlorad som samfärdselled i
samband med avträdandet av Karelen. —
Skogsbruket är en av landets viktigaste näringsgrenar.
1940 hade 113,000 personer sin huvudsakliga
utkomst av skogshygge och stockflottning, men
partiellt, i form av säsongarbete, ss. hygge och
tim-merkörning, ger skogsbruket sysselsättning och
betydande förtjänst åt ytterligare’ tiotusental
personer, främst småbrukare.
Bergsbruket var före i:a världskriget helt
obetydligt. Det har emellertid tagit ett betydande
uppsving, sedan en del brytvärda malmförekomster
påträffats och begynt exploateras under de
senaste decennierna. 1945 omfattade malmbrytningen
12 arbetsställen med 1,120 arbetare och 273 övriga
anställda. Nämnda år utvunnos härvid bl.a. inalles
69,298 t kopparkoncentrat och 110,320 t
svavelkis-koncentrat. Den viktigaste malmförekomsten är
Outokumpu i n. Karelen (jfr sp. 611). Den äges av
staten. Malmbrytningen omfattade 1944 500,000 t
malm. Utom koppar- och svavelkiskoncentrat
utvinnas i Outokumpu även zinkkoncentrat och guld. I
Parostenjärvi koppargruva i Ylöjärvi n. om
Tammerfors bröts 1944 98,000 t malm och i Makola
gruva i Nivala 44,000 t malm. Bägge dessa drivas av
Outokumpubolaget. Från Makola erhålles
koppar-nickelkoncentrat. Vuoksenniska ab. äger Haveri
gruva i Viljakkala n.v. om Tammerfors med en
malmbrytning av 42,000 t 1944. Dess
huvudprodukter äro koppar- och kopparkoboltkoncentrat
samt guld. Samma bolag äger Mätäsvaara
mo-lybdengruva i Pielisjärvi; brytning 1944 270,000 t.
I den gamla gruvan i Orijärvi i Kisko i s.v. F.
bröts 25,000 t; huvudprodukter zink-, bly- och
kopparkoncentrat. I dess närhet, i Aijala, ha nya
betydande kopparfyndigheter gjorts, och
Outokumpubolaget har upptagit driften av fyndigheten. —
Under den tid F. hade Petsamoområdet, upptäcktes
där en av världens största nickelfyndigheter, och
brytningen vidtog där i slutet av 1930-talet.
Nickelgruvan avträddes med Petsamoområdet 1944 till
Sovjetunionen. — Spec. i n. och mell. F. ha
talrika järnmalmsfyndigheter upptäckts, men deras
relativt ringa järnhalt och delvis även
oförmånliga läge ha hittills ej gjort brytning ekonomiskt
lönande.
Jakt och fiske bedrivas huvudsaki. som
binäringar till lantbruket. I den yttre skärgården
är fisket dock en huvudnäring. Av fiske som
huvudsakligt yrke levde 1940 20,304 personer. Vid
kusterna är strömmingsfisket mest givande. 1946
fångades 15,4 mill. kg strömming. Av nors och
siklöja fångades 1,8 mill. kg, av sik 1 mill. kg, av
lax 0,6 mill. kg, av annan fisk 6,3 mill. kg.
Sillfiske bedrives regelbundet av en finländsk
fiskeflotta i vattnen vid Island. Flod- och insjöfisket
är likaså mycket givande. — En viktig
näringsgren i F. är sedan 1920-talet uppfödning av
pälsdjur. Av renskötsel levde 1940 1,336 personer.
Industri. Industrialiseringen av F:s
näringsliv satte, som redan nämnts in relativt sent i
jämförelse med de övriga nordiska länderna. Ännu på
— 665 —
— 666 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
