Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fixera - Fixerbad - Fixering - Fixeringsbild - Fixer-natron, -salt - Fix idé - Fixpunkt - Fixstjärneaberration - Fixstjärnor - Fixtur - Fizeau, Armand Hippolyte Louis - Fizz - Fjærlandsfjorden - Fjæstad, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÆSTAD
Fixe’ra (fra. fixer, jfr Fix),
fästa; fastställa, skarpt blicka
på. Jfr Fixation och Fixering.
Fixe’rbad, fotogr.,
vattenlösning av natriumtiosulfat. Se
Fixering.
Fixe’ring. i) Biol. Den
biologiska vetenskapen arbetar i
stor utsträckning med
vävnads-material, som på lämpligt sätt
dödats och konserverats, d.v.s.
fixerats. För att erhålla
mikroskopiskt studiematerial
använder man i regel en sådan
f. Det är av vikt, att
fixerings-medlen lätt tränga in i
vävnaderna och hastigt döda dem
samt att de bibehålla den
vitala strukturen i möjligaste mån
och utan starkare skrumpning.
Att finna någon f., som
bibehåller vävnadselementen fullst.
i den form, i vilken de
befinna sig under livet, kan man ej
vänta. Det viktigaste vid en f.
är därför, att
äggvitekroppar-na komma att utfällas el.
ut-koaguleras på lämpligaste sätt
och helst i möjligast olöslig form.
Fixerings-metoderna äro många. Fixeringsmedlen kunna
vara enkla, ss. formol, absolut alkohol,
salpetersyra, osmiumsyra, men oftast använder man
blandningar av två el. flera ämnen. Sådana
blandningar benämnas i regel efter de vetenskapsmän,
som infört dem i tekniken. Müllers, Orths, Hellys,
Zenkers och Tellyesniczkys vätskor innehålla som
huvudbeståndsdel kaliumbikromat, Flemmings och
Hermanns vätskor osmiumsyra, Bouins vätska
innehåller bl.a. pikrinsyra, Rabls platinaklorid o.s.v.
Sublimat, isättika, triklorättiksyra och alkohol äro
vanliga tillsatsmedel i dessa sammansatta
fixe-ringsvätskor. Om Carnoys lösning se d.o. — F. bör
ske på material, tillvarataget snarast möjligt efter
döden, och en snabbare f. erhålles, ju mindre de
stycken, som behandlas, äro. T.Hn.
2) Fotogr. Förfarande, som avser att göra den
negativa el. positiva fotografiska bilden
ljusbeständig genom att upplösa och avlägsna de
silverhalo-genider, som icke överförts till metalliskt silver
vid framkallningen. F. utföres med f i x e r b a d,
bestående av en lösning av natriumtiosulfat
(fixer-natron, fixersalt). Fixerbadet surgöres i regel med
surt sulfit, som har till uppgift att neutralisera det
alkali, som överföres med negativet från
fram-kallaren, och öka fixerbadets hållbarhet. Efter f.
följer en ytterst noggrann sköljning i rinnande
vatten. Jfr Fotografi. KS.
3) Konsttekn. F. av blyertsteckningar m.m., se
Fixativ.
Fixe’ringsbild (till ty. vexieren, narra, varav äldre
sv. fixera), skämtbild, i vars egentliga teckning
döljer sig en figur, som det gäller att uppsöka.
Fixe’r-natron, -salt, fotogr., se Fixering.
Fix idé, envist, oftast sjukligt fasthållande vid
en ogrundad mening; psykiatr., se Tankevilla.
Fixpunkt, se Avvägning, sp. 976; jfr
Triangelpunkt.
G. Fjæstad: Vintermånsken, 1895. Nationalmuseum, Stockholm.
Fixstjärneaberration, den förändring i en
fix-stjärnas skenbara läge, som förorsakas av jordens
och ljusets rörelse. Se Aberration.
Fixstjärnor (till lat. fi’xus, fast) kallas, i mots. till
solen, månen och planeterna, sådana
himlakroppar, som endast ytterst långsamt förändra sitt läge
på himlen. De synas för blotta ögat som lysande
punkter och visa även i de starkaste tuber ingen
skiva. Utmärkande för de flesta ljusare f. är deras
blinkande el. scintillation*. Ang. f:s antal,
fördelning, avstånd, fysiska beskaffenhet, färg och
spektrum se Stjärnor.
Fixtu’r (eng. fixture, fast tillbehör), tekn., fast
uppspänningsanordning för arbetsstycken. Jfr Jigg.
Fizeau [fizå’], Armand Hippolyte
Louis, fransk fysiker (1819—96), verkade som
privat vetenskapsman, blev 1860 medl. av franska
vetenskapsakad., senare dess president. F. utförde
betydande arbeten framför allt inom optiken.
Under en följd av år samarbetade han med L.
Foucault och undersökte bl.a. ljus- och
värmestrålarnas interferens, spec. vid stora gångskillnader. F.
uppfann 1849 en metod att bestämma ljusets
hastighet. Han undersökte även inflytandet av ett
mediums rörelse (strömmande vatten) på
ljushastigheten i detsamma, vilket försök visade, att vid
materiens rörelse den hypotetiska ”etern” ej
medfördes. F. konstruerade även en apparat, grundad på
användning av interferensfenomenen, vilken
till-låter ytterst noggranna bestämningar av kroppars
utvidgningskoefficienter. Re.
Fizz, se Drink.
Fjærlandsfjorden, gren av Sognefjorden*. -
Fjæstad, Gustaf Adolf, målare (1868—1948),
elev vid Konstakad., sedan hos Liljefors och Carl
Larsson. F. utställde första gången 1897
landskapsbilder, vari hans säregna, av japansk konst
påverkade, dekorativt förenklade stil redan
började göra sig gällande. F:s område var allt från
— 849 —
— 850 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
