Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällning - Fjällnoppa - Fjällnäs - Fjällnörel - Fjällpansar - Fjällpiparsläktet - Fjällpiphare - Fjällracka - Fjällras - Fjällregion - Fjällren - Fjällreptiler - Fjällripa - Fjällros - Fjällruta - Fjällräv, fjällracka, polarräv, viträv - Fjällröding - Fjällsippa, fjällvippa - Fjällsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄLLNOPPA
Fjällpipare.
Ur P. O. Swanberg, ”Fjällfåglars paradis”.
vissa hudsjukdomar, ss. psoriasis* och s.k.
seborrois-ka eksem (se Eksem, sp. 236), ses länge kvarstående,
väl avgränsade, rodnande och ofta starkt fjällande
fläckar på huden av varierande storlek och form. I
alla nu nämnda fall är f. sekundär till en
inflammatorisk process. Den kan emellertid även vara
uttryck för en primär anomali i hornbildningen, ss.
vid ichthyosis och ic/it/iyosfs-liknande dermatoser,
s.k. keratoser el. hyperkeratoser*. — I sina
lindrigaste grader visar sig f. endast som en
puderlik-nande beläggning, ofta iakttagbar först vid lätt
skrapning med nageln, så t.ex. ej sällan vid f.
efter mässling. Mera uttalad framträder den som
en om kli påminnande avstötning (pityriasis), och
den kan bli så höggradig, att stora
sammanhängande flak avstötas, så t.ex. i allm. efter
scharla-kansfeber, då ofta hela tutor kunna avdragas från
fingrar och tår. af K.
Fjällnoppa, bot., art av släktet Gnapha’lium*.
Fjällnäs, ort i Tännäs* kommun i Härjedalen.
Fjällnörel, bot., art av nörelsläktet*.
Fjällpansar, vapenhist., gemensam benämning för
all pansarbeklädnad, som utgöres av på ett
underlag fästa, över varandra liggande stålfjäll, såväl
den medeltida 1 e n t n e r n* som 1500-talets
italienska k o r a z i n*. Jfr Pansar och Rustning.
Fjällpiparsläktet, Eudrom’ias, av underfam.
egentliga brockfåglar, omfattar endast en art, E.
(Cha-rad’rius) morinell’us, fjällpiparen. Dess
ryggsida är gråbrun och hjässan svartaktig, bakåt
begränsad av ett vitt band. Undertill är den på
halsens sidor och bröst brungrå samt på gränsen
mellan bröst och mage försedd med ett svart och
ett vitt halvmånformigt band. Magen är vackert
rosafärgad, vid mitten svart. Fjällpiparen är en
utpräglad fjällfågel, som endast häckar i
fjälltrakterna inom n. Skandinavien, i Riesengebirge,
Steiermark och Siebengebirge samt i Sibirien.
En
— 875 —
dast under flyttningen uppträder den på sydligare
belägna lågland. H.W.
Fjällpiphare, art av fam. pipharar*.
Fjällracka, se Fjällräv.
Fjällras, se Fjällboskap.
Fjällregion, inom växt- och djurgeografien den
del av fjällen, som ligger över trädgränsen. Jfr
Sverige, växt- och djurvärld.
Fjällren, se Rensläktet.
Fjällreptiler, Plagiotrem’ata, ordn. av klassen
kräldjur, omfattande underordn. ödlor, kameleonter
och ormar.
Fjällripa, art av ripsläktet*.
Fjällros, bot., se Rhododendron.
Fjällruta, bot., art av ängsrutesläktet*.
Fjällräv, fjällracka, polarräv, viträv,
Alo’pex lago’pus, art av fam. hunddjur. F. liknar den
vanliga räven men är mindre (längd 95 cm) än
denna och har kortare nos och mera rundade öron.
Färgen är om sommaren ovan gråsvart med halsens
si-dopartier och buken vita och om vintern helvit. Den
hos oss sällan förekommande, men i nordligare
trakter vanligare blåräven är en färgvarietet,
som hela året är blåaktigt mörkbrun med
insprängda, vita stickelhår. F. är arktiskt
cirkumpo-lär och finns i Sverige i fjälltrakterna. Födan
utgöres av lämlar och smärre fågel men även av
as och bär. Se även Pälsverk. H.Bn.
Fjällröding, 200I., se Röding.
Fjällsippa, f j ä 1 1 v i p p a, Dryas, släkte med 3
arter av fam. rosväxter, innefattande dvärgbuskar
med utbredning i arktiska och subarktiska
områden samt i n. tempererade zonens bergstrakter. I n.
Sverige söderut till Härjedalen växer på fjällängar
med kalkhaltigt underlag D. octopet’ala, en
låg-vuxen, risig växt med krypande rotstock,
läderar-tade, om ett litet eklöv erinrande, ovan glänsande,
undertill silvervitt ludna blad, stora, vita blommor,
8 kronblad och håriga, dunlika fruktspröt. Under
senglacial tid förekom f. ända ned i mellersta
Tyskland och växer som relikt på högberg inom
glacialområdet i Europa, Asien och
Nordamerika. D. Drummon’di med gula blommor växer
i östsibirien, arktiska Amerika och Rocky
Moun-tains. G.
Fjällsjö, socken i Ångermanlands v. domsagas
tingslag i Västernorrlands län och pastorat i
Ramsele kontrakt av Härnösands stift, belägen
Fjällräv.
— 876 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
