Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde planen - Fjärde provpredikant - Fjärde republiken - Fjärde sjukdomen - Fjärde ståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDE STÅNDET
Fjärdar och holmar kring Dalarö skans i Stockholms skärgård.
Ur Prins Wilhelm, ”Svenskt land”.
met*. Så tillkom 5/s F., som byggde på detta
program men utformade det på ett annat sätt, än
sudettyskarnas talesmän gjort under de pågående
förhandlingarna. Staten skulle indelas i
national-kantoner med egna, folkvalda kantonförsamlingar.
Inom dessa skulle kurier inrättas för att skydda
de folkgrupper, som inom kantonerna utgjorde
nationella minoriteter. Hela statslivet skulle
uppdelas mellan statliga organ och de kantonala
myndigheterna, varvid de förra blott skulle handha
ärenden, som ovillkorligen måste förbehållas
centralmakten; undervisning, hälsovård, socialpolitik
och offentliga arbeten skulle höra under de
kantonala myndigheterna. Hela befolkningen skulle
fördelas på de olika nationaliteterna genom
upprättandet av nationella register, nationaliteterna
och deras medl. skulle tillförsäkras skydd genom
en rad nationalitetslagar; vidare skulle för detta
ändamål skapas specialkommissioner med
representanter för regering och folkgrupper. Slutligen
lovade regeringen ett statslån på 700 mill.
tjeckoslovakiska kronor för att upphjälpa det
sudettys-ka näringslivet. — Sudettyska partiet, som tidigare
krävt genomförande av Karlsbadprogrammet,
kunde näppeligen vägra underhandlingar om f. och
godtog denna 7/s som förhandlingsbas men tog
samtidigt ett obetydligt intermezzo till
förevändning för att avbryta överläggningarna. Man
överenskom att ånyo upptaga dessa 13/o, men dagen
dessförinnan krävde Hitler i ett tal
självbestämmanderätt för sudettyskarna, och överläggningarna
i Prag avbrötos definitivt. — Litt.: S. Bolin, ”Det
ensidiga våldet” (1944). B..
Fjärde provpredikant, se Prästval.
Fjärde republiken, benämning på den efter 2:a
världskriget återupprättade franska republiken.
Vid referendum i okt. 1945 uttalade sig folket
med överväldigande majoritet mot återinförande
av Tredje republikens författning. Samtidigt
valdes en konstituerande församling, som utarbetade
förslag till en ny författning på grundval av
enkam-marsystem och med mycket svag presidentmakt,
vilket förkastades vid folkomröstning i maj 1946.
En andra konstituerande församling framlade en
reviderad version, som i okt. 1946 antogs genom
referendum med 9,1 mill. röster mot 8,1 (31 °/o
av väljarna deltogo icke). En första kammare
inrättades under benämningen Republikens råd,
och presidenten fick något större makt än som
urspr. avsetts. F. inaugurerades i jan. 1947, då
V. Auriol valdes till president. Dess institutioner
ha skarpt kritiserats av general Ch. de Gaulle,
frihetskampens ledare, som önskar ett autoritärt
statsskick. S.Br.
Fjärde sjukdomen, se Dukes-Filatovs sjukdom.
Fjärde ståndet, ett under 1800-talet ofta använt
uttryck för att beteckna folkets kroppsarbetande
massa (hantverkare, småhandlande, småbönder och
industriarbetare), som länge var en politiskt
inflytelselös samhällsklass. Uttrycket är bildat i
analogi med beteckningen ”tredje ståndet”
(borgarklassen).
— 881 —
— 882 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
