Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flen (stad) - Fleninge (Flenninge) - Flenkampe - Flenninge - Flensborg - Flensburg (stad) - Flensburg, släkt - Flensburg, 1. Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLENINGE
Sveaparkerna. Beslut om kloakväsen fattades 1006
och om elverk 1911; vattenledningsväsendet
tillkom som nödhjälpsarbete efter i:a världskriget
(själva vattenverket ligger inom Mellösa sn).
Under de följ, åren växte samhället särsk. på
Sten-hammars ägor och är nu en betydande såväl
handels- som industriort. 1910 hade socknen en
folkmängd av 2,590, därav 1,570 i
municipalsam-hället, 1930 voro siffrorna 3,328, resp. 2,035. 1948
hade samhället 3,671 inv. på en landareal av 3,34
km2. Här finnas samrealskola, en landstingets
yrkesskola, länslasarett, epidemisjukhus, sjukhem,
provinsialläkare och distriktsveterinär. Staden är
kansliort för Flens fögderi. Stadshus är planerat
att förläggas vid Torget el. Sveaparken. Kyrkans
skepp av gråsten stammar från 1200-talet; valven
torde ha slagits i slutet av 1500-talet och
dekorerades med målningar på 1640-talet. Koret
tillkom något senare i samband med ett gravvalv
för släkten Rosenhane till Stenhammar. Tornet
byggdes 1796—97. Dopfunten av sten är från
slutet av 1100-talet och den rikt snidade predikstolen
från 1660-talet. Staden utgör ett pastorat i
Villåt-tinge kontrakt av Strängnäs stift. — Bland
industrier märkas mekaniska verkstäder, den största
tillhörande ab. Olléns tröskmaskinfabrik (firman
etablerad 1912, bolag 1924, aktiekapital 260,000
kr, 80 arb., årligt tillverkningsvärde 1,45 mkr),
möbel- och snickerifabriker, fabrik för sängkläder
(ab. Täckindustri, 30 arb.), kvarnar, tegelbruk och
bryggeri. 1940 levde 40 °/o av befolkningen av
industri och hantverk, 28 °/o av handel och
samfärdsel, 15% av jordbruk med binäringar samt
10% av allmän förvaltningstjänst och fria yrken.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1946 2,119,200 kr och å annan
fastighet 13,674,700 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s.å. till för fysiska
personer m.fl. 6,916,690 kr och för svenska
aktiebolag m.fl. 419,500 kr. — Namnet tillkom urspr.
kyrkbyn. Det har ansetts höra samman med
dialektorden no. flein, naken fläck, och sv. flen, bar,
naken. Vad denna beteckning åsyftar är icke klart.
Se L. Hellberg i ”Namn och bygd”, 1942, sid. 123,
med litt. Namnet skrevs 1367 ii Flens sokn. P.;Er.
Fleninge, till 1927 även F 1 e n n i n g e, socken
i Luggude hd i Skåne, Malmöhus län, och
församling i Allerums och Fleninge pastorat i Luggude n.
kontrakt av Lunds stift, n.ö. om Hälsingborg: 22,03
km2, därav 21,89 land; 1,621 inv. (1948). F. är
bördig slätt med åkern utgörande 91 °/o av
landarealen, skogsmarken endast 1 °/o. Vid statsbanelinjen
Hälsingborg—Ängelholm ligger stations- och
industrisamhället ödåkra (725 inv. 1946) med
spritfabrik, tillhörande ab. Vin- och spritcentralen.
Egendomar: Fleninge boställe (Statens), Magnerup
och ödåkragården. Den romanska kyrkan byggdes
i slutet av noo-talet; tornet tillkom på 1300-talet,
korsarmarna på 1830-talet. Medeltida
kalkmålningar finnas. Dopfatet av mässing är från 1500-talet,
predikstolen från 1600-talets förra del, och
altartavlan (”Konungarnas tillbedjan”) är målad av M.
E. Winge. Kyrkan restaurerades 1923—24. —
Namnet på socknen, som är uppkallad efter kyrkbyn,
torde vara en avledning av adj. flen, bar, naken.
Kyrkbyn ligger vid en ås, som odlats senare än
själva slätten; byn kom att ligga på det bara,
— 947 —
”flena”, området med åkrarna nedanför. Se J.
Pal-mér i ”Arkiv för nordisk filologi”, 52, 1936,
sid. 49. ’b 1 ’ P.;Er.
Flenkampe, bot., art av timotejsläktet*.
Flenninge, se Fleninge.
Flensborg [-bår], danska namnet på Flensburg.
Flensburg [-bork], da. Flensborg, stad i
Schles-wig-Holstein, vid innersta delen av Flensburger
Förde (Flensborg Fjord) och järnvägen Hamburg
—ö. Jylland; 100,315 inv. (1946; 10,700 1803).
Tidigast nämnt i samband med de första striderna
mellan Danmarks konung och Slesvigs hertig o.
1250 (stadsrättigheter 1284), spelade F. hela
medeltiden igenom en betydande roll i dessas
strider om Slesvig, tills detta 1460 förenades med
kungariket. F. kom vid delningarna på 1500-talet
av Slesvig-Holstein att tillhöra den kungliga
delen; 1864 måste Danmark avträda F., och detta
kom vid hertigdömenas införlivande i
Preussen 1866 att tillhöra denna makt; staden var
redan då till största delen tysk; det danska
inslaget minskades ytterligare genom de tyska
myndigheternas politik. I den efter Versaillesfreden
företagna folkomröstningen samlade tyskarna
27,081 röster mot 8,944 för återförening med
Danmark. Ett från dansk sida framlagt förslag att
internationalisera F. med område ledde ej till
resultat, och F. tillerkändes Tyskland. Under 2:a
världskriget fanns här en viktig ubåtsbas, som
bl.a. i okt. 1942 och maj 1943 bombades av
brittiska flygstyrkor. Av stadens medeltida
byggnader kvarstå några. Johanneskyrkan, urspr.
romansk, är ombyggd; mera betydande är den något
yngre Mariakyrkan, som nu visar sengotiska drag
liksom Nikolaikyrkan. Från nyare tid äro
stadsportarna — Kompagnietor vid hamnen samt
Nor-dertor. Bland saml. är Kunstgewerbemuseum mest
betydande med en värdefull möbelavd.
Navigationsskola. F. har frihamn (sedan 1923), betydande
skeppsvarv, maskin- och metallindustri,
sillrökeri-er, sprit-, tobaks- och tvålfabriker; omfattande
fiske. P.;B.;E.JV.
Flensburg, från Flensborg stammande släkt,
inkommen till Skåne med sedermera
skomakar-åldermannen i Malmö Johan Hansson (d. 1693).
1) Wilhelm F., biskop (1819—97), fil. dr
Hamnen i Flensburg.
— 948 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
