Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällsjö - Fjällsjö tingslag - Fjällsjöälven, Tåsjöälven, Hotingsån - Fjällskiffrar - Fjällskivlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄLLSKIVLINGAR
Stolt fjällskivling (t.v. och i mitten) och rodnande fjällskivling.
Foto K. O. Sjöström.
i n.v. Ångermanland; 804,90 km2, därav 740,40
land; 2,543 inv. (1948). F., som utbreder sig kring
Fjällsjöälven med Vängelälven, är en kuperad
skogstrakt c:a 200—500 m ö.h. (Bleka 515 m)
med spridda bygder i skyddat läge vid
vattendragen. Av de många sjöarna äro Fjällsjön (207
m ö.h.) och Rudsjön (246 m) störst. Åkern
utgör 1,5 °/o av landarealen, skogsmarken 83 °/o.
Invid kyrkbyn vid n.ö. sidan av Fjällsjön och
vid statsbanan Forsmo—Hoting ligger
stationssamhället Backe (647 inv. 1946) med
länslasarett och någon träindustri. Mer än halva
sockenarealen tillhör storbolagen och Staten (102 km2
kronoparker). Många stenåldersboplatser äro
kända. Kyrkan av trä byggdes 1818 och
restaurerades 1946. Den efterträdde en senmedeltida
kyrka, likaledes av trä; från denna stamma en
madonnabild från 1200-talet, lillklockan från o. 1500,
ett altarskåp och en predikstol från 1600-talet.
Altartavlan är målad av O. Hjortzberg 1933. —
Fjällsippan Dryas octopetala.
Ur ”Vilda växter i Norden”.
Namnet är bildat till fjäll, trol. i bet. utmark;
vilken sjö, som åsyftas, är osäkert (se D. O.
Zetter-holm, ”Om fjäll i Ångermanland och i ’Ådalens
poesi’ ”, i ”Namn och bygd”, 1936, sid. 225 ff.).
Det skrevs 1535 Fiellsiö. P.;Er.
Fjällsjö tingslag i Ångermanland,
Västernorr-lands län, omfattande socknarna Junsele, Fjällsjö,
Bodum och Tåsjö, uppgick Vi 1939 i
Ångermanlands v. domsagas tingslag.
Fjällsjöälven, Tåsjöälven, Hotingsån,
högerbiflod till Ångermanälven, upprinner i n.
Jämtlands fjälltrakter med två källarmar, Saxån
och Sjougdälven, som förenas i Tåsjön i n.v.
Ångermanland. F. mottager Flåsjöån från Flåsjön och
sedan i Bodumsjön Rörströmsälven*. Därefter
flyter F. genom Fjällsjön, mottager
bifurkatio-nen Vängelälven och mynnar 5 km ovan
Ådals-Liden. På de nedersta 8 km faller F. 82 m, varav
Kilforsen 22 m och Åkvisselforsen 30 m. Längd
(utmed Saxån) c:a 260 km; vattenområde 8,410
km2. Beräknad medeleffekt nedom Tåsjön 150,000
kW. I nedersta F. har Kilforsens kraftverk börjat
byggas 1948 med 100 m fallhöjd och 240,000 kW.
Kungsådra finnes från Tåsjön. — Litt.:
”Förteckning över Sveriges vattenfall. 38:22” (1923). S.Es.
Fjällskiffrar, geol., kollektiv benämning på
meta-morfoserade skiffrar i skandinaviska fjällkedjan,
utan avseende på deras ålder. Jfr Kaledoniska
bergskedjan.
Fjällskivlingar, Lepio’ta, svampsläkte av fam.
skivlingar, omfattar c:a 300 små till stora arter,
därav ett 40-tal i Sverige. Hatten är beklädd med fjäll
el. med gryn, varför f. indelas i egentliga f.
och grynfjällskivlingar. Hos de förra äro
de vita lamellerna skilda från foten, hos
grynfjäll-skivlingarna äro de vidvuxna densamma.
Sporpulvret är vitt. Foten har hos de egentliga f. en
flyttbar ring. Till f. höra ett par av våra
ypperligaste matsvampar. Stolta f., L. procVra, med
stora bruna fjäll på hatten och brunvattrad fot,
förekommer företrädesvis på sandig mark och i
skogsbryn. Rodnande f., L. rhaco’des, har
likaledes stora fjäll på hatten, men foten är alldeles
— 877 —
— 878 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
