Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisher, Irving - Fisher, Geoffrey - Fisher, Ronald - Fisher, Vardis - Fisher Body Corporation - Fisk - Fiskal - Fiskalisk rätt - Fiskaliskt åtal - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKAR
bete med indexproblemet resulterade i boken ”The
making of index numbers” (1922), ett av de
grundligaste verken på området. Bland F:s övriga
skrifter märkas ”The nature of capitai and
in-come” (1906), ”Elementary principles of
econo-mics” (1911), ”Stabilizing the dollar” (1920), ”The
money illusion” (1928), ”Booms and depressions”
(1932) och ”100% money” (1935). Ln.
Fisher [fipa], Geoffrey Francis, engelsk
teolog (f. 1887), rektor för Repton School 1914, biskop
av Chester 1932, av London 1939, ärkebiskop av
Canterbury 1945. F. är starkt socialt intresserad
och uträttade ett omfattande arbete för
reorganiserandet av det kyrkliga arbetet i London under
2:a världskriget. Hand i hand med detta sociala
intresse går det ekumeniska, och F. har
särsk. verkat för ett samgående av de olika
kyrkosamfunden i England för lösande av
sociala frågor. K.Gw.
Fisher [fij’9], Ronald Aylmer, engelsk
statistiker och ärftlighetsforskare (f. 1890), chef
för statistiska avd. vid Rothamsted Experimental
Station 1919, prof, i eugenik vid Londons univ.
1933, sedan 1943 prof, i genetik vid Cambridge
Univ. F. började som matematisk statistiker men
kom tidigt i kontakt med de biologiska
vetenskaperna och med tillämpad biologi i form av
jordbrukets försöksverksamhet. Han har
bearbetat en rad rent matematisk-statistiska problem
men dessutom ägnat mycket arbete åt att utveckla
det statistiska grundlaget för vetenskapliga
experiment, i sht ärftlighetsundersökningar och
jordbrukets fältförsök. F. har därvid
vidareutvecklat Students arbete med de små talens
statistiska behandling. Han har också själv arbetat
inom ärftlighetsforskningen (höns, kaniner, möss),
huvudsaki. med studier över urvalets inverkan och
dominansförskjutning. Bland F:s skrifter märkas
”Statistical methods for research workers” (1925,
10 ed. 1946), ”The genetical theory of natural
se-lection” (1930), ”The design of experiments” (1935,
4 ed. 1947). ER.
Fisher [fij’a], V a r d i s, amerikansk författare
(f. 1895). F., som tillhör en gammal mormonsläkt
men själv emanciperat sig från dess religiösa
traditioner, studerade först vid statsuniv. i Utah och
blev fil. dr i Chicago på en avh. om George
Me-redith; han var 1925—28 prof, i engelska vid
Utah-univ., 1928—31 i New York. F., som redan under
skoltiden började skriva vers och prosa, påverkad
bl.a. av Keats och Anatole France, debuterade
1927 med diktsaml. ”Sonnets to an imaginary
Madonna” och gjorde sig känd genom en
självupptagen självbiografisk roman i 4 delar, ”In tragic
life” (1932), ”Passions spin the plot” (1934), ”We
are betrayed” (1935) och ”No villain need be”
(1936). Av F:s fortsatta produktion kunna nämnas
”Forgive us our virtues” (1938), ”Children of God”
(1939; sv. övers. 1945), en objektivt hållen roman
från mormonernas liv, ”The city of illusion” (1941),
”Mothers” (1943), ”Darkness and the deep” (s.å.),
”Golden rooms” (1944), ”Intimations of Eve” (1946)
och ”Adam and the serpent” (1947). E.
Fisher Body Corporation [fij’a bådd’i [-kåpa-réTfan],-] {+kåpa-
réTfan],+} världens största karosserifabrik för
auto-mobiler. Huvudfabriken ligger i Detroit,
Michigan, med filialer i flera andra amerikanska städer.
Företaget, som grundades 1908 under namnet
Fisher Body Company, förvärvades 1919 av
General Motors Corporation.
Fisk, det särskilt förstärkta ställe på fartygsdäck,
där mast, pump e.d. passerar däcket.
Fiska’l (av lat. fiscus*), ämbets- el. tjänsteman,
vilken som åklagare äger beivra överträdelser av
lag el. förordning, i vissa fall även att bevaka
Kronans (statskassans) rätt. Se Advokatfiskal,
Landsfiskal, Stadsfiskal och Tullfiskal. F. finnas
även vid Domänstyrelsen och Kammarkollegium.
I hovrätterna är f. (hovrättsfiskal) tjänsteman, som
har att föredraga inkomna besvär, urspr. i brottmål.
Fiska’lisk rätt, statskassan (”Kronan” enl. svensk
terminologi) tillerkända rättsliga förmåner (t.ex.
i hävdehänseende), särsk. dess rätt till vissa
inkomstkällor: böter, förbrutet el. herrelöst gods,
danaarv, i utlandet även domäner och vissa
höghetsrätter (till bergverk o.d.).
Fiska’liskt åtal, av myndighet förordnat åtal mot
ämbets- el. tjänsteman för fel el. försummelse i
tjänsten (jfr Aktion).
Fiskar, Pisces, i vatten levande grupp bland
ryggradsdjuren. De särskilda formerna förete stora
växlingar i yttre kroppsform och inre byggnad och
betraktas numera ej längre som en systematiskt
enhetlig grupp. De bära dock alla prägel av livet
i vatten. — Kroppen är merendels spolformig,
men den kan också vara pilformig, bandformig,
sammantryckt från sidorna (flundrefiskar) el.
uppifrån nedåt (rockor) o.s.v. Karakteristiskt för
f. är förekomsten av fenor*. F. förflytta sig
huvudsaki. genom rörelser åt sidorna av hela
kroppen. Stor roll spelar härvid stjärtfenan, som
gör korta, snabba slag omväxlande åt vardera
sidan. Stjärtfenans form är av stor betydelse för
rörelsens riktning. En symmetriskt utbildad
stjärtfena meddelar en rörelse i kroppens längdriktning,
en osymmetrisk driver fisken uppåt, om fenans
undre skänkel är större, nedåt, om den övre
skän-keln är störst. Hos vissa f. ha dock andra fenor
övertagit stjärtfenans funktion, men som regel ha
de övriga fenorna betydelse för rörelsen endast
som balanserings- och styrapparater. De kunna
reglera rörelseriktningen, förstärka el. hämma en
rörelse. Enstaka f. kunna med tillhjälp av de
omdanade bröst- och bukfenorna utföra krypande
el. hoppande rörelser utmed bottnen el. på land
el. sväva (”flyga”) i luften kortare sträcka. Hos
somliga f. bilda bukfenorna en sugskiva, med
vilken de kunna hålla sig fast i starka strömmar el.
vågrörelser. Kroppen är vanl. täckt av fjäll (se
Fiskfjäll), som ibland äro omdanade till taggar
el. knölar. Fjällen tillväxa både utmed kanterna
och på ytorna, men tillväxten sker ej likformigt
året om, utan en ”sommar”- och en ”vinter”-ring
bildas. Hos många f. är skillnaden så tydlig, att
årsringar kunna avläsas och därmed i de flesta
fall fiskens ålder bestämmas (se bild sp. 783).
Liknande årsringar kunna ofta urskiljas även
på hörselstenarna, kotkropparna och en del av
huvudets ben. I läderhuden finnas färgceller,
pigmentceller, med rikt förgrenade utskott. De
innehålla färgkroppar av olika slag (svarta,
bruna, blåa, gula, röda) el. guaninkristaller, vilka
senare utgöra den s.k. pärlessens, som erhålles
ur fjällen. Den olika utbredningen, blandningen
— 781 —
— 782 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
