Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischer, 1. Sigfried - Fischer, 2. Arthur - Fischer, Johann - Fischer, Johan Christian Henrik - Fischer, Kuno - Fischer, 1. Ludwig - Fischer, 2. Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISCHER
Lindblad och 1914—15 hos Martin Sterner, samt
1915—19 vid åtskilliga turnéer, t.ex. Hildé
Waern-marks, Harry Bergvalls, Oscar Winges och Oscar
Baeckströms. I Stockholm har han varit knuten
till Blancheteatern 1919—21, till Casinoteatern,
även i egenskap av regissör och förf., 1922—28,
samt till Mosebacketeatern, vilken han drev som
eget företag 1932—38. Dessutom voro
Vitabergs-parkens friluftsteater 1932—37 och Klippans
sommarteater 1936—42 F :s företag. F. har varit
mycket anlitad i en mångfald roller av skiftande
karaktär, ss. Lill-Klas i ”Stor-Klas och Lill-Klas”,
Adolf i ”Fordringsägare”, Jack Chesney i
”Char-ley’s tant”, Petrovitj i ”Det levande liket”,
Westman i ”Johansson och Westman”, doktor
östermark i ”Fadern” och österlund i ”österlunds
Hanna”. — Utom ett stort antal revyer har F.
skrivit o. 25 folklustspel, av vilka flera även
spelats i grannländerna. A.L.
2) Arthur Johannis Harald F., skådespelare,
författare, karikatyrtecknare (f. 2/n 1897). F.
de-duterade 1914 på Hippodromteatern i Malmö hos
Carl Winberg som Svarte Petter i ”Prins Kille
och Fröken Wira”. Senare har han varit knuten
till de flesta Stockholms-scener, ss. Folkteatern,
Blancheteatern och Komediteatern, till Vasa
teater i Finland samt till åtskilliga turnéer, t.ex.
Oscar Winges och Ivan Hedqvists. Han har även
fäst uppmärksamheten vid sig som förf, till pjäser,
de flesta uppförda på friluftsteatrar, samt som
karikatyrtecknare i dagspressen. I roller som
Baldevin i ”Baldevins bröllop” och Cyprien
Gau-det i ”Borgmästarinnan” har han visat sig som
en frodig och godlynt karaktärskomiker med
avsevärd förmåga att vinna publiken. — Som
filmskådespelare har F. med framgång medverkat bl.a.
i ”Munkbrogreven”, ”Skanör—Falsterbo” och
”Baldevins bröllop”. A.L.
Fischer, J o h a n n, tysk kyrkomän (1633—1705),
av Karl XI utnämnd till generalsuperintendent i
Livland 1673. F- åtnjöt länge konungens stora
förtroende, på hans initiativ inrättades en
general-kyrkokommission med vidsträckt befogenhet över
kyrkoväsendet. Genom F. upprättades ett lyceum
i Riga, och början gjordes till en ordnad
folkundervisning; han ombesörjde även bibelövers, till
lettiska och estniska. Det goda förhållandet till
konungen bröts, då denne ville ordna
kyrkosamfundet efter svenskt mönster, vilket F. på flera
punkter motsatte sig. 1699 lämnade han Livland
och dog som generalsuperintendent i
Magde-burg. S.N.
Fischer, Johan Christian Henrik,
dansk politiker (1814—85), cand. theol. 1842,
adjunkt i Slagelse 1844—52, ägde utpräglade
naturvetenskapliga intressen och utgav 1851 en skrift
om ”Astronomien og Skriftens Auctoritet”, vari
han påvisade den bristande överensstämmelsen
mellan naturvetenskapens rön och Bibeln; detta
försvårade hans lärarverksamhet, och från 1852
ägnade han sig mest åt politiken. 1852—54 medl.
av Folketinget anslöt sig F. till Tschernings flygel
av bondevänliga vänstern men sympatiserade
starkt med de konservativa helstatsmännen och
föll 1854 på gr. av sin välvilliga hållning gentemot
örsted. 1855—66 hade han ånyo säte i Folketinget,
blev efter författningsrevisionen 1866 kungavald
medl. av Landstinget
och anslöt sig till
högern och
godsägarpo-litiken, var 1875—80
kultusminister under
Estrup men måste
avgå på gr. av
förhandlingar, som han
bakom högerns rygg fört
med Venstre. F. ägde
betydande kunskaper
på det finansiella
området, vilka i hög grad
kommo riksdagsarbetet
till godo, och hade
som statsrevisor utomordentlig betydelse för
utarbetandet av fasta former för det danska
stats-finansiella systemet. A.O.
Fischer, Kuno, tysk filosof (1824—1907), från
1872 prof, i Heidelberg, där han intog en mycket
inflytelserik ställning. Till sin egen ståndpunkt
var F. hegelian (”Diotima, die Idee des Schönen”,
1849, ”System der Logik und Metaphysik oder
Wissenschaftslehre”, 1852, 3 Aufl. av H.
Falken-heim 1909); dock
ligger hans största
betydelse i hans glänsande
skrivna, i vida kretsar
lästa filosofi- och
litteraturhistoriska arbeten (”Geschichte der
neueren Philosophie”,
9 bd, 1854—77,
”Les-sings Nathan der
Wei-se”, 1864,
”Shakespea-res Charakterentwick-lung Richards IIL”,
1868, ”Goethes Faust”
1878). Vid en tid, då
materialismen
härska
de i Tyskland, bidrog särsk. hans arbete om Kant
att åter väcka det filosofiska intresset. — Litt.:
H. Falkenheim, ”K. F. und die litterarhistorische
Methode” (1892). E.v.A.
Fischer. 1) L u d w i g F., schweizisk botanist
(1828—1907), prof, vid univ. i Bern 1863—95, utg.
bl.a. ”Taschenbuch der Flora von Bern” (1855).
2) E d u a r d F., den föreg:s son, botanist (1861
—1933), fil. dr i Strassburg 1883, doc. vid univ. i
Bern 1885, prof. 1897—1933. Med utgångspunkt från
sina talrika deskriptiva arbeten över skilda
svampgrupper, främst rost- och buksvampar samt
tryfflar och övriga underjordiskt levande svampar,
lämnade F. väsentliga bidrag till kännedomen
om svamparnas morfologi och systematik samt
gjorde inlägg i diskussionen om anpassningen,
artbegreppet och andra allmänt biologiska frågor.
Av hans skrifter märkas: ”Tuberaceen und
Hemiasceen” (i L. Rabenhorst, ”Kryptogamenflora
von Deutschland, österreich und der Schweiz”,
2 Aufl., 1:5, 1897), ”Untersuchungen zur
ver-gleichenden Entwicklungsgeschichte und
Systematik der Phalloideen, mit einem Anhang:
Ver-wandtschaftsverhältnisse der Gastromyceten” (i
”Denkschriften der Schweizerischen
naturforschen-den Gesellschaft”, 36, 1900), ”Biologie der
pflan-zenbewohnenden parasitischen Pilze” (jämte E.
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
