Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKE
även fångst av andra nyttiga vattendjur, ss.
tvättsvampar, koraller, pärlmusslor, sköldpaddor samt
av alger. Val- och sälfångst räknas stundom
också till f. Man skiljer mellan saltsjö- och
söt-vattensfiske. Det förra omfattar egentligt
havsfiske och kustfiske, det senare sjö- och flodfiske
samt dammkultur*. F. bedrives än som
yrkes-än som binärings-, än som nöjes- el. sportfiske*.
Vid f. användas särskilda fiskredskap* samt
merendels båtar, från små öppna roddbåtar till
stora ång- och motorfartyg (se Fiskefartyg).
Varje land hävdar i allm. ensamrätt till f.
innanför en viss gräns (fiskegräns*), som vanl.
sammanfaller med landets territorialgräns. Ang.
rätten till f. gälla olika regler i olika länder (se
Fiskerilagstiftning). Genom åtgärder av olika slag
söker man numera vinna största möjliga
avkastning av fiskevattnen (se Fiskevård), och i de
flesta länder finns för detta ändamål en särskild
fiskeriadministration* samt organ för
fiskeriunder-sökningar*. Även internationella organisationer
verka härför (se Internationella
havsundersökning-ar och Limnologi). Under senare år har i flera
länder arbetats på att främja f. även genom ökad
konsumtion av fisk (se Fiskpropaganda och
Fiskkonservering). Ang. avsättningen av f:s
produkter se Fiskhandel. — Någon
tillfredsställande statistik föreligger ej över hela världens
f. (jfr Fiskeristatistik). Särsk. i fråga om
sötvat-tensfisket äro uppgifterna ofullständiga.
Föreliggande uppgifter för olika länder avse ej alltid
samma år och äro ej alltid jämförbara med
varandra, då deras omfattning är beroende av vad
som i vederbörande lands statistik hänföres till
f. (se ovan). Fångsterna växla givetvis år från
år. Man har emellertid beräknat, att hela världens
f. i allm. ger en årsfångst av åtm. 18,000 mill. kg
med ett värde av c:a 3,000 mkr. I fråga om
kvantiteten kommer Japan först (före 2:a
världskriget c:a 3,680 mill. kg) och därefter USA med
c:a 2,000, Sovjetunionen (europeiska och asiatiska)
med 1,558, Kina med 1,312, Norge med 1,212,
Storbritannien med 1,044 mill. kg. Vidare må
nämnas Tyskland med 810 (före 2:a världskriget),
Canada med 590, Spanien med 439, Frankrike med
358, Island med 336, Holland med 225, Portugal
med 216, Newfoundland med 205, Danmark med
192, Sverige med 165, Italien med 138 mill. kg.
För närmare detaljer ang. f. i olika länder se
resp, land, avd. Ekonomisk geografi. Av den
angivna totalfångsten torde ett el. ett par tusen
mill. kg komma på sötvattensfisket, medan den
övervägande delen härrör från havsfiske.
Havsfiske idkas framför allt inom området
från land ut till den s.k. eggen el. den zon, där
bottnens sluttning blir starkare. Detta s.k.
grundhav, vars yttre gräns ung. sammanfaller med
200-m-linjen, utgör blott o. 8,5 °/o av hela världshavet
men erbjuder särsk. gynnsamma betingelser för
de ekonomiskt viktigaste fiskarna. Där detta
grundhav når en större bredd, försiggå de
viktigaste havsfiskena, t.ex. i Nordsjön, vid Norges
kust, vid Färöarna och Island, utanför
Newfoundland (se Fiskebank). Totalfångsten fördelar sig
med c:a 46% på Nordatlanten, 47% på n. Stilla
havet, 5 °/o på Indiska oceanen och 1 °/o på vardera
Sydatlanten och s. Stilla havet. Fångsten av fisk
i ö. delen av Nordatlanten, som 1938 uppgick till
c:a 4,111 mill. kg, fördelade sig på följ,
havsområden:
mill. kg %
Nordsjön ............................... 1,429 34,9
Isländska vattnen ........................ 673 16,4
Norska havet ............................. 671 16,3
Barents’ hav ............................. 229 5,0
Spetsbergen-Björnön ...................... 188 4,6
Portugisiska kustvattnen ................. 158 3,9
Östersjön ................................ 140 3,4
S. och v. om Irland ...................... 112 2,7
Skagerak-Kattegatt ....................... 108 2,9
N.Irland—v. Skottland .................... 104 2,5
Engelska kanalen ......................... 100 2,4
Biscayabukten ............................. 75 1,8
Färöområdet ............................... 49 1,2
Irländska sjcn ............................ 40 1,0
Bälthavet ................................. 27 0,7
Rockall .................................... 8 0,2
De viktigaste häri ingående fiskslagen voro,
jämte ål, bergskädda, piggvar, tonfisk, ansjovis
(sardell), lax och laxöring, pagell, hästmakrill,
flundra, havsål, slätvar, havskatt, sandskädda,
glasvar, rödtunga m.fl., följ.:
mill. kg mkr
sill ............................. 1,657,3 180,4
torsk ............................... 1,082,0 206,0
kolja ............................... 239,7 74,6
gråsej ............................... 162,6 21,4
sardin .............................. 144,2 25,0
rödfisk (kungsfisk) ................... 104,7 18,9
vitling ................................ 77,8 21,1
rödspätta ............................... 77a 56,9
makrill ................................ 66,7 14a
kummel ................................. 66,5 44>»
skarpsill ............................ 46,2 7a
rockor ................................. 43,® 16,3
långa ................................. 29,6 5a
äkta tunga ............................ 12,1 20,9
hälleflundra .......................... 10,1 12,6
Se vidare Sillfiske, Storsjöfiske,
Strömmingsfiske, Torskfiske och Ålfiske.
För sötvattensfisket äro laxfiskar (lax,
laxöring, röding, sik m.fl.), störar, gädda, ål,
abborre, gös och karpfiskar samt kräftor bland de
viktigaste.
F. har mycket gamla anor. Det måste ha varit
en av den primitiva människans första
näringskällor. Troligt är väl, att människan till en
början fångade fisk med händerna el. med hjälp
av stenar, käppar o.a. tillhyggen. Först
småningom förfärdigades särskilda redskap för f. Från
äldre stenåldern (paleolitiska perioden) finnas fynd,
som visa, att människan fiskat, men hur f.
bedrivits, ges ej fullt säkert besked om, då inga
typiska fiskredskap ha påträffats. Antagl. ha
pilar, harpuner och nålar, varav talrika fynd av
olika typer finnas, använts, måhända även krokar
av trä el. annat material, som ej bevarats, k rån
yngre stenåldern finnas däremot talrika fynd av
krokar av såväl ben som flinta. Även nätrester
ha påträffats, och antagl. ha både nät, vadar och
tinor varit i bruk. Benrester av flera olika
fiskslag samt skal av ostron och blåmusslor visa, att
ett omfattande f. ägt rum vid kusterna men i
vissa trakter också ute till havs. Även insjöfiske
har bedrivits, som fynden från boplatser på
flottar el. pålar ute i sjöar visa. Brons- och
järnåldrarna betydde för f:s utveckling framför allt
införandet av mera ändamålsenliga krokar av
metall. Dessa olika redskap ha sedan under tidernas
lopp förbättrats, förstorats och specialiserats. I
kulturländerna kring Medelhavet utvecklade sig
— 791 —
— 792 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
