Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flagstad, Kirsten - Flagstaff - Flahault, Charles - Flahault de la Billarderie, Charles - Flaherty, Robert - Flahult - Flaischlen, Cäsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLAISCHLEN
hansen, var invecklad i transaktioner med den
tyska ockupationsmakten. 1946 återvände hon till
Amerika, där hennes succéer efter en del
protestaktioner varit ännu större än under 1930-talet. Även
uppträdanden i England och Frankrike ha varit
synnerligen framgångsrika. — F. gav konserter i
Stockholm 1932, 1938 och 1942. G.Hsm.
Flagstaff [fläg’staf], se Lowellobservatoriet.
Flahault [flaå’], Charles Henri Marie, fransk
botanist (1852—1935), fil. dr i Paris 1878, prof,
vid univ. i Montpellier 1883—1927. Efter att i
växtanatomiska
arbeten särsk. ha
behandlat rotens spetstillväxt
och därvid jämfört
en-och tvåhjärtbladiga
växter övergick F. till
algologien och
framför allt
växtgeografien. F:s algologiska
arbeten, som delvis
utfördes tills, med É.
Bornet, rörde särsk.
blågröna alger. F.
företog flera resor till
Skandinavien, vidare
till England,
Alplän
derna, Spanien, Marocko och Algeriet. I de första,
tills, med G. Bonnier utförda, växtgeografiska
arbetena, ss. ”Sur les variations qui se produisent
avec la latitude dans une méme espèce végétale”
(i ”Bulletin de la Société botanique de la France”,
25, 1878) och ”Observations sur les
modifica-tions des végétaux suivant les conditions
phy-siques du milieu” (i ”Annales des Sciences
naturelles, Sér. 6. Botanique”, 7, 1879) behandlades
det sedan längre tid observerade förhållandet, att
hos de på högre nivåer och breddgrader växande
formerna av en växtart bladytan är större och
djupare grön samt blommorna mer lysande än
annars. Av arbeten rörande Skandinavien
märkas ”Sur la distribution des végétaux dans la
région moyenne de la presqu’ile scandinave” (i
”Bulletin de la Société botanique de la France”,
26, 1879, jämte G. Bonnier) och ”Les
phéno-mènes périodiques de la végétation d’après les
travaux de météorologistes scandinaves” (i
”Annales du Bureau central météorologique”, s.å.).
Den av F. skapade botaniska inst. i
Montpellier har samlat lärjungar från skilda länder
och blivit ett centrum för den mediterrana
växtgeografien. Av F:s många arbeten på detta
område märkas ”La distribution géographique des
végétaux dans un coin du Languedoc” (1893)
och det postumt utg. ”La distribution
géographique des végétaux de la région méditerranéenne
franqaise” (i ”Encyclopédie biologique”, 18,
1937). För Association internationale des
bota-nistes, där han var v. president 1905 och
president 1908—13, arbetade F. särsk. med
växtgeo-grafisk nomenklatur. F. studerade i Uppsala 1879
och blev där med. hedersdr vid Linnéjubileet
1907. — Litt.: C. Flahault, ”Notice sur les
travaux scientifiques de C. F.” (1918); L. Emberger,
”C. F. (1852—1935)” (i ”Révue générale de
botanique”, 48, 1936), ”C. F. 1852—1935” (1937). A.Hr.
Flahaut de la Billarderie [flaå’ da la bijardari’],
Auguste Charles Joseph, fransk general och
diplomat (1785—1870), naturlig son till
Talley-rand. Som uppfostrad i utlandet återvände F.
1798 till Frankrike och blev officer under
Napoleon, adjutant 1813, divisionsgeneral 1814.
Efter Waterloo bosatte han sig i Skottland, men
återkallades 1830 av Ludvig Filip samt
användes på militära och diplomatiska poster.
Senator 1853. F. är känd för sina otaliga kärleksaffärer;
han hade med drottning Hortense en son, den
senare hertig de Morny. G.Lzv.
Flaherty [fläGti], Robert, irländsk-amerikansk
filmregissör (f. 1884), genomgick en bergsskola
och företog vetenskapliga forskningsresor.
Härunder väcktes hans intresse för natur och
människor, och han övergick helt till att i bild söka
fånga naturen. Hans första verk var ”Nanook,
köldens son” (1922), en film, som i sällsynt
vackra bilder skildrade den primitiva livsföringen hos
eskimåerna. I ”Moana, solens son” (1925)
hämtades motivet från Söderhavets övärld liksom i
”Tabu” (1931), som inspelades i samarbete med
F. W. Murnau. F. förläde s.å. sin verksamhet till
England och gjorde där i samarbete med John
Grierson en kortfilm om det industriella England,
”Industrial Britain”. 1934 följde F:s märkligaste
film, ”Mannen från Aran”, en film av stort
etnografiskt och poetiskt värde, som skildrade livet
på en enslig fiskarö utanför irländska kusten.
1937 kom ”Elefantpojken”, en starkt
propagandistisk men ändock konstnärlig film med motiv
från det engelska väldet i Indien. Under trycket
av den alltmera kommersialiserade filmen
lämnade F. aktiv filmverksamhet och ägnade sig åt
författarskap. Han har bl.a. skrivit ”The
cap-tain’s chaire” (1938). B.Hgn.
Flahult, sedan 1939 en av Statens fasta
försöks-gårdar, anlades 1890 av Svenska
mosskulturför-eningen. Försöksgården, som är landets äldsta,
sorterar nu under Lantbrukshögsk. F. ligger i
Bar-narps sn, Jönköpings län, 12 km s. om Jönköping,
c:a 225 m ö.h. Hela den nuv. odlade arealen om
41 ha har uppstått genom uppodling av Granarps
mosse (högmosse). C:a 30 ha utgöras av
vitmossjord och c:a 11 ha av mullblandad sandjord.
Totalarealen uppgår till 127 ha, vari ingår ett av
Norrahammars bruk arrenderat område om 18 ha.
För-söksgårdens arbetsuppgifter omfatta alla de
problem, som äro förbundna med mossjordens
kulti-vering, skötsel och ekonomiska utnyttjande. De
vid F. vunna erfarenheterna ha spelat en mycket
stor roll för mosskulturens utveckling i hela
landet. Det är framför allt foderväxtodlingen, som är
föremål för omfattande undersökningar och
försök. Vall-, potatis- och rotfruktsodling komma i
främsta rummet. Nya foderväxter upptagas till
odling och jämföras med äldre sådana.
Undersökningar angående torvjordarnas utnyttjande för
köksväxtodling ha även upptagits. Eo.
Flaischlen [fläi’J-], C ä s a r, tysk diktare (1864
—1920), företrädare för naturalismen med de
betydande skådespelen ”Toni Stürmer” (1891) och
”Martin Lehnhardt” (1895) samt romanen ”Jost
Sey-fried” (1905). Som lyriker ägnade sig F. åt såväl
idylldiktning, bl.a. på schwabisk dialekt, som idé- och
krigsdiktning. ”Gesammelte Dichtungen” utkommo
1921 i 6 bd. — Litt.: G. Stecher, ”C. F.” (1924).
— 913 —
— 914 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
