Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärilar - Fjärilblomma - Fjärilblommiga växter - Fjärilfiskar - Fjärillik - Fjärilmyggor - Fjärilsfink - Fjärilsim - Fjärran Västern - Fjärran Östern (Östasien) - Fjärran Östern (område i RSFSR) - Fjärrassimilation - Fjärrdrömmar - Fjärreceptor - Fjärrfotografering - Fjärrindikering - Fjärrkarelen - Fjärrkonnektering - Fjärrkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄRRKONTROLL
höra f. tropikerna — särsk. gäller detta om dag-f.
— och avtaga i antal med temp., men en del arter
förekomma dock inom det egentliga polarområdet.
F. delas i två underordn., Jugatae och Frena’tae.
De förra äro f., vilkas vingar sammanhållas av en
häftflik (jugum). Fram- och bakvingarna ha lika
rik ribbförgrening, och vingytan är försedd med
kitintaggar. Mundelarna äro stundom bitande. Hit
höra endast käkfjärilar* och rotfjärilar*. Hos
Frenatae fasthållas vingarna vid varandra — om
någon fasthäftningsapparat finnes — medelst en
hållhake (frenulum), bakvingarnas ribb verk är
reducerat i förhållande till framvingarnas,
vingytan är endast hos de mest primitiva formerna
besatt med kitintaggar och mundelarna äro
aldrig bitande. Hit höra följ, fam.-grupper: mal-f.,
glasvinge-f., bastardsvärmare och snigelspinnare,
mätar-f., nattflyn, spinnar-f., svärmare och
dag-f. (se dessa ord). Dessa gruppers inbördes
släktskap är långt ifrån klar, och åtm. spinnarnas
grupp är med säkerhet icke alls enhetlig. Sedan
gammalt har man, huvudsaki. av praktiska skäl,
indelat f. i småfjärilar, Microlepidop’tera,
omfattande käk-f., malar, vecklare och mott, och
storfjärilar, Macrolepidop’tera, omfattande de
övriga fam.-grupperna. — Litt.: R. South, ”The
butterflies of the British Isles” (1906), ”The moths
of the British Isles” (2 bd, 1907—08), ”British
butterflies and moths of the wayside and woodland”
0939); A. Seitz, ”Die Grosschmetterlinge der Erde”
(1906 ff., ej avslutad); A. Klöcker & W. van Deurs,
”Danmarks Fauna, Sommerfugle” (7 bd, 1908—47,
ej avslutad); A. Spuler, ”Die Schmetterlinge
Europas” (4 bd, 1908—10); M. Hering, ”Biologie der
Schmetterlinge” (i ”Biologische Studienbücher”, 3,
1926); E. Meyrick, ”A revised handbook of British
Lepidoptera” (1928); K. T. Schütze, ”Die Biologie
der Kleinschmetterlinge” (1931); F. Nordström,
”Våra f.” (3 bd, 1934—43); F. Nordström & E.
Wahlgren, ”Svenska f.” (1935—41); S. Hoffmeier
& S. Knudsen, ”De danske Storsommerfugle”
(1938); E. Urbahn, ”Die Schmetterlinge Pommerns”
(i ”Stettiner entomologische Zeitung”, 1939); W. J.
Stokoe, ”The caterpillars of the British butterflies”
(1944); E. B. Ford, ”Butterflies” (1945). [E.lVn]K.A.
Fjärilblomma, blomma med fjärillik*
blomkrona; även beteckning för blomma, som visar
anpassning för pollination* genom fjärilar.
Fjärilblommiga växter, se Ärtväxter.
Fjärilfiskar, se Borsttandade fiskar.
Fjärillik, om blomkronans form hos fam.
ärtväxter. En fjärillik blomkrona utgöres av 5 blad,
varav ett är större, riktat uppåt och benämnes
seglet (vexiirum), två äro mindre, sidoställda
och bilda vingarna (alae), de båda återstående
riktade snett nedåt och förenade till den s.k. kölen
(cari’na), omslutande blommans ståndare och pistill.
Stundom, ss. hos klöverarterna, äro blombladens
basaldelar sammansmälta med varandra.
Fjärilmyggor, Psycho’didae, insektfam. av
gruppen myggor. F. äro mycket små, 1,5—4 mm långa
arter med starkt ullhårig kropp, pärlbandslika,
mångledade antenner och breda, tätt och långt
håriga vingar, som i vila hållas taklikt lagda över
bakkroppen, varigenom f. rätt mycket likna vissa
nattfjärilar i stark förminskning. Larverna
livnära sig av ruttnande organiska ämnen och leva i
svampar, fuktig jord el. i vatten, bl.a. i diken,
kloaker och på vattenledningarnas reningsfiltra.
Inomhus flyger ej sällan en liten art med vitgrå
vingar, Psycho’da alterna’ta. I Medelhavsländerna
förekommer en f., Phlebo’tomus papata’sii, vars hona
har ett hornartat sugrör, varmed hon förorsakar
människor ytterst smärtsamma sting och suger
deras blod. Därvid överföres en mikroorganism,
som förorsakar den s.k. papatacifebern. Larverna
leva i orenlighet inomhus. E.Wn.
Fjärilsfink, zool., art av underfam. vävarfinkar*.
Fjärilsim, sportv., se Simning.
Fjärran Västern, se Far West.
Fjärran östern (eng. the Far East),
sammanfattande benämning på länderna längst i ö., d.v.s.
Östasien, särsk. Indien, Kina och Japan.
Fjärran östern, ry. Dalnij Vostok, f.d.
förvaltnings- och militärområde inom RSFSR,
omfattande de östligaste delarna av ryska Asien (utom
den 1945 erövrade s. delen av Sachalin) från
Ishavet och Berings’ sund i n. till Manchuriet
och Korea i s. Enl. ett dekret av 2O/io 1938 har
F. indelats i två områden (kraj),
Chabarovskområ-det och Kustområdet (ry. Chabarovskij, resp.
Primorskij kraj). F. har en areal av 3,343,600 km2
och 2,338,095 inv. (1939), däri inberäknat
Autonoma Judeområdet och de nationella regionerna
(okrug) för korjaker och tjuktjer (ry. Korjakskij,
resp. Tjukotskij natsionalnyj okrug). Huvudstäder
äro Chabarovsk (199,364 inv. 1939) och
Vladivostok (206,000 inv.), den sistn. inom
Kustområdet. Edg.K.
Fjärrassimilation, språkv., se Ljudharmoni.
Fjärrdrömmar. Uttrycket f. torde i regel
användas om drömmar, vilka gälla händelser
samtidiga med den drömmandes upplevelse men på
större el. mindre rumsavstånd från honom.
Oftast avse dylika drömmar dödsfall, livsfara el.
någon annan kritisk situation för den person,
varom de kunna röra sig. Av dem, som härvid ej
vilja räkna med ett rent tillfälligt
sammanträffande mellan dröm och verklighet, betraktas dylika
fall som bevis ant. för en fjärrverkan, en
telepati* mellan den drömmande och t.ex. den
döende vännen, el. också för en direkt fjärrskådning,
en k 1 ä r v o a j a n s* i rummet, jämförlig med
sanndrömmar om tillkommande händelser. —Litt.;
J. Bager-Sjögren, ”Sanndrömmarna och deras
vetenskapliga förklaring” (1896); A. Herrlin,
”Själs-lifvets underjordiska verld” (1901; på danska
omarbetad under titeln ”Sjælelivets ubevidste
Ver-den”, 1905); A. Lehmann, ”Övertro og Trolddom”
(2 udg. 1920). A.H.
Fjärreceptor, fysiol., se Distansreceptor.
Fjärrfotografering, fotografering med
utnyttjande av infraröd strålning (se Fotografi). Jfr
Tele-objektiv.
Fjärrindikering, tekn., se Fjärrkontroll, sp. 893.
Fjärrkarelen, se Karelen.
Fjärrkonnekte’ring, se Geokronologi.
Fjärrkontroll. Den elektriska krafttekniken har
under de senaste årtiondena utvecklats i den
riktningen, att samköming mellan kraftstationer
äger rum i betydligt större omfattning än
tidigare. Sådan samköming mellan stationer, ofta
belägna på mycket stora avstånd från varandra,
— 889 —
— 890 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
