Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskredskap - Garnsorter och redskapens vård - Fiskregn - Fiskrom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKREGN
Bottengarn, upphängt till tork. Båå, Skåne.
i Holland. Katekuimpregnerade nät
efterbehand-las även med linolja el. hajleverolja. Linoljan
torkar härvid fortare, om garnet först behandlas med
ammoniakaliskt kopparsulfat. Även kautschuk har
kommit till användning som
efterbehandlingsme-del. Ett annat garvämne, som nyligen kommit i
bruk — alltid med efterbehandling av något slag
—, är tannin, som erhålles ur galläpplen. En
annan viktig grupp av impregneringsmedel utgöres
av metallsalter. De äro giftiga för bakterierna.
Kopparsulfat för efterbehandling har redan
nämnts. Kopparsulfat har använts enbart, men
bättre resultat vinnes, om garnet först behandlas
med varm tvållösning och omedelbart därefter
med kopparsulfat, då olöslig koppartvål avsättes
på garnfibrerna, men beläggningen har visat sig
i allm. bli ofullständig. Man använder nu, särsk. i
Amerika, kopparoleat, en av beståndsdelarna i
koppartvål, vanl. tillsatt med stenkolstjära.
Kopparoleat har nu ofta ersatts av kopparnaftolinat.
Det i handeln förekommande impregneringsmedlet
cuprinol är en lösning av kopparoleat i vissa
mineraloljor; dess huvudbeståndsdelar ingå i det nya
preparatet kopralin. Till gruppen metallsalter höra
även de på vissa ställen i Sverige använda Scheutz’
blå färg och patentkateku, den senare en oorganisk
kopparförening (ej någon katekusort), samt det nya
preparatet opralolja för fingarnig redskap. En tredje
grupp av impregneringsmedel utgöres av
anilinfärg-ämnen, som synas konservera garnet ganska bra
men tränga ofullständigt in i nätets knutar. En
efterbehandling med ammoniakaliskt kopparsulfat har
visat sig fördelaktig. I Bohuslän användes ganska
mycket anilinfärgen triazoldunkelblau BH och
efterbehandling med kopparsulfat. Som
impregne
ringsmedel användas i stor utsträckning tjäror
och oljor, ss. stenkolstjära, trätjära och linolja.
De göra i allm. garnet stelt och lämpa sig därför
bäst för ryssjor, bottengarn o.d. På senare tid ha
en del preparat, som utvunnits ur stenkolstjära,
bl.a. genom borttagande av de stelhet förorsakande
hartsämnena, kommit till användning, ss.
Car-linum special. Med oljor impregnerade garn
”brännas” (oxidation av garnet) lätt, då de
förvaras i luften. Till vården av f. hör även, att
de rengöras och torkas. Särskilda
torkställningar uppföras merendels för detta ändamål. En
regelbunden torkning utövar ett visst gynnsamt
inflytande på den praktiska hållbarheten av garnen,
men man måste för varje särskilt fall överväga,
huruvida den fördel, som vinnes genom
torkningen, måhända upphäves av de med torkningen
förenade arbetskostnaderna, garnens slitning och
mistat fiske. Vid användande av förstklassiga
impregneringsmedel torde det ej vara av större
betydelse, att garnen ofta upptagas och torkas.
Redskapen få dock ej ligga våta i en hög. Har man
ej tillfälle till torkning, ss. ombord på fiskefartyg
under längre fiskeresor, saltas garnen. N.Rn.
Fiskregn, fiskars nedfallande ur luften. Flera
fall av f. ha beskrivits och förklarats så, att ett
skydrag, som gått fram över grunda
vattensamlingar, sugit upp vatten och med detta fisk, som
sedan, då skydragets sugningskraft minskats,
fallit ner på marken.
Fiskrom, ägg av fiskar. F. av stör, torsk m.fl.
fiskslag beredes till kaviar*. F. av lake, siklöja
(”löjrom”) o.a. användes utan annan beredning
än svag saltning. I England utgör f. i kokt och
— 831 —
— 832 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
