Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärdgrund - Fjärdhundra - Fjärdhundra kontrakt - Fjärdhundraland - Fjärdhällan, Havsljusorna - Fjärding - Fjärdingen - Fjärdingsbonde - Fjärdingsfurste - Fjärdingsman - Fjärdingsväg - Fjärdströmming - Fjäre härad - Fjäre och Viske kontrakt - Fjärestad - Fjärilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRDGRUND
Fjärdgrund, fyrplats utanför mynningen av
Umeälv.
Fjärdhundra, samhälle i Simtuna* sn i Uppland.
Fjärdhundra kontrakt i Uppsala ärkestift
omfattar Torstuna, Våla och Simtuna (utom TärnaJ
härader i Västmanlands län samt Nysätra i
Uppsala län; 22,367 inv. (1948). F. består av följ. 9
pastorat: Norrby; Simtuna, Altuna och Frösthult;
Vittinge; Torstuna, österunda, Härnevi och
Nysätra; Västerlövsta och Enåker; östervåla; Nora;
Harbo samt Huddunge.
Fjärdhundraland, se Fjädrundaland.
Fjärdhällan, även benämnd Havsljusorna,
ett med agafyr försett litet skär å Jungfrufjärden,
Stockholms skärgård.
Fjärding. 1) Kam., fjärdedelen av ett hemman,
hd el. skeppslag. Ägaren av hemman kallades
förr fjärdingsbonde.
2) Metrol., gammalt svenskt rymdmått,
motsvarade: för våta varor tunna* (31,4 1) och
indelades i 12 kannor, för torra varor Vs
tunna (18,32 1) och indelades i 4 kappar el. 7 kannor.
Fjärdingen, stadsdel i Uppsala*.
Fjärdingsbonde, kam., se Fjärding.
Fjärdingsfurste, se Tetrark.
Fjärdingsman, biträde åt landsfiskalerna, särsk.
för polis- och indrivningsärenden. F. skall finnas
inom varje polisdistrikt på landet, som regel en
i varje kommun, och väljes av kommunen (lag
6/« 1925 om polisväsendet).
Fjärdingsväg, V4 av en gammal svensk mil,
motsvarande 9,000 fot el. 2,672 m. F. har aldrig varit
något lagligt längdmått.
Fjärdströmming, se Strömming.
Fjäre härad i nordligaste Halland omfattar
socknarna Frillesås, Landa, ölmevalla, Gällinge,
Idala, Förlanda, Fjärås, Hanhals, Onsala, Vallda,
Släp, Tölö, Älvsåker och Lindome; 722,90 km2,
därav 681,11 land; 16,783 inv. (1948). F. utgör
tills, med Kungsbacka, som är tingsställe, Fjäre
tingslag i Hallands n. domsaga, tillhör
Kungsbacka fögderi samt Fjäre och Viske
kontrakt i Göteborgs stift. — Namnet är kanske en
böjningsform av fjära, strandbädd, särsk. en
sådan, som ömsevis är torr och överspolas av
vatten. Under brons- el. järnåldern torde
kustslätten v. om Fjärås ha varit ett sådant område.
Fjäre kunde också vara plur. av
inbyggarnam-net, vilket under formen fervir möter redan på
500-talet hos historieskrivaren Jordanes. Se J.
Sahlgren i ”Sv. turistfören:s årsskr.”, 1933, sid.
214 f. Häradets namn skrevs i början av
1200-talet i fiæræ. P.;Er.
Fjäre och Viske kontrakt i Göteborgs stift
omfattar Fjäre och Viske härader samt staden
Kungsbacka i Halland; 25,185 inv. (1948). F. består av
följ. 9 pastorat: Tölö, Lindome och Älvsåker;
Vallda och Släp; Onsala; Kungsbacka och
Hanhals; Fjärås och Förlanda; ölmevalla och Landa;
Frillesås, Gällinge och Idala; Värö och Stråvalla
samt Veddige, Ås och Sällstorp.
Fjärestad, socken i Luggude hd i Skåne,
Malmöhus län, och församling i Bårslövs, Fjärestads,
Frillestads och Välluvs pastorat i Luggude s.
kontrakt av Lunds stift, s.ö. om Hälsingborg;
14,09 km2, därav 13,99 land; 522 inv. (1948; 37
inv. pr km2). F. är småvågig, välodlad slätt med
åkern utgörande ej mindre än 95 % av
landarealen, skogsmarken 1 °/o. På gränsen i s. och
v. flyter Kvistoftaån. Egendomar: Fjärestadtorp,
Fjärestadgård och Stensnäs (Statens). Nedlagt
kolgruvschakt. Flera bronsåldersgravhögar
finnas, en dös och en gånggrift; vid Kvistoftaån
finnas skanslämningar (Borgen). Kyrkans torn
med trappgavlar och blinderingar är från
medeltidens senare del; skepp och kor tillkommo 1863.
Predikstolen är från 1600-talets mitt; den gamla
altarprydnaden från 1625 förvaras i Statens
historiska museum i Stockholm. — Namnet är bildat
till gen. av ett mansnamn *Fiari, trol. ett
kortnamn till tvåledade namn på Fiar-, och stadha,
plur. av stadh, ställe, gård (se J. Sahlgren,
”Häl-singborgstraktens ortnamn”, i ”Hälsingborgs
historia”, under red. av L. M. Bååth, 1, 1925, sid.
122). Det skrevs 1341 in fyarestathe. P.;Er.
Fjärilar, Lepidop’tera, en stor och mycket
naturlig insektordn., som skiljer sig från andra framför
allt genom de sugande mundelarnas byggnad och
vingarnas
fjällbeklädnad. Huvudet är
rundat och genom
halsstycke rörligt
förenat med
mellankrop-pen. Utom de stora
fasettögonen finnas
stundom på hjässan ett
par punktögon, som
oftast döljas i dèn täta
och ej sällan yviga
hår- el.
fjällbeklädnaden. Antennerna äro
av växlande form. Det
stora flertalet ha
trådlika el. mot spetsen
avsmalnande, borstlika
antenner, hos andra
äro lederna försedda
med sågtänder,
kamlika, enkla el. dubbla
utskott, el. äro de långt
utdragna, varigenom antennerna bli fjäderlika (t.ex.
en del spinnare), hos andra åter äro de mellersta
lederna el. lederna vid antennens spets starkast
utvecklade, då antennerna bli spolformiga (t.ex.
svär-mare) el. klubblika (dag-f.). Av mundelarna äro
överkäkarna, mandiblerna, förkrympta; endast hos
käkfjärilarna äro de bättre bibehållna, hos släktet
Microp’teryx tandade. Hos det nämnda släktet
förete även underkäkarna, maxillerna, en ursprunglig
typ, tvåflikade, hos alla andra äro endast
ytterfli-karna bibehållna, oledade och ombildade till smala
rännor, vilka pressas mot varandra, så att det
bildas ett långt sugrör, som, när det ej användes, är
spiralformigt hoprullat. Sugröret kan, t.ex. hos
åkervindesvärmaren, nå en längd av 8 cm, hos
tropiska svärmare bli ännu längre, men kan å andra
sidan vara rudimentärt, ss. hos många spinnare.
I spetsen är det försett med talrika små
känseltappar, med vilka f. orientera sig i blommorna.
Underkäkspalperna äro endast hos käk-f. och en
del mal-f. väl bibehållna och flerledade, hos
övriga f. reducerade el. försvunna. Underläppen är
försedd med tredelade, mera sällan tvådelade
pal-per. M e 11 a n k r o p p e n är liksom huvudet be-
Schematisk bild av
fjärils-huvud framifrån.
1 antenn, 2 fasettöga, 3
under-käkspalp, 4 underläppspalp,
5 sugrör.
- 883 -
— 884 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
