Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskets befrämjande - Fiskevatten - Fiskevård, fiskevattensvård - Fiskevårdsförbundet - Fiskfjäll - Fiskfloden - Fiskfoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKEVATTEN
hushållningssällskapen. Ur det andra anslaget
ha medel anvisats till S. Sveriges fiskeriförenings
verksamhet, kontroll över beredning och
inläggning av strömming, rapportväsendet ang. sillfisket
m.m. vid västkusten, kontroll över byggandet av
fiskefartyg m.m. — Till ”gottgörelse till
fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt”
(”bensinskattemedel”) anvisas årl. visst belopp av
dessa skattemedel, som fördelas mellan
hushållningssällskapen i förhållande till den bensinskatt
fiskare inom deras områden beräknas ha erlagt.
Ansökningar om bidrag för olika ändamål ur
dessa medel göras hos hushållningssällskapen, men
K.m:t beslutar angående bidrag. — Lån ur
statsmedel för främjande av beredning, förvaring och
avsättning av fisk kunna lämnas enl. k.k. Ws
1934 med ändring 17/e 1948, näml. 1) för
anskaffande av fordon och annan utrustning, avsedd
att användas för att utvidga och förbättra
detaljdistributionen av fisk, 2) för andra åtgärder,
avsedda att främja beredning, förvaring och
avsättning av fisk — i regel blott till ekonomisk
fiskareförening —, samt 3) för att bereda rörelsekapital åt
ekonomisk förening av fiskare med ändamål att
inköpa fiskredskap och motor drivmedel för
medlemmarnas räkning. För lån till ekonomisk
fiskareförening är räntan 3,6%; K.m:t kan medge
räntefrihet under högst 5 år. Låntagare, som
under 5 år fullgjort inbetalning av ränta och
amortering, kan av K.m:t medgivas befrielse
beträffande högst 15% av lånebeloppet. — Ang.
fiskerilån se Fiskerifonden. N.Rn.
Fiskevatten, se Fiskerilagstiftning, Oskift
fiskevatten och Fiskevård.
Fiskevård, egentligare fiskevattensvård,
alla åtgärder till förbättrande av ett fiskevattens
avkastning. En del sådana åtgärder äro
föreskrivna i kungl. fiskeristadgan el. i lokala stadgar (se
Fiskerilagstiftning), ss. fredning av vissa fiskslag
under vissa tider, merendels lektiden, el. under
viss storlek (minimimått), förbud att använda vissa
slag av fiskredskap el. redskap, som ej håller viss
maskstorlek m.m. Fredning av fiskbeståndet kan
emellertid även medföra nackdelar, i det att
beståndet blir för stort i förhållande till den fiskföda,
vattnet producerar, och fisken på gr. därav mager
och småvuxen. Ex. på dylika olägenheter av för
långt driven fredning äro sjöar med stort bestånd
av småvuxen braxen el. abborre. Även i havet
ha dylika verkningar av en fredning kunnat
påvisas. Så t.ex. fredades under 1 :a världskriget stora
delar av Nordsjön. Antalet stora rödspättor
ökades, men deras tillväxt minskades på gr. av den
relativt mindre tillgången på föda. En alltför
omfattande fredning kan därför ofta bli i hög grad
oekonomisk och rent av omöjliggöra fångst av
vissa fiskslag. I sötvatten, där av naturliga skäl f.
lättare kan utövas än i havet, försöker man numera
ersätta lagligen föreskrivna
fredningsbestämmel-ser med hushållsplaner, i vilka även andra åtgärder
till fiskets vårdande kunna ingå. Arbetet härpå
försvåras i Sverige i hög grad därigenom, att
fiskevattnen merendels ägas av flera. Genom
sammanslutning av dessa i fiskeriföreningar el. genom
inrättande av gemensamhetsfisken* kan dock en mer
el. mindre rationell f. införas. Andra åtgärder för
f. avse hindrande av fiskens kvävning under
is
vintrar i grunda sjöar med dybotten och riklig
vegetation, ökande av fiskfödan — försök i sådant
syfte ha på senare tid gjorts även i havsvikar
genom gödsling, så att mängden växtplankton ökas,
och i rinnande vatten genom mindre fördämningar
(”strömkoncentratorer”), som kvarhålla vattnet, så
att rikare djurliv utvecklas —, förbättrande av
lekplatser, reglering av vegetationen samt reglering
av fiskbeståndet med hänsyn till såväl vilka
fiskslag, som bäst lämpa sig för vattnet i fråga, som
storleken av beståndet av varje fiskslag och sedan
uppehållande av denna jämvikt. Dylika
regleringsåtgärder äro av allra största vikt men kunna i
större omfattning i allm. genomföras endast i
vatten, över vilkas hela areal el. större delen därav
notdragning kan ske. I mindre vatten har man
med framgång på sista tiden begagnat sig av fiske
med elektricitet (se Fiskredskap, sp. 828).
Betydelsen av en reglering framträder bäst vid jämförelse
mellan avkastningen av en sjö och en fiskdamm,
vars fiskbestånd fullkomligt kan regleras.
Fiskbeståndets sammansättning kan påverkas ej blott
genom fångst utan även genom inplantering av
för-utbefintliga el. för vattnet nya fiskslag. En fullt
rationell f. kan ofta utövas endast i samband med
fiskodling* och dammkultur*. F. i ett vatten måste
alltid anpassas efter förhållandena i varje särskilt
fall. Råd beträffande f. lämnas av Statens och
hushållningssällskapens fiskeritjänstemän. — Litt.: art.
i ”Fiskar och fiske i Norden” (1942); Ph. Wolf,
”Lax och laxöring i Kävlingeån” (1946). N.Rn.
Fiskevårdsförbundet, se Svenska
fiskevårdsför-bundet.
Fiskfjäll, den vanl. hos fiskarna förekommande
kroppsbetäckningen, uppkommen genom förbening
i bindväven (se Fiskar, sp. 782). Man har brukat
indela f. i fyra grupper: placoid-, ganoid-, cykloid- och
ctenoidfjäll. Placoidfjällen, som bestå av en
tand och en benplatta, äro karakteristiska för
hajfiskarna. Under benämningen g a n o i d f j ä 1 1 ha
sammanförts de växlande typer, som finnas hos
ganoiderna. Cykloidfjällen (rundfjällen),
som förekomma hos lungfiskar och många
benfiskar, äro tunna benskivor. Från dessa skilja sig
ctenoidfjällen (kamfjällen) därigenom, att
de i sin bakre kant äro försedda med taggar. —
F. kunna, allteftersom de bestå av en tand, en skiva
med en el. flera tänder el. endast av en skiva,
lämpligare benämnas tandfjäll, t a n d s k i
v-fjäll och s k i v f j ä 11. Tänderna på f. ha samma
byggnad som munhålans tänder och äro sålunda
överdragna med emalj, varför dessa f. också kallas
e m a 1 j f j ä 1 1. Skivan består av benvävnad och
uppvisar två skikt, ett övre (yttre) homogent,
bildat av läderhudens yttre lager, samt ett undre (inre)
mer el. mindre tydligt fintrådigt, bildat av
läderhudens inre fibrillära lager. Skivfjällen kunna ha
formen av cykloid- el. ctenoidfjäll men också vara
ombildade till plåtar el. taggar, dessa senare
hu-vudsakl. bestående av homogent lager. N.Rn.
Fiskfloden, se Stora fiskfloden.
Fiskfoder. Avkastningen av en fiskdamm kan
genom direkt utfodring av fisken ofta ökas högst
betydligt. För karp användes hos oss mergndels
majs, blandad med sill- el. fiskmjöl och tillsatt med
vatten, så att en grötartad massa bildas, men i st. f.
majs även havregröpe, rågmjöl m.m. Direkt utfod-
— 807 —
— 808 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
