Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskläge, fiskeläge - Fisklöss - Fiskmjöl - Fiskmolla - Fiskmottagningsplats - Fiskmård - Fiskmås - Fiskmärkning - Fiskmästare - Fiskmögel - Fisknät - Fiskodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKLÖSS
liga stenlastningsbryggor. Söndersprängda berg,
högar av skrotsten samt stenupplag utmärka
sådana f. De största förändringarna i den
ursprungliga f.-bebyggelsen ha åstadkommits av det
bad-ortsliv, som under senare tid fått allt större
betydelse, framför allt på västkusten. Boningshusen
ha ofta utökats med glasverandor el.
moderniserats i samband med att de inköpts av
sommargäster el. uthyras till dem, och villor, badhus,
hotell och restauranger i modern stil ha uppförts.
Flera f. ha mer el. mindre ändrat karaktär genom
förskjutningar i näringslivet. En del ursprungliga
f. ha med tiden snarast blivit handelsplatser el.
badorter. Dessa förändringar ha ej varit utan
sin inverkan på fiskarbefolkningen. En del f.
äro numera municipalsamhällen el. köpingar el.
inkorporerade med städer, men även en del
städer ha sedan långt tillbaka hyst en viss
fiskarbefolkning. — För iordningställande inom de
norrländska kustlänen samt Uppland av fiskares
bostäder, sjöbodar och båthus kan sedan 1939 i
vissa fall utgå statsbidrag, som beviljas av
Bo-stadslånenämnden (k.k. 3% 1948). — I många fall
ilandföras fångsterna i f., men numera framför
allt där fiskauktion finnes anordnad el. där i
samband med prisreglering s.k. fiskmottagningsplats
är anordnad (se Fiskhandel, sp. 813). — För en del f.
ha särskilda ordningsstadgar utfärdats. De tidigare
för alla f. gällande hamnordningarna av 1669 och
1771 upphörde genom utfärdandet av 1852 års
fiskeristadga. — Antalet f. är stort.
Fiskerista-tistiken för 1945 ang. saltsjöfisket upptager 446 f.,
som hade minst 10 fiskare och där ant.
materialvärdet el. fångstvärdet översteg 25,000 kr.
Av dessa f. ligga 91 i Göteborgs och Bohus län.
100 yrkesfiskare el. däröver redovisas för 1 f. i
Blekinge, 1 i Malmöhus, 2 i Hallands och 22 i
Göteborgs och Bohus län, det största med 346
(Smögen). Av f. hade 9, alla i Göteborgs och Bohus län,
ett båtvärde av 1 mkr el. däröver — det
största 2,85 mkr (Hönö Klova) — samt 1 i
Stockholms, 1 i Södermanlands, 4 i Blekinge, 1 i
Kristianstads, 4 i Malmöhus, 4 i Hallands och
36 i Göteborgs och Bohus län ett båtvärde
mellan 100,000 och 1 mkr. Även vid sötvatten
finnas ett antal platser, som med hänsyn till
fiskarnas antal kunna sägas ha karaktären av f.,
näml, vid Vänern och Vättern. — Litt.: L. Dalén,
”Den bohuslänska fiskelägesbygden” (1941). N.Rn.
Fisklöss, på huden el. gälarna hos fiskar
parasiterande kräftdjur av ordn. loppkräftor. F. äro
genom det parasitiska levnadssättet mer el. mindre
starkt omdanade. Vid talrik förekomst kunna f.
besvära fisken ganska mycket och ge upphov till
sårnader på huden el. göra en del av gälytan
obrukbar för andning. Den angripna fisken kan då slutl.
duka under. Bland f. märkas Ergas’ilus SieboPdii
på gälar av gädda, abborre, sutare m.fl. (man
känner fall, då den förorsakat stor dödlighet bland
sutare), Cali’gus, ett släkte med o. 50 arter, vilka
parasitera på gälarna hos olika havsfiskar,
företrädesvis torsk- och flundrefiskar, Lernaeop’oda
salmo’nea på gälarna av lax och Lernaè’a branchia’lis
på gälarna av torsk. Jfr Karplöss. N.Rn.
Fiskmjöl, mjöl, berett av värdelös fisk
(”skrap-fisk”) el. fiskavfall från fiskaffärer,
konservfabriker, salterier o.d. genom avlägsnande av större
delen av vattnet och fettet. Olika metoder
användas härvid, ss. kokning i ånga och torkning,
fett-extrahering med bensin, bensol etc.,
vakuumtorkning. F:s sammansättning är beroende av råvaran.
Man skiljer vanl. mellan f. och sillmjöl. F. beredes
dels till fiskfodermjöl, för utfodring av
nötkreatur, svin, höns m.m., dels till
gödselmjöl (f i s k g u a n o). Fodermjöl måste beredas
av fullt frisk råvara samt ha en sammansättning
lämpad för de djur, som skola utfodras. Ett gott
fodermjöl anses böra innehålla 55—60 °/o
äggviteämnen, 4—6 °/o fett, 2—3 °/o salt, 18—22 °/o
fosforsyrad kalk och 10—12 °/o vatten. Vid tillverkning
av f. utvinnes även fett (fiskolja*). Huru mycket f.
och olja som kan utvinnas, är givetvis beroende av
råvaran, av medelfeta fiskar c:a 20—24% f. och
3—6 °/o olja. Tillverkningen av f. är numera
ganska omfattande. Uppgift om världsproduktionen
föreligger ej, men c:a 6 mill. t råvara beräknas
användas därtill. — Se även Fiskensilage. N.Rn
Fiskmolla, bot., art av mollsläktet*.
Fiskmottagningsplats, se Fiskhandel, sp. 813.
Fiskmård, zool., art av mårdsläktet*.
Fiskmås, art av måssläktet*.
Fiskmärkning. För att studera fiskarnas
vandringar, deras tillväxt, resultatet av
fiskutplante-ringar, fiskets inverkan på fiskbeståndet e.d.
företagas f., ant. genom att klippa el. bränna bort
ett stycke av en fena e.d. (eng. marking’) el. genom
att på fisken fästa ett märke (eng. tagging}.
Genom klippning och bränning kan f. i regel ej bli
individuell. Klippning av t.ex. en fena har även
den nackdelen, att fenan ofta växer ut igen.
Märken kunna däremot, om fisken ej är alltför liten,
göras så stora, att på dem kan anbringas dels en
bokstav, angivande vederbörande land, dels ett
nummer samt årtal. Märkningen kan därigenom
göras individuell. Flera olika slag av märken ha
använts, ss. silkes- och silvertrådar (ibland med
pärlor av olika form och färg), som vanligen
fästas under någon fena, plattor av silver el.
rostfritt stål, försedda med nålar, varmed de fästas,
vattentäta celluloidhylsor av olika slag,
innehållande meddelande ang. insändade av märket och
belöning därför, samt för flundrefiskar knappar av
ben el. ebonit, som fästas en på vardera sidan av
kroppen, vanl. med en metalltråd som stickes
genom kroppen. Vid individuell f. antecknas plats
och datum för f. samt så vitt möjligt fiskens längd,
vikt och kön — om möjligt tages även fjällprov.
Om fisken återfångas, göras motsv. anteckningar.
— Nyligen ha försök gjorts att märka sill genom
att i den skjuta in en liten metallplatta. Det
gäller sill, som i större mängd levereras till
sill-oljefabriker, där metallplattorna uppsamlas med
magneter. N.Rn.
Fiskmästare, se Fiskeriadministrationen.
Fiskmögel, se Achlya.
Fisknät, se Fiskredskap.
Fiskodling, åtgärder för att uppehålla och föröka
fiskmängden i naturliga vatten el. uppföda fisk i
konstgjorda dammar (dammkultur*). Här
behandlas endast den förstnämnda formen av f., som
omfattar dels produktion av fiskyngel el. äldre fisk
(sättfisk) för utplantering, dels själva
utplantering-en. Fiskyngel produceras ant. genom att låta
fisken leka i särskilda sumpar, bassänger el. dammar
— 819 —
— 820 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
