Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskblåsa - Fiskbullar - Fiskdamm - Fiske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKE
Karplekdammar (t.v.) och vinterdammar i Aneboda.
stilens rosverk, där det uppkommit genom
formerna hos mellanrummen mellan trepass,
fyrpass etc. samt hörnpartierna. Dess egentliga
form är en trekvartscirkel, från vars ändar
svagt böjda linjer löpa samman i en spets (”näsa”);
det får ofta utseendet av en upptill och nedtill
inknipen ”fiskblåsa” och övergår i flamlika
former samt blir betecknande för den senare
gotiken (”fiskblåsestil”). Jfr Flamboyant-stil.
Fiskbullar. Fiskkött males och arbetas med mjöl,
grädde, smör och kryddor till en smet. Härav
formas bullar, som kokas i saltat vatten.
Konserverade f. tillverkas i stor skala i såväl Sverige som
Norge. Till f. serveras enklare el. finare fisksås
el. också stekas de i smör.
Fiskdamm, med konst anlagd vattensamling för
uppdragande av fisk (jfr Dammkultur).
Förutsättningarna för att ett markområde skall kunna
användas till f. äro: i) att det genom uppdämning
kan sättas under vatten, 2) att vattentillförseln är
så stor, att f. på våren kan fyllas och erforderligt
vattenstånd hållas under sommaren, samt 3) att
det kan fullständigt torrläggas. Vattentillförseln
kan ske genom nederbörd el. från ständigt
vattenförande vattendrag. Billigast blir en
fiskdamms-anläggning på kärr el. ängar, som äro omgivna av
högre belägen mark och ha avlopp genom trångt
pass och därför genom en kort vall vid detta kunna
uppdämmas. Ju längre vallar, som behövas för
att området skall kunna uppdämmas, desto dyrare
blir anläggningen. Huru stort nederbördsområde,
som erfordras, beror huvudsaki. på vattenförlusten
Skiss av dammanläggning med reglerbar
vattentillförsel från vattendrag.
genom läckning, såväl genom bottnen som genom
vallarna. F. kunna även anläggas i av mindre
vattendrag genomflutna sänkor genom uppförande av
en vall, där sänkan är hopträngd. En sådan f.
genomströmmas av vattendragets hela vattenmassa,
och dess vattentillförsel kan ej regleras, om
över-loppsvattnet ej kan avledas åt annat håll. Bäst
— men dyrare — är, om man från ett vattendrag
kan leda vatten till en f., som är skild från
vattendraget. Genom anläggande av en regleringsdamm
i vattendraget och en längre tillförselkanal kan då
ofta vattentillförseln till ett flertal f. regleras.
Vattendraget nedanför regleringsdammen kan ofta
tjänstgöra som avlopp för vattnet från dammarna.
F:s djup inverkar på deras produktionsförmåga, i
det att djupa f. avkasta mindre än grunda. Djupet
måste anpassas efter ändamålet med dammen, så
t.ex. 0,2—0,3 m för små karplekdammar, 0,5—0,75
m för tillväxtdammar för karp och sutare, 1,5—1,75 m
för forellyngeldammar och 1—3 m för
forellut-fodringsdammar. F:s botten bör slutta svagt mot
avloppet, och för att leda vattnet dit anordnas ofta
diken. Vallarna kunna göras av lera el. av ren,
rotfri, fet dyjord och täckas med ett 25—50 cm
tjockt grusskikt. Vid avloppet förses dammen med
en s.k. avloppsmunk, som består av en i vatten
liggande horisontal och en i f. rakt el. snett
uppstående trätrumma, förbundna med varandra. Denna
senare är öppen mot dammen och försedd med 2
el. 3 falsar, i vilka galler och brädlappar kunna
nedfällas och varigenom f:s uppdämning och
tömning kan regleras. Vid utfiskningen borttages
gallret, så att fisken kan gå ut genom munken. Den
uppsamlas i en utfiskningslåda el. -nät vid
munkens avloppsända. Tillföres f. vatten från ett
vattendrag, användes en liknande munk vid tilloppet.
Om så erfordras, anordnas reservavlopp. N.Rn.
Fiske, fångst av fisk och ätbara ”skaldjur”
(hummer, kräftor, räkor, ostron, blåmusslor m.fh).
Till f. i vidsträckt bemärkelse hänföres ibland
Tvärsnitt av dammvall med munk. Pilarna ange
strömmens riktning.
— 789 —
— 790 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
