Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjellner, Anders - Fjellstedt, Peter - Fjellstedtska skolan - Fjellström, Per - Fjellström, Emil - Fjelner, Alfred - Fjelstrup, Peter - Fjenneslev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJENNESLEV
föraktlig poetisk begåvning vittnande
skaldestycken för alster av gammal folkpoesi (se Donner,
Otto). Bj.C.
Fjellstedt, Peter, missionär, religiös författare
(1802—81). Utgången från ett fattigt
hantverkar-hem i Värmland arbetade sig F. genom nöd och
försakelser fram till
studentexamen i Lund
1823. Som student
upplevde han en religiös
väckelse och fick
samtidigt visshet om sin
missionärskallelse, vari
han befästes under sin
lärartid vid
herrnhu-tarnas skola i
Göteborg. Prästvigd 1828
beredde han sig för
sitt kall vid
missions-inst. i Basel. I tjänst
hos det engelska
sällskapet Church Missio-
nary Society arbetade han framgångsrikt i
Syd-indien (Palamcotta) 1831—35 men måste av
hälsoskäl lämna detta fält. Han stationerades då, 1836
—40, i Mindre Asien (Smyrna), där han genom sin
litterära insats (bl.a. en reviderad turkisk
bibelövers.) visade prov på ovanlig språkbegåvning.
Efter att som resepredikant för missionens sak ha
besökt Schweiz, Tyskland och Frankrike förläde
F. från 1843 sin verksamhet till hemlandet. Här
stiftades 1845 Lunds missionssällskap, och 1846
blev F. föreståndare för dess missionsskola i Lund
(flyttad till Stockholm 1856, till Uppsala, som
prästskola, 1859; se Fjellstedtska skolan). Genom sina
predikoresor väckte han missionsintresse överallt i
Sverige. Stor spridning fick den av F. utgivna
”Biblia . . . med förklaringar” (3 bd, 1849—55, flera
senare uppl.). 1853 blev F. teol. dr i Halle. —
Hans ”Samlade skrifter” (med självbiogr.) utgåvos
i 3 bd 1883—84. — Litt.: E. Ahnfelt-Laurin, ”P. F.”
(1881); C. Anshelm, ”P. F.” (2 bd, 1930—35). A.Mn.
Fjellstedtska skolan, en av Peter Fjellstedt
grundad stiftelse med 7-klassigt lärov. Ursprunget till
stiftelsen utgöres av ett 1846 i Lund inrättat
mis-sionsinst. För en kortare tid överflyttade detta
till Stockholm men har sedan 1859 varit förlagt
till Uppsala och är sedan 1862 organiserat som
läroverk. F., som närmast har till uppgift att
förbereda utbildningen av blivande präster, består av
en 3-årig realskola och ett 4-årigt latingymnasium.
Som allmänt inträdesvillkor fordras avslutad
konfirmationsundervisning och för inträde i i:a klass
betyg från folkskolans 6:e klass. Som
obligatoriska ämnen läsas missionskunskap (i de båda
första klasserna), latin (fr.o.m. 2:a klass), grekiska
(fr.o.m. i:a ringen) och hebreiska (fr.o.m. 3:e
ringen). Matematik läses däremot endast i de båda
första klasserna, kemi endast i 3:e klass och fysik
endast i 3:e klass och i:a ringen. Skolan har
di-missionsrätt och statsunderstöd. Inga
inskrivnings-el. terminsavgifter erläggas. Stiftelsen uppehälles
av inkomster av donationer och frivilliga gåvor.
Årsavgiften för kost och bostad m.m. bestämmes
med hänsyn till elevernas ekonomi. Antalet elever
har under de senaste decennierna hållit sig omkr.
120. 1870—1920 var J. Kerfstedt skolans
förestånda
re. — Litt.: J. Kerfstedt, ”F.” (1874); N. P. ödman,
”Ett besök i F.” (1908); A. Hesslén, ”F.” (1922); G.
Landberg, ”F. 1862—1937” (1937)- E.Bng.
Fjellström, Per, präst och lappmissionär (1697—
1764), född i Silbojok, student i Uppsala 1715,
skolmästare i Lycksele 1718, kyrkoherde där 1739, prost
1755. F. var en kulturfrämjare av betydande mått.
Mest känd är han som skapare av det första lapska
skriftspråket, det s.k. sydlapska bokspråket, som
ännu ej kommit helt ur bruk. Hans viktigaste
arbeten äro ”Grammatica lapponica” (1738),
”Dictio-narium sueco-lapponicum” (s.å.), ”Psalm-Kirje”
(lapsk psalmbok, utg. 1744; innehåller 100 psalmer,
därav 29 övers, av F.), ”Ådde Testament Same
kiäli puoktetum” (NT, 1755). Bj.C.
Fjellström, Emil, skådespelare (1884—1944),
började sin teaterbana hos Anton Salmson 1906
och hade därefter engagemang hos bl.a.
Lindblads, Hultmans, Trobäcks, Lianders och Karin
Swanströms landsortssällskap. Han var även
anställd vid flera teatrar i Stockholm och vid
Lo-rensbergsteatern i Göteborg. Till filmen kom
F. redan 1915, och han gjorde många markanta
roller i ett stort antal klassiska svenska
stumfilmer. Bland de många talfilmer, i vilka han
medverkade under senare år, märkas ”Lasse
Maja”, ”Himlaspelet”, ”Kan doktorn komma?”,
”ör-logsmän”, ”Tåg 56” och ”Hemsöborna”. Hans
säregna fysionomi och mustiga spelsätt gjorde
honom till en av svensk films mest utnyttjade
och uppskattade komiska krafter. B.Hgn.
Fjelner, Alfred, tidningsman (1877—1936),
student i Lund 1894, medarbetare i ”Lunds
dagblad” 1898—1907, i ”Sydsv. dagbladet” från 1907
till sin död. F. utgav under pseud. S i c ett
tiotal diktsamlingar, till stor del innehållande
satiriska personkarakteristiker (”Typer”), festkväden
o.d. men även stämningsmättad skånsk naturlyrik.
”Skånska mannar från Lund” utkom 1935.
Fjelstrup, Peter Julius, dansk skådespelare
(1866—1920), var 1884—1905 anställd vid olika
privatteatrar i Köpenhamn, ss. Casino, Folketeatret
och Dagmarteatret, deltog 1905—06 i ”De ottes”
skandinaviska turné, ägnade sig sedan åt egna
turnéer och gästspel i Skandinavien, bl.a. på
öster-malmsteatern våren 1909, ledde 1914—15 som
med-direktör Alexandrateatret i Köpenhamn och var
anställd där från 1917, då teatern under Betty
Nan-sens ledning fick hennes namn. F. var sin
generations ursprungligaste skådespelarbegåvning nå
dansk scen. Hans fält var den samtida borgerliga
repertoaren, där han med strålande fantasi i djärvt
realistisk anda skapat en rad mustiga gestalter
fulla av liv. Omfånget av F:s konst markeras av
hans båda glansroller, Alexander Nyberg i
”Alexander den store” och ryttmästaren i ”Fadren”. Till
hans i övrigt mera betydande sceniska uppgifter
räknas Engström i ”En förbrytare”, Koko i
”Mika-don”, Ferdinand Hansen i ”Bröderna Hansen”,
Striese i ”Sabinskornas bortrövande”, Lord
Bob-berly i ”Charleys tant”, Mr Wu, Dag i ”Daglannet”
och Svengali i ”Trilby”. I sistnämnda roll hade
han 1898 på Folketeatret sitt stora genombrott som
karaktärsskådespelare. [G.KglA.L.
Fjenn’eslev, beläget på Själland mellan Ringsted
och Sorö, var fordom ett stort jordagods,
tillhörigt Skjalm Hvides släkt och hemort för Absalon
- 853 -
— 854 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
