Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischer, August - Fischer, Hugo - Fischer, Franz - Fischer, Hans - Fischer, Hermann - Fischer, Edwin - Fischer, Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISCHER
en des Seminars für orientalische Sprache”, i, 1898),
”Zur Lautlehre des Marokkanisch-Arabischen”
(1917) och ”Liederbuch eines marokkanischen
Sängers” (1918). Han stiftade 1924 tidskr.
”Isla-mica”.
Fischer, Carl Albert Hugo, tysk botanist
(1865—1939), fil. dr i Breslau 1899, chef för
bakteriologiska avd. vid agrikulturkemiska
försöksstationen under lantbrukshögsk. i Berlin 1905,
vetenskaplig medarbetare vid tyska
trädgårdssäll-skapet 1911, stf. chef för bakteriologiska avd.
vid Kaiser-Wilhelm-Inst. i Bromberg 1915, senare
chef för Deutsch-Luxemburgische Bergwerk- und
Hütten-A.G:s försöksanläggningar för
kolsyregöd-ning av växter i Horst a.d. Ruhr, slutl. bosatt
i Berlin och Achim. F :s arbete om pollenkornens
byggnad räknas till pollenmorfologiens
grundläggande verk. I en monografisk översikt
behandlade F. inulinets struktur och dess
förekomst i växtriket. Utgående från undersökningar
av inulin och stärkelse tog F. även ställning
till micellarhypotesen och övriga frågor rörande
den organiska substansens finare byggnad.
Markbakterierna under inverkan av kalktillförsel
behandlade F. i talrika arbeten, särsk. över
kvävebakterierna. Av hans skrifter märkas ”Beiträge
zur vergleichenden Morphologie der Pollenkörner”
(1890), ӆber Inulin, sein Verhalten ausserhalb
und innerhalb der Pflanze, nebst Bemerkungen
über den Bau der geschichteten Stärkekörner” (i
”Beiträge zur Biologie der Pflanzen”, 8, 1899),
”Pflanzenbau und Kohlensäure” (1921) och
”Leit-faden der landwirtschaftlichen Bakterienkunde”
(i ”Thaer-Bibliothek”, 120, 1930). A.Hr.
Fischer, Franz, tysk kemist (f. 1877), prof,
i elektrokemi vid tekniska högsk. i Berlin 1911,
dir. för Kaiser-Wilhelm-Inst. für Kohlenforschung,
Mülheim/Ruhr 1913, känd genom de av honom
utarbetade metoderna för framställning av
syntetisk bensin (se Bensin, sp. 602).
Fischer, Hans, tysk kemist (1881—1945), 1912
doc., 1915 e.o. prof, i München, prof, i Innsbruck
Theodor Fischer: Evangelische Garnisonskirche,
Ulm, 1911.
1916 och i Wien 1918,
vid tekniska högsk. i
München 1921. F:s
viktigaste
undersökningar voro hans
klarläggande av gall- och
blodfärgämnenas
konstitution. Han
lyckades syntetiskt
framställa hemin, den
färgkomponent, som ger
blodet dess röda färg.
För dessa
undersökningar erhöll F. 1930
nobelpriset i kemi.
Bland hans skrifter märkes ”Über Hämin und
Beziehungen zwischen Hämin und Chlorophyll”
(1931). [Wk]El.
Fischer, H e r m a n n, tysk botanist (1884—
1936), fil. dr i Würzburg 1908, doc. i tillämpad
växtfysiologi vid tekniska högsk. i München
1915, e.o. prof. 1931. Efter att ha publicerat
arbeten i geologi, marklära, bakteriologi och
lim-nologi övergick F. till växtfysiologi, växtgeografi
och historisk botanik. Utom huvudarbetet,
”Mit-telalterliche Pflanzenkunde” (1929), vår förnämsta
sammanfattning över medeltida botanik och
växt-läkemedelslära, grundad på ingående källstudier,
utg. F. bl.a. ”Beiträge zur Kenntnis der
unter-fränkischen Triasgesteine” (i ”Geognostische
Jah-reshefte”, 21, 1910), ”Beiträge zur
Ernährungs-physiologie der Wasserpflanzen” (i ”Archiv für
Hydrobiologie und Planktonkunde”, 10, 1915),
ӆber Denitrifikation in Teichen und ihre
prakti-sche Bedeutung” (i ”Zeitschrift für Fischerei”,
N.F., 2, 1916) och ”Die Orchideen Deutschlands
und der angrenzenden Gebiete” (1931; tills, med
E. Nelson). A.Hr.
Fischer, Edwin, schweizisk pianist (f. 1886),
har studerat för Hans Huber i Basel och Martin
Krause vid Sternsches konservatorium i Berlin,
där F. 1905—14 själv var lärare. Han är känd
särsk. som tolkare av Bach, Beethoven och
Brahms och hör till samtidens främsta pianister.
Med sin utsökta kammarorkester har han starkt
propagerat för äldre musik (Gabrieli, Vivaldi,
Stamitz etc.) och även gjort sig känd som
kompositör av sånger och pianomusik.
Fischer, Kaj Adam Matthiesen, dansk
skulptör (f. 1888), medl. av Grönningen, räknas till
de ledande konstnärerna av modern skola, fast
han blott sällan arbetat med större format. F.
började sin konstnärsbana som målare men
upptäckte vid 25 års ålder, att han var färgblind,
och inspirerades av Johannes C. Bjerg (i Paris)
till att slå in på skulpturen. I Paris hade han
sitt huvudkvarter under åren 1913—33, och
härifrån företog han studieresor till Italien,
Grekland och Mallorca. Hans första mera kända
statyett är ett expressionistiskt el. futuristiskt försök
att sammanföra olika stadier i en fotbollsspelares
rörelse (Rom 1915), men senare får hans konst
en helt annan formkaraktär, tung och statisk.
Från en av negerskulptur och kubism starkt
berörd period o. 1918, då han gjorde ett så
egendomligt konstruktionsexperiment som
”Spitalpi-gen” i fransk kalksten, har F. nått fram till en
— 771 —
— 772 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
