Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlandshjälpen - Finlands konstakademi - Finlands kvinnors nationalförbund - Finlands landsorganisation - Finlands lejons orden - Finlands lottakårer, Lotta Svärd-organisationen - Finlands läkarförbund - Finlands nationalmuseum - Finlands naturhistoriska sällskap - Finlands riksarkiv (Riksarkivet, Finlands statsarkiv)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLANDS KONSTAKADEMI
försvarets förråd. Hela den materiella hjälpen i
samband med vinterkriget hade ett värde av
närmare 500 mkr. Stödarbetet fortsatte efter
fredsslutet i mars 1940, och till återuppbyggnaden
lämnade svenska regeringen s.å. en kredit på 25 mkr.
Sedan Finland 1941 åter hade kommit i krig,
inriktades den svenska humanitära hjälpen åter i
hög grad på detta land. Hjälpkommittén
för Finlands barn skaffade tillfälliga
fosterhem i Sverige; här funnos vid 1943 års början
c:a 16,000 finska barn. Antalet minskades efter
hand men steg åter under Finlands sista, svåra
krigsår 1944 och uppgick i dec. s.å. till 36,000.
Bland andra hjälpformer förekom invalid- och
konvalescentvård i Sverige samt barnbespisning i
Finland. Fadderortsrörelsen* gjorde en stor
insats för Finlands barn. Finland fick även del
av Svenska Europahjälpen. Av stor betydelse för
återuppbyggnaden efter 1941—44 års krig blev en
av svenska Staten beviljad kredit på 150 mkr.
Härvid medgåvos stora leveranser av livsmedel,
råvaror och industriprodukter till Finland, vilka
hjälpte detta land genom den mest kritiska
övergången från krig till fred. S.Br.
Finlands konstakademi, se Finska
konstföreningen.
Finlands kvinnors nationalförbund grundades
1911 på initiativ av Alexandra Gripenberg som
en gren av det 1888 i Washington stiftade
International Council of Women i syfte att främja
samarbetet mellan kvinnoorganisationerna i Finland.
Finlands landsorganisation, fi. Suomen
ammat-tijärjestö, bildades 1907 och fick redan under den
ryska regimens tid ganska stor betydelse som
centralorganisation för den finska
fackföreningsrörelsen. Särsk. i slutet av i:a världskriget
utvecklades F. kraftigt och ägde 1917 o. 160,000
medl. Den spolierades under inbördeskriget 1918
men återupprättades 1919. Efter att urspr. ha
upprätthållit intima förbindelser med det
socialdemokratiska partiet kom den nu under kommunistiskt
inflytande, vilket ledde till sammanstötningar med
den fascistiskt inriktade Lapporörelsen. Efter
påtryckningar från denna upplöstes F. av
myndigheterna 1930. Efter en starkt politiskt färgad
rättegång förklarades F. olaglig, och dess tillgångar
beslagtogos. Antalet medl. var vid årsskiftet
1928/29 o. 90,000, men före upplösningen utträdde
några socialdemokratiskt inriktade fackförbund,
vilka senare bildade en ny landsorganisation. Se
Finlands fackföreningars centralförbund. [S.H.JA.E.
Finlands lejons orden instiftades genom en av
president R. Ryti undertecknad förordning 1942
”till vedermäle för framstående såväl civila som
militära förtjänster”; kan tilldelas utlänningar och
under krigstid med svärd. Ordens
angelägenheter äro förenade med Finlands vita ros’ ordens.
Högtidsdag 6/i2. 5 klasser: kommendör med
storkors och av i:a klass, kommendör, riddare av i:a
klass och riddare. Därjämte finns F:s
förtjänstkors. Ordenskorset är vitemaljerat,
guldinfattat (riddare: silverinfattat) och har i sin
mitt gyllene lejon på guldinfattad, rödemaljerad
glob. Samtliga dekorationer bäras på v. sidan av
bröstet utom kommendörstecknet (3:0 klassen),
som bäres om halsen. Kraschan till storkors och
— 715 —
kommendör av i:a klass är en 5-uddig
silverstjärna. Band mörkrött. Kedja saknas. Th.
Finlands lottakårer, Lotta Svär d-o r g a n
i-s a tion en, bildades under frihetskriget 1918 och
samordnades senare helt med Finlands
skyddskårer; under en centralstyrelse lydde 22 distrikt,
indelade i lokalkretsar, vilkas olika kårer stödde
motsv. skyddskårer. Rörelsen arbetade på 4
sektioner: sanitetssektionen, som biträdde vid
sjukvården; kokvagnssektionen, för förplägnadstjänst;
utrustningssektionen, med uppgift att tillverka
olika slag av persedlar; kansli- och
insamlings-sektionen, som utförde kontorsarbete och
insamlade medel till det frivilliga försvaret. F :s
medlemmar voro ant. aktiva el. passiva; de förstn.
kunde vara fältlottor el. hemmalottor.
Medlemsantalet uppgick under senare hälften av 1930-talet
till c:a 85,000. Under kriget uppgick Lotta
Svärdformationernas styrka till 50,000—55,000
personer. Den svenska lottarörelsen har organiserats
efter mönster av den finska. I likhet med
skyddskårerna upplöstes F. som följd av 1944 års
stille-ståndsfördrag med Sovjetunionen. S.Br.
Finlands läkarförbund, fi. Suomen lääkäriliitto,
grundades i febr. 1910 under namn av Finlands
allmänna läkarförbund och hade sitt
första allmänna möte 23/g 1911. Förbundet, vars
namn senare ändrades till F., har till uppgift att
förena Finlands läkare i syfte att upprätthålla en
värdig anda och ett gott kamratskap inom
läkarkåren, att bevaka och befrämja läkarnas sociala
och ekonomiska intressen samt att medverka till
hälso- och sjukvårdens utveckling i landet; finska
och svenska språken äro likställda. F. n. höra till
förbundet mer än 90 °/o av landets hela läkarkår.
Förbundet sammanträder till allmänt möte
vartannat år i sept. Förbundet utger ”Finlands
läkar-tidn.” (”Suomen lääkärilehti”), som är tvåspråkig
och utkommer med 24 häften årl. L.Bs.
Finlands nationalmuseum i Helsingfors består av
tre avd.: den förhistoriska, den historiska (kyrklig
konst, högreståndskultur, myntkabinett) och den
etnografiska (finländsk allmogekultur, komparativa
samlingar framför allt från de finsk-ugriska folken)
samt ett friluftsmuseum på Fölisön utanför staden,
grundat av A. O. Heikel. Museet sorterar under
Arkeologiska kommissionen, och chefskapet utövas av
statsarkeologen. En storartad donation till F.
gjordes 1893 av H. F. Antell.
Finlands naturhistoriska sällskap, se Societas
pro fauna et flora fennica.
Finlands riksarkiv (Riksarkivet, 1869—
1939 Finlands statsarkiv), Helsingfors,
räknar sin uppkomst från tiden närmast efter 1810
—11, då de handlingar av huvudsaki. kameral art,
vilka enl. fredsfördraget i Fredrikshamn
överlämnats till finska myndigheter, förenades med
re-geringskonseljens, sedermera senatens
ämbetsar-kiv under benämningen kejserliga senatens
allmänna arkiv med en senatstjänsteman som
arkivarie. Om vidgad förståelse för arkivets uppgifter
utöver de rent administrativa vittnade det
ord-ningsarbete av dess äldre bestånd, som 1843—56
på initiativ av L. G. v. Haartman utfördes av
doc. J. E. Grönblad, och i en instruktion av 1869
fastslogs omsider dess dubbla karaktär av
administrativt ämbetsverk och vetenskapligt forsknings-
— 716 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
