Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällfisk - Fjällflod - Fjällflora - Fjällfärder för skolungdom - Fjällglim - Fjällgröe - Fjällgröna, polört - Fjällgrönväxter - Fjällgås - Fjällhare - Fjällhed - Fjällhedlav - Fjällhår, hårfjäll - Fjälling - Fjälljung - Fjällkampe - Fjällkarp - Fjällkattfot - Fjällkloärt - Fjällklubben - Fjällklöver - Fjällkoloni - Fjällkrasse - Fjällkråkbär - Fjällkåpa - Fjällmätare - Fjällnagelört - Fjällnarv - Fjällnejlika - Fjällning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄLLNING
Fjällgröna.
S/:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
fiske. I Blekinge användes i samma betydelse
ordet g r å f i s k.
Fjällflod, se Flod, sp. 974.
Fjällflora, se Alpväxter.
Fjällfärder för skolungdom, se Skolresor.
Fjällglim, bot., art av glimsläktet*.
Fjällgröe, bot., art av gröesläktet*.
Fjällgröna, p o 1 ö r t, Diapen’sia lappo’nica, art
av fam. fjällgrönväxter, en i fjällen söderut till
Härjedalen på torra hedar förekommande, 5—10
cm hög, kuddformig halvbuske med läderartade
blad och ensamma, stora, vita blommor.
Fjällgrönväxter, Diapensia’ceae, enda fam. av
ordn. Diapensia’les, med 15 arter på n. halvklotet,
halvbuskar el. fleråriga örter, däribland
fjällgröna n*, Diapen’sia lappo’nica. F. ha 2-könade,
radiära blommor, med 5 foderblad, 5 fria kronblad,
10 el., genom reduktion av de epipetala, 5
ståndare, 3 fruktblad med talrika, omvända fröanlag
och 1 stift. Frukten är en 3-rummig kapsel med
talrika frön, fästa i de centrala vinklarna.
Fjällgås, A’nser eryth’ropus, art av gåssläktet.
Rygg, skuldror och täckare äro mörkt gråbruna
med ljusare kanter, ving- och stjärtpennor mörkare
och undersidan vit med stora, svarta fläckar. F.
liknar bläsgåsen men skiljer sig från denna genom
mindre storlek (längd 63 cm) samt genom det vita
bandet över näbbroten, som på pannan går upp
mellan ögonen. Som häckfågel är f. utbredd över
Gamla världens nordligaste delar och förekommer
i Sverige inom videregionen i Lapplands
fjälltrakter. Endast under flyttningarna har f. stundom
anträffats i s. Sverige. H.Bn.
Fjällhare, se Hare.
Fjällhed, se Hed.
Fjällhedlav, bot., art av släktet Alecto’ria*.
Fjällhår, h å r f j ä 11, paVeae, bot., skivlikt
utbredda, nästan bladlika, i kanten ofta körtelbärande
hårbildningar, vilka äro utmärkande för
ormbunkarna. F. förekomma på stam och blad, rikligast kring
stamspetsen, på det inrullade bladanlaget och på
bladskaftets nedre del.
Fjälling, bot., art av tallörtsläktet*.
Fjälljung, bot., se Lappljung.
Fjällkampe, bot., art av timotejsläktet*.
Fjällkarp, zool., art av karpsläktet*.
Fjällkattfot, bot., art av kattfotsläktet*.
Fjällkloärt, bot., art av släktet Astrag’alus*.
Fjällklubben, se Svenska fjällklubben.
Fjällklöver, bot., art av släktet Sibbal’dia*.
Fjällkoloni, se Barnkoloni.
Fjällkrasse, bot., art av släktet Braya*.
Fjällkråkbär, bot., art av kråkbärsläktet*.
Fjällkåpa, bot., art av släktet Alchemill’ a*.
Fjällmätare, zool., se Fjällbjörkmätare.
Fjällnagelört, bot., art av nagelörtsläktet*.
Fjällnarv, bot., art av smånarvsläktet*.
Fjällnejlika, bot., art av tjärblomstersläktet*.
Fjällning. Från det yttersta skiktet av hudens
hornlager försiggår normalt en ständig avstötning
av förhornade celler, samtidigt som denna
cellförlust ersättes-genom den fortgående cellnybildning,
som äger rum nederst i slemlagret och varigenom
dettas cellskikt alltmer förskjutas mot ytan för
att slutl. efter hornvandling indragas i hornlagret.
Normalt håller nybildningen jämna steg med
av-stötningen, vilken i regel försiggår helt omärkligt.
Men vid vissa tillstånd sker avstötningen med ökad
styrka och kan då framträda 1 s.k. fjällning, d.v.s.
som en synlig avskalning av hornlagret i form av
finare el. grövre lameller. Sålunda ser man ej
sällan f. inträda på hudställen, som varit utsatta
för mekanisk retning, t.ex. en längre tid varit
täckta av ett förband. Men framför allt uppträder
f. vid alla sjukliga förändringar i huden, som
medföra starkare el. långvarigare blodöverfyllnad el.
inflammation av densamma, så t.ex. i anslutning
till ros, eksem, dermatiter, efter avbleknandet av
utslagen vid mässling och scharlakansfeber. Vid
Fjällgås.
Ur P. O. Swanberg, ”Fjällfåglars paradis”.
~ 873 —
— 874 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
