Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finska språket - Finska sågverksägarföreningen - Finska teatern - Finska träförädlingsindustriernas centralförbund - Finska träsliperiföreningen - Finska vetenskapsakademien - Finska vetenskapssocieteten - Finska viken - Finska vinterkriget - Finska ångfartygs-ab. - Finsk bastu - Finsk häst - Finsk kvinnoförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINSK KVINNOFÖRENING
icke, et mene, du går icke, etc.). Inf.- och
particip-formerna äro mycket talrika: aion mennä, jag ämnar
gå, mennessäsi, medan du gick, menemällä, genom att
gå, (pn) meneminen el. mentävä, man bör gå,
me-nevä, gående, mentyänne, sedan ni gått.
Avlednings-ändelserna äro många, och möjligheterna att bilda
nya avledningar outtömliga. Ordskatten är ymnigt
rik på naturord. Antalet svenska lånord är mycket
stort men numera statt i avtagande. F. är rikt
förgrenat i dialekter (dock ej tillnärmelsevis så
splittrat som svenskan). Mellan den västfinska
dialektgruppen och den östfinska går (ung. från
Fredriks-hamn fram emot Nykarleby) en tydligare gräns än
mellan de östligaste målen och
karelskan-olonet-siskan. De sydvästfinska målen i Åboland utmärka
sig genom bortkastande i stor utsträckning av
mel-lanvokaler och slutvokaler men förete också
ålderdomliga drag. De över ett väldigt område
utbredda savolaksiska målen kännetecknas av en ytterligt
gående diftongrikedom. Till de östfinska
dialekterna hör även den i Ingermanland talade
ingris-kan. De i Norrbotten talade målen förete en
blandning av västliga och östliga drag
(överensstämmelser med Satakunda, resp. Nordösterbotten).
Skriftspråkets d motsvaras i de västliga målen av r,
Ö, l, etc., medan det i de östliga målen för det
mesta saknar motsvarighet. — Som det finska
skriftspråkets grundläggare nämnes med visst fog
Michael Agricola; han utformade och
brag-te till stadga den späda skrifttradition, som fanns
före hans tid. Hans kungstanke att rikta det på
grundval av stadsmålet i Åbo danade
skriftspråket med inslag från östligare mål blev förverkligad
först av Elias Lönnrot, skriftspråkets andre
grundläggare. Bland de många, som under
1800-talet hängivet arbetade på språkets uppodlande (jfr
Finska litteratursällskapet), må nämnas
lexikogra-fen G. Renvall, den nutida rättskrivningens
skapare. På en häpnadsväckande kort tid har f.
blivit utbildat till ett allsidigt, fullödigt
kulturspråk. — Läroböcker: E. N. Setälä, ”Finska
språkets satslära” (1892, flera senare uppl.); B.
Collinder, ”Kortfattad finsk lärobok för
självstudier” (2 uppl. 1940); B. Collinder, B. G. Geijer och
H. Aikio, ”Lärobok i finska språket för
krigsmakten” (2 bd, 1941). Ordböcker: E. Lönnrot,
”Finskt-svenskt lexikon” (2 bd, 1874—80 med
suppl. av A. H. Kallio 1886, nytr. 1930); K.
Canne-lin, ”Finskt-svenskt lexikon” (5 uppl. 1938) samt
”Svenskt-finskt lexikon” (5 uppl. 1939). Bj.C.
Finska sågverksägareföreningen bildades 1895.
Dess uppgift är att bevaka den finska
sågin-dustriens intressen och främja denna industris
sunda utveckling. Försäljningen skötes däremot
icke av föreningen. Medlemskap beviljas varje
såg-ägare el. sammanslutning av sågägare, vars
normala årsproduktion utgör minst 1,000 stds. Antalet
medl. är 103 (1948); deras export representerar c:a
95 °/o av Finlands totala export av sågat virke.
Finska teatern, se Finland, sp. 692.
Finska träförädlingsindustriernas
centralförbund bildades 1919 av trä- och pappersindustriens
exportsammanslutningar och några enskilda
firmor. Centralförbundets uppgift är att bevaka
träförädlingsindustriens intressen med hänsyn till
lagstiftning, stats- och kommunalförvaltning,
tull-och handelspolitik, fraktförhållanden o.s.v. Dess
officiella organ är ”Pappers- och trävarutidskr.
för Finland”.
Finska träsliperiföreningen, Helsingfors,
grundad 1892, är den äldsta
försäljningssammanslut-ningen inom den finska träförädlingsindustrien.
Föreningens export utgjorde 1937 307,605 t
torr-tänkt vikt våt och torr trämassa och 93,792 t
kartong el. sammanlagt 401,397 t. Föreningens
kartongavd. har sedan Vi 1943 etablerat sig
som en självständig förening under namn av
Finska kartongföreningen*. F. omfattar från Vi
1943 Finlands hela exportproduktion av våt och
torr mekanisk trämassa (slipmassa) med en
sammanlagd produktionskapacitet på c:a 350,000 t
torrtänkt vikt. Vh.
Finska vetenskapsakademien, fi. Suomalainen
tie-deakatemia, stiftades 1908 i Helsingfors. Bland dess
publikationer, vilka delvis äro på finska, märkas
”Annales” (”Toimituksia”), utgiven sedan 1909 i
2 serier, en naturvetenskaplig (A) och en
humanistisk (B), den förstn. 1941 uppdelad på 5 underavd.,
vidare ”Sitzungsberichte” (sedan 1909), ”Folklore
fellows (F. F.) Communications”* (sedan 1911) och
”Documenta historica” (sedan 1910). Dessutom
utges från akad:s magnetiska observatorium i
So-dankylä ”Veröffentlichungen” (1921 ff.). IV. N.
Finska vetenskapssocieteten, fi. Suomen
tiede-seura, stiftad 1838 i Helsingfors, är delad i 3
sektioner, en matematisk-fysikalisk, en
naturvetenskaplig och en humanistisk. Bland dess publikationer
märkas ”Acta” (sedan 1842), ”Bidrag till kännedom
af Finlands natur och folk” (sedan 1858) och
”öfversigt af F :s förhandlingar”, utkom i 64 bd
1853—1922, fortsatt av i tre sektioner uppdelade
”Commentationes” samt ”Årsbok” (”Vuosikirja”).
Finska viken, fi. Suomen lahti, estn. Soome laht,
ry. Finskij saliv, vik av Östersjön mellan Finland,
Estland och Ryssland; 29,500 km2; 425 km lång, 52
km bred (på smalaste stället) mellan Porkala
udd (s.v. om Helsingfors) och Rohuneeme (n. om
Reval) och 120 km mellan Fredrikshamn och
Nar-vabukten. Se vidare Östersjön.
Finska vinterkriget, se Finsk-ryska vinterkriget
1939—40.
Finska ångfartygs-ab., Finlands största rederi,
hemort i Helsingfors. F. uppehåller trafik Finland
—europeiska länder, Nord- och Sydamerika. F:s
flotta Vi 1948 utgjorde 40 fartyg om sammanlagt
c:a 60,000 bruttoregisterton.
Finsk bastu, se Bastubad.
Finsk häst, förädlad lantras av ponnytyp,
tillhörande stegmanska rasgruppen Eq’uus caba’Uus
germa’nicus. F. är enl. Antonius en
korsningspro-dukt med härstamning dels från den kallblodiga
västeuropeiska hästen (E. robuYtus), dels från
tar-panen (E. caballus Gmeli’ni). Kroppen påminner
om den förstnämnda, och huvudet röjer den
se-nares blod. F. är god travare. Rekord 3 km på
4 min 59,8 sek. Mankhöjd 148—156 cm. Exteriör
ganska varierande. Färg vanl. brun el. fux.
Finsk kvinnoförening, fi. Suomen naisyhdistys,
grundades 1884 med uppgift att verka för kvinnans
höjande i intellektuellt och sedligt avseende samt
förbättrande av hennes ekonomiska och
medborgerliga ställning. Tack vare energisk agitation
lyckades F. redan under ståndsrepresentationens
tid få genomdrivna reformer, bl.a. i fråga om
— 745 —
— 746 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
