Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisher, Else - Fisher, John - Fisher, John Arbuthnot, of Kilverstone - Fisher, Andrew - Fisher, Herbert - Fisher, Irving
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISHER
har haft engagemang vid olika teatrar i Sverige
och vid Nationalteatret i Oslo samt haft egna
dansaftnar och medverkat vid flera andra. Sedan
1947 är hon engagerad som pedagog,
skådespelerska och koreograf vid Stadsteatern
Norrköping-Linköping, varvid hon den första säsongen var
chef för elevskolan. Hon har även förf, barnpjäser,
som uppförts på flera teatrar i Skandinavien. F.
har särsk. gjort sig känd som en mimiskt begåvad
dansartist. B.Hgn.
Fisher [fij’a], John, engelsk katolsk teolog (o.
1459—1535), biskop av Rochester 1504, kardinal.
F., som skattades som en from och lärd man,
vän till humanisterna Reuchlin, Erasmus och
Thomas More, utgav flera stridsskrifter mot Luther.
Då han motsatte sig Henrik VIII:s skilsmässa från
Katarina av Aragonien och dennes anspråk på
kyrklig supremati, blev han fängslad och slutl.
avrättad; helgonförklarad 1935. — Litt.: A. Erb,
”Thomas Morus, J. F.” (1935).
Fisher [fij’ø], John Arbuthnot, Baron F.
of Kilverstone, engelsk sjömilitär (1841—
1920), inträdde i marinen 1854, konteramiral 1890,
v. amiral 1896, amiral
1901 och Admiral of
the Fleet 1905. F.
deltog i Krimkriget,
kriget mot Kina
1856—-60 och i egyptiska
fälttåget 1882, var 1892—
97 3:e sjölord, 1899—
1902 befälhavare över
Medelhavseskadern,
1902—04 2:e sjölord
och 1904—10 samt
1914—15 i:e sjölord;
1909 upphöjdes F. i
adligt stånd. Under
sin tjänst i amiralitetet
nedlade F. ett energiskt och målmedvetet arbete på
förbättrandet av den engelska marinens
organisation och krigsberedskap, och det var på hans
initiativ, som ”Dreadnought”-typen infördes i
engelska flottan 1906 och en särskild ”Home Fleet”
för tjänstgöring i Nordsjön skapades 1907. Vid
i:a världskrigets utbrott förfäktade F. åsikten, att
den engelska flottans stridskrafter borde hållas
samlade i Nordsjön och Östersjön, ev. i samband
med ett landstigningsföretag i Pommern, men då
anfallet på Dardanellerna trots hans bestämda
motstånd beslöts, avgick han som i:e sjölord i
maj 1915. F. har utg. ”Memories” (1919) och
”Re-cords” (s.å.). — Litt.: R. H. Bacon, ”The life of
Lord F. of Kilverstone” (1929). E.Bz.
Fisher [fij’o], Andrew, australisk politiker
(1862—1928). F. föddes i Skottland och
emigrerade 1885 till Australien, där han som arbetare snart
gjorde sig bemärkt inom det nybildade Labour
Party. Han började sin karriär inom Queenslands
parlament, invaldes 1901 i australiska
representationen och blev snart en av arbetarpartiets ledare
samt var premiärminister för Labour
Party-regeringar 1908—09, 1910—13 och 1914—15. Under
denna tid vidtogos åtskilliga åtgärder för
australiska statsförbundets konsolidering, för dess
finans- och samfärdselsväsende samt dess väpnade
makt. 1916—21 var F. high commissioner. Han
var en solid och måttfull representant för
australisk arbetarpolitik. EA.
Fisher [fij’a], Herbert Albert Laurens,
engelsk politiker och historiker (1865—1940), blev 1899
prof, i Oxford och 1925 rektor för New College
där. F. representerade 1918—26 de engelska univ.
i parlamentet (liberal), var 1916—22
undervisningsminister under Lloyd George och 1920—22
Storbritanniens representant i Nat. förb. Bland F:s
skrifter märkas ”The mediaeval empire” (2 bd, 1898),
”A political study of England” (1906),
”Bonapar-tism” (1908), ”Napoleon Bonaparte” (1913),
”Studies in history and politics” (1920), ”James Bryce”
(2 bd, 1927). Sa B.
Fisher [fij’a], Irving, amerikansk
nationalekonom (1867—1947). F:s intressen voro
synnerligen mångsidiga, och han verkade utom som
prof, vid Yale Univ. även som praktisk affärsman.
Som vetenskapsman ägnade han sig också åt
socialstatistik, varjämte han publicerade mycket
lästa skrifter om socialhygien. Utbildad
matematiker blev F. den kanske ledande inom sitt lands
matematiska nationalekonomi bl.a. genom sin
dr-avh. ”Mathematical
in-vestigations in the
theory of value and
prices” (1892, 2 ed.
1925). Denna skrift
innehåller några av
grundtankarna i
val-handlingsteorien*. Väsentliga bidrag till
ränteteorien gåvos i ”The
rate of interest” (1907,
omarb. uppl. med
titeln ”The theory of
interest”, 1930). Mest
känd och diskuterad
blev F. som
penning
teoretiker; sålunda var han upphovsmannen till
den s.k. bytesekvationen, som i sin enklaste form
M • V
kan skrivas P ———, där P betyder den
allmänna prisnivån, M penningmängden, V
penningens omloppshastighet och T mängden varor,
som omsättas. Denna ekvation, som i och för sig
icke kan sägas utgöra någon teori för
penningvärdet utan snarare är en analys av de faktorer,
vilka i första hand måste beaktas vid en
förklaring av penningvärdet, har kommit att inta en
central plats i den penningteoretiska diskussionen,
där den efterträdde den äldre, okvalificerade
kvan-titetsteorien (”The purchasing power of money”,
1911, många senare uppl.). Inom
konjunkturteorien anslöt sig F. närmast till den monetära
skolan, som ser konjunkturrörelsernas orsak i
prisrörelser, framkallade av förändringar i
penningmängden. Genom F:s stora auktoritet i
amerikanska bankkretsar fick denna åsikt ödesdigra
konsekvenser under senare hälften av 1920-talet,
då prisnivån i det stora hela var stabil, vilket av
F. tyddes så, att ekonomien befann sig i jämvikt,
något som gjorde kreditrestriktioner överflödiga.
Det svåra bakslaget 1929 kom alldeles oväntat för
F. och hans anhängare. Genom sitt krav på en
stabil prisnivå kom F. att intressera sig för frågan
om möjligheten att mäta prisnivån, och hans
ar
— 779 —
— 780 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
