Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskerilagstiftning - Fiskerilån - Fiskerimuseum - Fiskerimässa - Fiskerinämnd - Fiskeriskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKERILÅN
dock meddelats; förbud att för fiske i vatten
utlägga el. avfyra minor, patroner el. andra med
sprängämnen laddade redskap el. använda giftiga
el. dövande medel; förbud mot användande av
ljuster för fångst av ål, där is ligger, varifrån dock
undantag meddelats för vissa områden; förbud att
fånga fisk av laxsläktet med ljuster; förbud att
fiska hummer, kräftor och ostron under vissa tider
(för visst område kunna fredningstiderna för
hummer och kräftor genom särskilda förordningar
utsträckas, som ock skett i flera fall) samt hummer
under 21 cm, kräftor under 9 cm och ostron under
6 cm. Med stöd av fiskeristadgan kan
länsstyrelsen efter vissa närmare angivna grunder meddela
särskilda bestämmelser om fiskets vård och
lämpliga bedrivande inom visst område. En mängd
dylika lokala fiskeristadgor finnas.
Finnes i kungl. fiskeristadgan el. i utfärdad kungörelse
förbud mot fångande av fisk, gäller sådant förbud
jämväl som förbud att inom område, som med
förbudet avses, till salu hålla el. utbjuda, sälja, köpa
el. från ort till annan forsla den slags fisk, så framt
ej kan visas, att fisken blivit på lovligt sätt
förvärvad. Om fångande av fisk är förbjudet under
viss tid, får till sådan fångst använd redskap ej
begagnas. Kungl. fiskeristadgan stadgar böter för
överträdelser av stadgan el. av särskilda lokala
stadgor. Den, som dömes till straff för det han
fiskat med otillåten redskap el. på förbjudet sätt
el. å otillåten tid el. haft redskap utestående, då
sådant varit förbjudet, el. fångat undermålig fisk,
har även förverkat redskap och fångst. Om någon,
som fiskar å otillåten tid el. med förbjuden
redskap, å bar gärning ertappats av den, som äger å
förseelsen +ala, må denne av den fiskande taga
utom de förverkade redskapen och fångsten
jämväl fartyg el. båt och behålla det, till dess han
bjuder rätt för sig. Olovlig redskap el. fångst, som
anträffas, utan att dess ägare ertappas, må av den,
som äger å förseelsen tala, tagas i beslag. — Å
fiskevatten, som uteslutande tillhör en ägare och
ej har gemenskap med annat vatten el. ock är
därmed förenat endast genom sådant tillflöde el.
avlopp, att fisk el. fiskyngel däri vanl. ej framgår,
äger fiskeristadgan ej tillämpning. — Förutom
dessa bestämmelser ang. fiskets bedrivande finnas
även en del av K.m:t utfärdade
föreskrifter om fiske efter vissa fiskslag el. inom visst
område, även utanför svenskt vattenområde. Med
vissa länder ha överenskommelser träffats ang.
gemensamma regler för fisket i gränsvattnen (se
Fiskerikonvention).
I Vattenlagen, lag om tillsyn över vattendrag,
sjöar och vattenområden, k.k. om meddelande av
bestämmelser mot förorening genom fast avfall el.
genom avfall från fartyg och k.k. om förprövning
rörande åtgärder till motverkande av
vattenförorening m.m. finnas bestämmelser ang. åtgärder
till förhindrande av skada å fiske genom
byggande i vatten, flottning, förorening m.m. (se
Fiskeavgift). — Flera författningar innehålla
bestämmelser, som även beröra fiskefarty g*.
— Numera finnas för flera län utgivna
samlingar av författningar, som beröra fisket inom
länet, ss. ”Författningar berörande det
bohuslänska havsfisket” (utarb. av N. Rosén, 2 uppl. 1938).
Nu gällande bestämmelser om fiskerätt böra ses
ur historisk synpunkt. Enl.
landskapslagarna och landslagarna gällde, att fiskerätt tillkom
strandägaren. Om denna regel ägde tillämpning på
havsfisket, torde dock vara tvivelaktigt. Kronan
sökte näml, redan under senare medeltiden göra
gällande, att havsfisket var ett regale, och med
stöd därav utkräva avgifter av de fiskande.
Gustav Vasa hävdade kraftigt denna uppfattning och
utvidgade den att omfatta även vissa fisken i strömmar
och insjöar. Ett uttryck härför blev tillkomsten av
talrika kronofisken. Några -allmänna grundsatser
ang. fiskerätten finnas ej i 1734 års lag, men bakom
en del detaljbestämmelser i byggninga- och
jordabalkarna anses ligga den förutsättningen, att
strandägaren i allm. äger uteslutande fiskerätt, åtm. i
fråga om sötvattensfiske. Denna rättsregel
uttalades tydligt i 1766 års fiskeristadga, som är att
betrakta som Sveriges första allmänna fiskerilag. I
de provinser, Bohuslän, Halland, Skåne och
Blekinge, som genom freden i Roskilde 1658
avträddes till Sverige, gjorde sig dock allt fortfarande
gällande den från norska och danska tiden
nedärvda rättsåskådningen, att fisket i saltsjön är fritt.
Denna åskådning kom ock, ehuru i begränsad
omfattning till uttryck i 1766 års stadga genom vissa
undantagsbestämmelser. Stadgan av 1766 ersattes
1852 med en ny fiskeristadga, som i sin tur
ersattes av 1896 års lag om rätt till fiske och 1900 års
fiskeristadga, varvid uppdelning skedde mellan
bestämmelser av allmän lags och administrativ natur.
Genom lagändringar 1928 och 1930 blev den
förutnämnda på västkusten rådande rättsuppfattningen
om fisket i saltsjön i viss omfattning tydligt
lagfäst. I samband därmed tillerkändes genom
särskild lag strandägare i vissa fall ersättning för
genom dessa lagändringar mistad fiskerätt. Genom
lagändring 1932 reglerades rätten till
strömmingsfiske i vissa län. N.Rn.
Fiskerilån, se Fiskerifonden.
Fiskerimuseum. I Sverige finnes ett f., stående
under Lantbruksakad:s överinseende och inrymt i
akad:s museibyggnad, Experimentalfältet. Det
tillkom i samband med anskaffandet av föremål för
de internationella fiskeriutställningarna i Berlin
1880 och London 1883 och omfattar modeller av
fiskredskap, båtar, fiskodlingar m.m. För
jubileumsutställningen i Göteborg 1923 anskaffades en
hel del liknande föremål, framför allt belysande
det bohuslänska fisket. De äro jämte senare
förvärv uppställda i sjöfartsmuseet i Göteborg. N.Rn.
Fiskerimässa, se Fiskpropaganda och
Fiskeri-utställningar.
Fiskerinämnd. Inom de flesta
hushållningssällskap finnes en f. (fiskerikommitté, fiskeristyrelse)
för behandling av fiskeriärenden. Göteborgs och
Bohus läns hushållningssällskap har överlåtit
ärenden ang. saltsjöfisket på länets havsfiskeförening.
Åtnjuter hushållningssällskap statsbidrag till
fiskerinäringens befrämjande, skall vederbörande
fiskeri-intendent, om han ej är led. i f. el. motsv. organ el.
om sådant ej är tillsatt, höras rörande alla de
åtgärder å fiskets område, vartill statsbidrag utgår. N.Rn.
Fiskeriskola. Den första f. i Sverige — och
sannolikt även i Europa — upprättades 1855 i
Brännkyrka vid Stockholm och 10 år senare en annan
vid Noor i Stockholms län. Bägge nedlades efter
kort tid. 1878—-86 hade Södermanlands läns
hus
— 803 —
— 804 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
