Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flandrin, Hippolyte - Flanell - Flanera - Flank - Flankanfall - Flankera - Flank-marsch, -skydd - Flankslag - Flanksnitt - Flank-ställning, -stöd, -trupper - Flanör - Flapper - Flark - Flarn - Flashspektrum - Flaska - Flaskbarn - Flaskgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLASKGAS
H. Flandrin: Naken fiskargosse. Louvren, Paris.
Flanell’ (fra. flanelle, av ett kelt. ord för ull),
urspr. ett ylletyg, nu flera sorters tunnare el.
tjockare ylle- och bomullstyger, som äro mycket mjuka
samt försedda med täml. lång, ej skuren, vanl.
ruggad ludd ant blott på ena el. båda sidor. F. väves
i 3- el. 4-skaftad kypert. Brukas (i ylle och
halvylle) till lättare sport- och sommarkläder, i
bomull förr mycket till damunderkläder, nu mest till
barnkläder, morgonrockar, sportskjortor och
pyjamas. F. kan ha ant. invävt el. tryckt mönster el.
vara enfärgat. I.
Flane’ra (fra. flåner), gå och spatsera, (sysslolös)
driva omkring. — Subst.: flanör.
Flank (fra. flanc, sida). 1) Krigsv. Högra och
vänstra f. kallas en truppstyrkas sidor i förh. till
den mot fienden ledande frontriktningen. På gr. av
svårigheten att åt f. åstadkomma en ordnad
strids-verksamhet äro f. särsk. känsliga för angrepp. En
anfallande styrka söker därför gärna utföra ett
flankanfall, då den därigenom även hotar den
anfallnes bakre förbindelser. Den som uppträder
försvarsvis, söker stödja endera el. båda sina f.
mot vatten el. svårframkomlig terräng,
flankstöd, el. ock uppställer han särskilda trupper för
flankskydd; genom intagande av en ställning
vid sidan av och i stort sett jämnlöpande med
fiendens anmarschriktning, flankställning,
kan han tvinga den anfallande in i en för honom
ogynnsam anfallsriktning; den mot fienden vända
f. måste då vara tryggad. Under marsch kan öppen
f. behöva skyddas av flanktrupper. Fl an
k-marsch utföres med fienden i endera f. och
kräver särskilda trygghetsåtgärder. — F. benämnes
även en tillbakadragen befästningslinje för
beskjut-ning av sidoterräng el. för att bestryka (f 1 a n k
e-r a) en bredvidliggande linjes befästningsgrav och
framför liggande terräng till förhindrande av
stormning. Jfr Bastion. E.O.B.; A.W.G.
2) Veter. F. kallas hos husdjuren den del av
bukväggen, som begränsas av ländkotornas
tvärutskott, sista revbenet och höftknölen. F. kunna
vara långa el. korta, beroende på ländkotornas
längd och revbenens välvning och snedställning,
samt fyllda el. insjunkna, beroende på
bukorganens, främst tarmarnas, fyllnadsgrad. Svältfödda
djur stå vanl. med insjunkna f. Vid
exteriörbedömning av hästar betraktas en kort, fyllig f. som
förtjänst, hästen är då ”väl sluten”. Hos
mjölkkor har en lång f. ansetts som ett gott
mjölktecken. Djur med lång f. sägas vara ”öppna” el.
”dåligt slutna”. Av f:s beteende vid djurets
andning kan man dra vissa slutsatser ang.
andningsorganens beskaffenhet. Man finner stundom, att
f. vid andningen, i st.f. att ärbeta jämnt och utan
avbrott, starkt sammandras vid utandningen för
att bidra till utpressning av luften ur lungorna,
f 1 a n k s 1 a g. Detta är ett tecken på en viss
svaghet i lungvävnaden, bestående däri att elasticiteten
i lungblåsornas väggar förminskats. I andra fall
äro f:s rörelser oregelbundna på så sätt, att en
i vanlig ordning påbörjad och delvis utförd
sammandragning av f. vid utandningen omedelbart
följes av en ny, kraftig sådan. Utandningen sker
sålunda i två tempon, vilka rörelser benämnas
dubbla flankslag. En sådan andningsform
är ett symtom vid kvickdrag*. [V.Mr]Dhl.
Flankanfall, krigsv., se Flank.
Flanke’ra (fra. flanquer), betäcka el. begränsa
något på sidan, omgiva något på sidorna, kanta;
krigsv., beskjuta något från sidan (se Flank).
Flank-marsch, -skydd, krigsv., se Flank.
Flankslag, veter., se Flank.
Flanksnitt, veter., se Trumsjuka.
Flank-ställning, -stöd, -trupper, krigsv., se Flank.
Flanö’r (fra. flaneur), se Flanera.
Flapper [fläpp’a] (eng., ”ankunge”, eg. ”en som
slår med vingarna”), amerikanskt slagord för ung
flicka i ton-åren med fria åsikter och fritt
uppträdande.
Flark (plur. flarkar el. flarker), vegetationslöst,
öppet, under sommaren vattenfyllt område i en
myr av norrländsk typ. F. omväxla med högre
vegetationsklädda partier, strängar. Såväl f.
som strängar äro orienterade med sin längd
vinkelrätt mot vattnets rörelseriktning i myren.
Uppkomsten av f. torde bero på solifluktion.
Flarn, fiskeriv., se Flan.
Flashspektrum [fläj’-] (till eng. flash, plötsligt
sken, glimt), det spektrum, som erhålles av
solkanten i det ögonblick solen* vid en total
solförmörkelse försvinner bakom månskivan.
Flaska. 1) Se Glas. — 2) G j u t f 1 a s k a, se
Gjutning.
Flaskbarn, spädbarn, som uppfödes med mjölk
el. mjölkblandning i flaska med napp
(flaskupp-födning). Jfr Onaturlig uppfödning.
Flaskgas, gas för uppvärmningsändamål, som
tillhandahålles komprimerad i stålflaskor, för
fastigheter, som icke ha anslutning till gasverkets
ledningsnät, t.ex. i avlägsna förstäder, för båtar
m.m. Stockholms gasverk levererar flaskor
(tuber) med en tomvikt av 75 kg, innehållande 40 1
lysgas under ett tryck av 150 at, motsv. 6 m3 gas
av normaltryck. Värmevärdet är f.n. 3,800 kcal/m3.
Svenska skifferolje-ab. levererar g a s o 1, en
blandning av propån- och butangas, med ett
värmevärde av 25,500 kcal/m3, motsv. 11,800 kcal/kg,
i tuber med 33 kg innehåll. Trycket hos gasol är
väsentligt lägre än hos lysgas (högst 10 at), men
gasolen är mindre flyktig, varför flaskorna vid
stark vinterkyla måste uppvärmas, ab. Svenska
Shell levererar en biandgas (”Shell-gas”), som
hu-vudsakl. består av propån och propylen med
liknande värmevärde som gasol. För motordrift le-
— 925 —
— 926 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
