Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fleming, Paul - Fleming, Williamina - Fleming, G. - Fleming, Sir Alexander - Fleming, Peter - Flemingiskiffer - von Flemming, Jakob Heinrich - Flemming, Friedrich Ferdinand - Flemming, Walter - Flen, rörflen - Flen (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLEN
nigisches Klaglied ... über ... Abschied ... Gustavi
Adolphi”, 1642 ”Teutsche Poemata” (ny uppl.
1865); hans latinska dikter utgåvos 1863, i urval
bl.a. 1922. — Litt.: B. Rost, ”P. F.” (1909); H.
Maync, ”Deutsche Dichter” (1927).
Flem’ing, W i 11 i a m i n a Paton, amerikansk
astronom (1857—1911), anställd 1881 vid Harvard
College Observatory, USA. F. upptäckte 10 nya
och 222 föränderliga stjärnor och har inlagt stora
förtjänster om klassificeringen av stjärnspektra
enl. Pickerings system.
Flem’ing, G., pseud. för förf. Constance Fletcher.
Flemüng, Sir Alexander, engelsk läkare
och bakteriolog (f. 1881). F. avlade med.
examina vid Londons univ. 1908, deltog som
läkare i i:a världskriget, blev prof, vid Royal
College of Surgeons 1919 och lecturer 1928, är
sedan 1942 prof, i
bakteriologi vid
Londons univ.; hedersdr
vid Harvard Univ.,
Princeton Univ. och
Univ. of Pennsylvania
1945. F. har publicerat
talrika arbeten i
bakteriologi, serologi och
kemoterapi. Sedan
några år sysselsatt med
studier över
antibiotis-ka ämnen observerade
han 1928 en
bakterieupplösande effekt kring
en mögelkoloni på en
agarplatta, på vilken stafylokokker odlats (se
Antibioticum). Den verksamma substansen gav
han namnet penicillin, för vars upptäckt och
framställning han tills, med Sir Howard Florey
och dr E. B. Chain erhöll 1945 års nobelpris i
fysiologi och medicin. A.Fl.
Fleming, Peter, engelsk författare (f. 1907).
F. gick i skola i Eton och studerade humaniora i
Oxford, Christ Church College, verkade sedan som
journalist, bl.a. som medarbetare i ”Evening
Standard” och ”Spectator”, och uppträdde i radio.
Hans huvudintresse blev tidigt resor, han har
färdats i skilda världsdelar, vanl. som korrespondent
för ”Times”, och har berättat om sina resor, som
icke sällan fått karaktären av upptäcktsfärder. F.,
som 1929 blev reservlöjtnant i Grenadier Guards,
deltog i 2:a världskriget, han kämpade i Norge
1940 och på Kreta 1941. Han har utg.
reseskildringarna ”Brazilian adventure” (1933; sv. övers.
1935), ”One’s company” (1934; sv. övers. ”Intervju
med Kina”, 1936) och ”News from Tartary” (1936).
”The flying visit” (1940) är en politisk
äventyrsroman, som handlar om ett fingerat besök av Hitler
i England. ”A story to tell” (1942) innehåller short
stories. E.
Flemin’giskiffer, geol., se Cyrtograptusskiffer.
von Flemming, Jakob Heinrich, sachsisk
militär och politiker (1667—1728), var född
brandenburgare och deltog i brandenburgsk tjänst bl.a.
i slaget vid Fleurus men övergick 1693 i sachsisk
tjänst. Han vann snart August den starkes
förtroende och bidrog i hög grad att förskaffa denne
den polska tronen 1697. I förhandlingarna rörande
det stora förbundet mot Sverige var F. djupt
in
vecklad; det var bl.a. han, som introducerade
Pat-kull hos August. Sedan 1699 generallöjtnant, skulle
F. också börja kriget med överrumplingen av Riga,
men denna misslyckades. Under den följ, tiden
användes F. mest i diplomatiska värv men deltog
dock även i slaget vid Klissöw, där han blev svårt
sårad, ävensom sedermera i slaget vid Gadebusch.
Hans inflytande var i ständigt stigande; 1705 blev
han general, 1710 president i geheimekrigsrådet,
1711 fältmarskalk och 1712 ledande
kabinettsminis-ter, vilket han förblev till sin död. Hans inflytande
över sin med honom kongeniale härskare var
mycket stort, men tidvis beredde det katolska partiet,
som i motsats till F. önskade en täml.
förbehållslös anslutning till kejsaren, honom vissa
svårigheter. Efter en del fruktlösa förhandlingar med sin
personlige vän och själsfrände Görtz ansåg dock
även F. en anslutning till kejsaren vara
förmånligast, varigenom bl.a. det överhandtagande ryska
inflytandet i Polen kunde motverkas, och han
avslöt personligen 1719 Wienalliansen. I
kurprinsens ung. samtidiga giftermål med kejsarens
brorsdotter hade F. däremot ingen del. F. var en av de
skickligaste medspelarna i tidens hänsynslösa
diplomatiska intrigspel. P.S.
Flemming, Friedrich Ferdinand, tysk
tonsättare (1778—1813), var läkare och medl. av
Zelters Liedertafel i Berlin. F. har komponerat
talrika manskörer, bland dem den berömda ”Integer
vitae” (Horatius).
Flemming, Walter, tysk anatom (1843—1905),
1868 med. dr, 1871 prosektor i Rostock, 1873 prof,
i Prag, 1876 i Kiel. F. var framför allt en
framstående cellforskare. Det är han, som först
klarlagt processerna vid cellens mitotiska delning, och
hans klassiska arbete ”Zellsubstanz, Kern und
Zell-theilung” (1882) utgör grundvalen för senare
cellforskning. Som lärare var F. mycket eftersökt, och
talrika senare anatomer ha erhållit sin viktigaste
utbildning hos honom.
Flen, rörfle n, art av kanariegrässläktet*.
Flen, från Vi 1949 stad i Södermanland, med
sin kärna belägen 22 km ö.n.ö. om Katrineholm;
50,13 km2, därav 45,0 land; 4,308 inv. (1948). Den
forna F:s sn, som i sin helhet gjorts till stad,
är ett typiskt sörmländskt landskap, naturskönt,
småkuperat och med odlingsbygder i anslutning
till de många sjöarna. Skogiga bergstrakter
dominera österut mot Båvens vik Hornsund.
Skogsmark täcker icke mindre än 53 °/o av stadens
landareal, åker 21 och äng 6 °/o. Frånräknas det
hittillsvarande municipalsamhället, är folktätheten
blott 15 pr km2 el. något lägre än för riket i
dess helhet. Egendomar: Stenhammar* och
Hornsund. Själva samhället är helt ett barn av
järnvägarna: före tillkomsten av v. stambanan, färdig
här 1862, var trakten ren landsbygd. 1873—77
byggdes Oxelösund—F.—Västmanlands järnväg.
Stationssamhället uppväxte till största del på
Or-resta gårds ägor, mellan sjöarna Orrhammam,
Gårdsjön och Bjuren. Fram till 1901 upplätos
tomter endast på arrende. S.å. bildades F:s
mu-nicipalsamhälle med c:a 1,000 inv., köpmän och
industriidkare lockades hit, och en livlig
byggnadsverksamhet rådde under några år. Den dåv.
markägaren, hovstallmästaren G. Tamm, skänkte mark
till gator och parker, ss. Thule-, Salsta- och
— 945 —
— 946 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
