Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flensburg, 1. Wilhelm - Flensburg, 2. Nils - Flensburgska barnsjukhuset (Flensburgska vårdanstalten för späda barn) - Flenört - Fleraxlig - Flerbörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLERBÖRD
1841, doc. i systematisk teologi i Lund 1847,
teol. adjunkt 1849, prof, i dogmatik och
moralteologi 1858, teol. dr 1860, biskop i Lund 1865. F.
hörde till den teologiska skola, som sökte
åvägabringa en syntes mellan teologiskt och filosofiskt
tänkande, och gav i sitt vetenskapliga
författarskap (”Om Guds allestädes närvarelse”, 1847, ”Om
den naturliga viljans förmåga i andligt hänseende”,
1868, m.fl.) skarpsinnigt uttryck åt denna
”spekulativa teologi”. Kärleken
till studier följde
honom till livets slut.
Som biskop sökte han
närma de olika
kyrkliga riktningarna till
varandra och främja
prästernas fortsatta
studier genom
införandet av årliga
prästsäll-skapsmöten, och hans
programanföranden
vittna om den klara
blick, varmed han
bedömde de religiösa
företeelserna. Hans
re
presentativa och humanistiskt genombildade
personlighet uppbar med lika mycken auktoritet
epis-kopatets och prokansleriatets funktioner. R.Hm.
2) Nils Otto Mattias F., den föreg:s son,
språkforskare (1855—1926), 1888 fil. dr och doc. i sanskrit,
1898 e.o. och 1909 ord. prof, i sanskrit med
jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Lunds
univ. F. var en mångsidigt bildad men
vetenskapligt föga produktiv man; förutom gradualavh.
”Stu-■dier öfver den fornindiska tempusläran” (1888)
ut-^av han endast några smärre avh. inom sitt fack.
Högt skattad var F. som kantatdiktare och festtalare.
Hans ”Sånger och minnen” utkommo 1915. C.F.
Flensburgska barnsjukhuset, till 1942 F 1 e n
s-b u r g s k a vårdanstalten för späda
barn, av Malmö stad med anlitande av
Flensburgska donationsfonden 1912 uppfört
barnsjukhus, avsett främst för Malmö stad. Barn från
andra kommuner mottas dock även mot något
högre avgift. F. var urspr. avsett endast för späda
Larn, men i en 1945 uppförd nybyggnad finnas
nu även en avd. för äldre barn och en särskild
avd. för tuberkulösa barn. Sängantalet är no.
Vid sjukhuset finnas en barnpoliklinik, en s.k.
mjölkdroppe samt en skola (i-årig) för utbildning
av barnsköterskor. G.Ml.
Flenört, Scrophula’ria nodo’sa, är en flerårig, i
lundar och på skuggrik, fuktig mark växande
meterhög ört av fam. lejongapväxter med vågrät,
knöl-formigt förtjockad jordstam, fyrkantig stjälk,
motsatta, äggrunt hjärtlika, glatta blad och i klaselik
samling anordnade blomknippen. Blomkronan är
öppen, klotformig med 5-kluvet bräm utan
ho-nungsgömme, ståndarna 5, därav den bakersta ett
staminodium, frukten 2-rummig kapsel. Blommans
bruna färg och oangenäma lukt anses vara
lockmedel för getingar. F. är i Sverige utbredd i hela
landet. — Vårflenörten, S. verna’lis, har gul
blomkrona, och hela växten är klibbluden. G.
Fleraxlig, bot., se Enaxlig.
Flerbörd. Ju lägre ett djur står, desto talrikare
är i allm. dess avkomma, medan antalet foster
Flenört (t.v.) och vårflenört.
blir mindre, ju högre utvecklat djuret är. Hos
människan är ett ensamt foster regeln, men ibland
förekomma tvillingar, trillingar, ända till
sexling-ar. Uppgifter om högre antal äro obekräftade. —
Tvillingar förekomma i ung. 1,4% av alla
havandeskap, d.v.s. 1:80. En egendomlig
regelbundenhet i f:s förekomst är förhållandet, att
tvillingars frekvens är c:a 1:80, trillingars 1:8o2,
fyr-lingars 1:8o3, femlingars l :8o4. — Utsikten till
tvillingar ökas med moderns stigande ålder,
vilket tycks gälla i sht de 2-äggiga. — En ärftlig
disposition för tvillingar föreligger i vissa släkter
och anses gälla huvudsaki. de 2-äggiga. — Den
vanligaste f. är alltså tvillingar, och dessa äro
av 2 slag: 2-äggiga och i-äggiga. De 2-äggiga
uppkomma genom befruktning av 2 ägg, ant.
från samma ovulation (super foeczmda’tio’) och då
möjl. vid olika tillfällen, el. från två skilda
ovu-lationer (superfoeta’tio~). Den förra möjligheten
är säkert fastställd för både djur och människor,
den senare icke säkert bevisad hos människor.
Ung. 2-0—25% av tvillingar äro i-äggiga.
2-äggiga tvillingar kunna vara av samma el.
olika kön, i-äggiga däremot alltid av samma kön,
enär de uppstått ur samma ägg, som tidigt kluvits
i två halvor. De kunna framkallas experimentellt
genom skakning av hönsägg med elektrisk motor
el. mekanisk delning av ägg av lansettfisken i två
halvor, som vardera växa ut till hela individ. Blir
klyvningen ofullständig, uppstå s.k. siamesiska
tvillingar, som alltså icke äro ”sammanvuxna”
utan ofullständigt skilda. De 2-äggiga äro alltså
hela och fullvärdiga individer, de i-äggiga endast
halva sådana, som utvuxit till hela. 2-äggiga
tvillingar äro varandra lika el. olika som syskon
kunna vara; 1-äggiga äro alltid lika både till
ut
— 949 —
— 950 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
