Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flegmone - Flegreiska fälten - Fleischer, Heinrich Leberecht - Fleischer, Moritz - Fleischer, Oskar - Fleischer, Max (konstnär, botanist) - Fleischer, Max (tecknare) - Fleischmann, Wilhelm - Flekkefjord - Flekkeröy - Flekterande språk - Flem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLEM
medikamentell (sulfonamidpreparat el. penicillin
lokalt och invärtes). — Adj.: flegmonö’s. T.Hn.
Flegre’iska fälten, ital. Campi Flegrei (”De
brinnande fälten”), komplex av slocknade vulkaner
närmast v. om Neapel (se karta över Neapels
omgivningar). På en yta av c:a 150 km2 finnas o. 25
explosionskratrar, den största och bäst bibehållna
Gli Astroni (253 m ö.h.), flera kratersjöar, ss.
Aver-nosjön*, askkäglor, heta källor o.s.v. F. ha
bildats sedan slutet av tertiärtiden, men ännu så sent
som 1538 uppstod under loppet av 2 dygn en ny
vulkan, Monte nuovo, och fortfarande iakttagas
svaga, vulkaniska fenomen, t.ex. Solfatara*. F.
äro mycket fruktbara (vin, grönsaker) och
tättbe-folkade. Bland de i antiken berömda orterna här
må nämnas Bajae, Cumae, Misenum och Puteoli. P.
Fleischer [fläVjar], Heinrich Leberecht,
tysk orientalist (1801—88), prof, i Leipzig i
orientaliska språk från 1835. F. var en av
föregångsmännen för den strängt vetenskapligt arbetande
arabistiken i Tyskland. Han har bl.a. utg.
”Beid-hawii commentarius in Coranum” (2 bd, 1846—48)
och ”Abulfedae historia anteislamica” (1831). F.
var initiativtagare till Deutsche morgenländische
Gesellschaft 1844.
Fleischer [flåFJor], Moritz, tysk kemist och
agrikulturvetenskapsman (1843—1927). Efter att
först ha studerat organisk kemi ägnade sig F. åt
lantbruksvetenskapen och var 1875—77
föreståndare för en försöksstation i Bremen, vilken så gott
som uteslutande var sysselsatt med husdjurens
näringsfysiologi och utfodring. 1877 fick han i
uppdrag att i Bremen organisera en försöksstation
för odling av mossar och hedar. Denna blev
centralpunkt för mosskulturen och gav initiativ till
vidsträckta mossodlingar i n. Tyskland och till
användandet av torvströ för tillvaratagande av
av-fallsämnen från såväl människor som djur. 1891
blev F. prof, vid lantbrukshögsk. i Berlin och
övertog sedan en hög post i jordbruksdep. Hans
författarskap, särsk. i redogörelser för
försöksverksamhet, är betydande. K.A.G.
Fleischer [flåi’far], Oskar, tysk
musikhistoriker (1856—1933), efter filologiska och
musikvetenskapliga studier konservator vid kungl.
musikinstrumentsamlingen i Berlin 1888, prof, vid univ.
1895, grundade 1899 Internationale
Musikgesell-schaft (upplöst 1914), vars publikationer
”Sammel-bände” och ”Zeitschrift” han redigerade till 1904.
Av F:s talrika arbeten märkas främst
”Neumen-studien” (4 bd, 1895—1923).
Fleischer [flåTJar], Max, tysk konstnär och
botanist (1861—1930), prof:s titel 1917, hedersdr
vid univ. i Utrecht 1923. F., som efter
utbildning vid konstskola i Breslau och konstakad. i
Berlin, München och Paris vann stora framgångar
genom impressionistiskt friluftsmåleri, kom i
fortsättningen att jämsides tjäna konsten och
vetenskapen. Geologiska studier förde honom 1897 till
polytekniska högsk. i Zürich, där han en tid
studerade, varefter följde fem års vistelse i
Italien med besök även i Spanien och Tunisien. F.,
som under dessa år påbörjade vetenskapliga
studier över bladmossorna, var 1899—1902 engagerad
för att måla tavlor över Buitenzorgs botaniska
trädgård på Java, avsedda för världsutställningen
i Paris 1900 och sedan införlivade med holländska
statens saml., vidare för att utarbeta en flora
över Javas bladmossor. F. vistades på nytt i
Indien 1908—13. Under inflytande av den
primitiva infödingskonsten övergick han till en måttligt
avvägd expressionism. F. införde den äkta
batiken som konstart i Europa. Efter återkomsten
till hemlandet var F. från 1914 tidvis anställd
vid botaniska museet i Berlin-Dahlem och gjorde
resor till Makedonien, Kanarieöarna, Pyrenéerna
och andra delar av Medelhavsområdet. Sedan
1926 var han bosatt i Haag. F:s omfattande
huvudarbete, ”Die Musci der Flora von Buitenzorg”,
1—4 (1900—22), medförde genom sitt
fylogene-tiska system, grundat på sporofytens och särsk.
peristomets utveckling, en genomgripande
omändring av bladmossornas klassifikation. Hans
värdefulla mossamlingar inköptes av Farlow
Herbarium vid Harvard Univ. — Litt.: F. Verdoorn,
”M. F.” (i ”Annales bryologici”, 4, 1931). A.Hr.
Fleischer [flåFJar], Max, österrikisk-amerikansk
tecknare (f. 1889), verksam vid filmindustrien i
Hollywood. Berömd redan tidigt för sina
”bläck-hornsfantasier” slog F. under ljudfilmens
genom-brottsperiod igenom med en rad tecknade
ljudfilmer. Under i:a världskriget producerade F.
tekniska utbildningsfilmer för USA:s armé samt
vetenskapliga filmer, t.ex. över Einsteins
relativi-tetsteori och Darwins utvecklingslära. Sedermera
övergick han till produktion av tecknade
under-hållningsfilmer. Från början huvudsaki. avsedda
som parodi på de första ofullgångna ljudfilmerna
utvecklade de sig snabbt till en självständig
konstart. F. återger situationer ur det mänskliga livet
och låter aktörerna utgöras av djur och föremål,
som uppträda som människor och tala och sjunga
med mänsklig röst. ”Naturliga” ljud omsättas i
stiliserad musik, ofta av helt oväntad karaktär. I
kombinationen bild—-ljud och i det starka sinnet
för rytm har F. varit banbrytande. Bland hans
mest berömda seriefigurer märkas Karl Alfred och
Betty Boop. 1939 gjorde han sin hittills största
film, ”Gullivers resor” (i samarbete med brodern
Dave F.). [GJFrlB.Hgn.
Fleischmann [flai’J-], Gustav Friedrich
Wilhelm, tysk agrikulturkemist (1837—1920),
grundade i Raden vid Lalendorf i
Mecklenburg-Schwe-rin Tysklands första mejeriskola, blev 1886 dir.
för Königsbergs univ:s lantbruksinst., övertog 1896
samma ställning i Göttingen. F. har utg. ”Studien
über das Molkereiwesen in Dänemark, Schweden
und Finnland” (1875) och ”Lehrbuch der
Milch-wirtschaft” (1893, 6 Aufl. 1920).
Flekkefjord, stad i Vest-Agder fylke i s. Norge,
vid inre ändan av Flekkefjorden; 2,752 inv. (1946).
F. var handelsplats redan på 1600-talet och fick
stadsrättigheter 1842. Stora garverier, trämasse-,
ylle- och filtfabrik samt tillverkning av tunnor
och dunkar; fiske. F. är ändpunkt för den
smalspåriga järnvägen från Stavanger.
Flekkeröy, ö i Vest-Agder fylke i s. Norge,
utanför Kristiansand; 3 km2. Kustsanatorium. Till
skydd för öns hamn fanns 1556—61 ett blockhus,
kallat Flekkeröy slott. Sedermera anlades här
Fredriksholms fästning, av vilken lämningar finnas.
Flekte’rande språk (till lat. flecltere, böja), språk*
med ordböjning.
Flem, ort i Schweiz, se Flims.
— 937 —
— 938 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
