Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskrom - Fisk Rubber Corp. - Fiskrätter - Fisksjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKSJUKDOMAR
bakat el. rökat tillstånd en värderad rätt. Saltad
torskrom begagnas vid sardinfiske som bete.
Fisk Rubber Corp. [rnbb’3 kåpareTfn], Chicopee,
Mass., USA, tillverkar bil- och cykelgummi,
gummiremmar o.s.v. vid fabriker i Chicopee och New
Bedford. Det nuv. företaget grundades 1933
genom reorganisation av Fisk Rubber Co. I Sverige
är F. representerat genom Skandinaviska
gummi-ab., i vilket det förvärvade aktiemajoriteten 1938.
Fiskrätter. Av fisk göres en mångfald rätter,
såväl kalla som varma, t.ex. aladåb, inkokt fisk i gelé,
fiskfärs, fiskbullar, stekt och kokt fisk, fisk i
fri-tyrdeg, fiskpudding m.m. I dessa rätter brukas dels
färsk fisk, ss. i fiskfärs och fiskbullar, dels torkad
el. saltad, ss. i kabeljopudding, sill- och
laxpudding, sill- och ansjovislåda m.fl. Även soppor av
fisk förekomma, dels sådana, där man använt
fiskspadet och tillsatt rotsaker e.d., dels verkliga
fisksoppor, gärna serverade med fiskbullar el. med fisk,
skuren i bitar. I-Ny.
Fisksjukdomar kunna stundom på gr. av
svårartad natur el. stor spridning få stor
praktiskekonomisk betydelse. Då det är lättare att
förebygga en f. el. begränsa den vid dess början än
att bota den på ett mera framskridet stadium,
är det av vikt, att anmälan göres till
fiskeritjänste-man, så snart anledning finnes misstänka, att f.
föreligger. I många fall visar sig sjukdomen
genom lätt iakttagbara utslag e.d. på kroppen, men
då tydliga sådana ej finnas, kan sjukdomen ofta
märkas på att fisken är matt i sina rörelser och
knappast rör ögonen, när den vändes i olika
lägen. Några vanligare el. viktigare f. skola här
nämnas. När fisken lider av andnöd, blir den
blek, visar oro och slår med stjärten i vattenytan
el. simmar med huvudet något över densamma.
Sjunker vattnets syrehalt ytterligare, dör fisken
slutl. genom kramp i andningsmuskulaturen med
vidöppen mun och utspärrade gälar. För ”f ö
r-k y 1 n i n g”, visande sig i, som man förr trodde,
att huden flagnade av på stora ytor, synas
fiskarna enl. senare undersökningar ej vara så känsliga,
som tidigare antagits. Temp.-växlingar på 10—120
kunna sötvattensfiskar i allm. tåla. En bland de
vanligaste hudsjukdomarna hos karpen är
vårtsjukan, en överhudsförtjockning, som mest
observeras om våren vid tömning av vinterdammar.
Hos flundrefiskar m.fl. påträffas emellanåt
rom-kornslika bildningar i huden. Sjukdomen
(lympho-cys’tis), vars orsak ej är känd, är smittosam, och
därav angripna fiskar böra ej kastas tillbaka i
vattnet. En annan hudsjukdom yttrar sig i att
fjällen riktas uppåt, beroende på att vätska
avsöndrats i fjällfickorna. På huden sätta sig ofta
vattenmögelsvampar, dock sällan på en frisk fisk.
Svamparna växa ut till vaddlika tofsar och kunna
angripa även gälarna. Yngel blir i
kläckningsanstal-ter lätt utsatt därför. Får svampen stor spridning,
dör fisken. På huden påträffas ej sällan iglar
(fiskiglar), som dock ej äro bundna vid fisken
utan endast då och då suga sig fulla med blod
men dessemellan leva fritt, vilket försvårar deras
bekämpande. Flera urdjur förorsaka f., ss.
flagel-laten Cos’tia neca’trix samt infusorierna Chi’lodon
cypri’ni och Cyclochdè’ta DomeFgui, i form av
gråaktig beläggning på huden. Då parasiterna blott
hålla till i hudens yttre, kunna de angripna
fis
karna lätt befrias från dem genom badning i
lämplig desinfektionsvätska. Svårare är att få bukt
med infusorien Ichthyophthir’ius multifi’lis, som
lever inuti huden och framkallar den s.k.
pricksjukan hos akvariefiskar. Den härjar även i
fiskodlingsanstalter och visar sig som
knappnålshuvudstora blåsor. Bland av spordjur
förorsakade f. märkas knutsjukan, förorsakad av
Myxob’olus-arter m.fl., den s.k. vridsjukan, som på
sista tiden fått stor spridning i tyska
forellodlings-anstalter, av Lentos’pora cerebra’lis, cystor med
mjölkvitt innehåll i muskulaturen hos sikar,
framkallade av Hennegu^a Zschokk’ei. Bland parasiter
på gälarna märkas sugmaskar, bl.a.
Dactylogy’-rus* och flera kräftdjur (fisklöss*). I
muskulaturen förekomma som parasiter spolmaskar,
vanligare hos saltsjöfisk än hos sötvattensfisk,
sugmaskar samt, framför allt hos gädda och sik —
men ej konstaterad hos lax —, larver av den
breda binnikemasken*, hos laxartade fiskar, framför
allt sik, ovala el. långsträckta blåsor, inneslutande
larver av bandmasken Triaenoph’orus robus’tus. I
tarmkanalen kunna inflammationer uppstå
genom olämpligt foder. Där uppträda flera olika
slag av parasitmaskar. I bukhålan hos mörtfiskar
finnas ofta larver av bandmasken Lig’ula
intestina’-lis, som kunna bli så stora, att bukhålan spränges.
Hos spiggen förekommer på samma sätt larven av
Schistoceph’alus. Larverna av en annan bandmask,
Triaenophorus tricuspida’tus, förekommer
inkapslad i ärtstora blåsor i levern av bl.a. laken. S t r
u-m a kan uppträda hos fiskar, särsk. synes det hos
laxfiskar. I USA har man med framgång
bekämpat den genom att som foder använda havsfisk,
som är mycket jodhaltig, ögonen kunna angripas
av sugmasklarver, varvid linsen blir grumlig och
slutl. mjölkvit. I fritt vatten angripas vanl. blott
enstaka fiskar, men i dammar kan sjukdomen få
stor spridning.
Hos medelstora och större i havet levande ålar
uppträder en sårinfektionssjukdom (röd
böld-sjuk a), förorsakad av en bakterie (ViNrio
angu-illa’rum). En större böld bildas och här och var
röda strimmor. Från bölden sprider sig
inflammationen till muskulaturen och bukhinnan, varefter
fisken dör. Då bakterien är en saltvattensform,
som ej kan leva i sött vatten, kan sjukdomen i viss
mån bekämpas genom att förvara ålen i sumpar
i rinnande sött vatten. Samma bakterie har visat sig
även ge upphov till en ögonsjukdom hos torsken
och gäddpesten i Östersjön. I dessa sjukdomar döda
fiskar böra aldrig kastas ut i vattnet. Orsaken till
den s.k. gäddpesten i sötvatten är ännu ej fullt
klarlagd. Karpar och sutare, som förvaras i sump el.
bassänger, bli ibland röda på buk och sidor på
gr. av inflammation. Även fenor och gälar kunna
visa blödningar. En stor del av de angripna
fiskarna dö. Laxar, som ådragit sig skador under
uppvandringen i floder, få ibland sår i huden, och
fenhinnorna bli anfrätta. Sjukdomen (1 a x p e s t)
förorsakas av en bakterie. Den amerikanska
bäckrödingen angripes vid lektiden ofta av s.k.
fläcksjuka, som yttrar sig i uppkomsten av stora
fläckar, på vilka fjällen äro bortfallna, samt i
inflammation av tarmen. Samma sjukliga
förändringar ha påträffats även hos lax. Hos
laxfiskar o.a. uppträder s.k. bacillär böldsjuka (fu-
SU 9. — 833 —
27 — Red. avsl. 15/io 48.
— 834 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
