Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flerbörd - Flerfamiljshus - Flerfunktionshandling - Flerfärgstryck - Flerfödsel - Fleringe - Flerohopp - Flers, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLERFAMILJSHUS
seende, själsanlag, mottaglighet för vissa
sjukdomar, t.o.m. samma brottsliga anlag. — För
bedömandet av i- el. 2-äggighet användes vanl.
efterbördens beskaffenhet, i det i-äggiga ha
gemensam chorion men var sin amnion, medan
2-äggiga ha var sin chorion och amnion.
Dessutom ha i-äggiga kärlförbindelser i placenta, så
att den ena tvillingens kärlområde kan fyllas
genom injektion från den andras navelsträng. På
senare tid har ärftlighetsforskningen givit nya
uppslag för bedömandet av likkönade tvillingars
genes, i det den fäster större avseende vid graden
av likhet mellan tvillingarna än vid efterbörden.
F.n. kan uppfattningen sammanfattas så, att
olik-könade tvillingar alltid äro 2-äggiga, likkönade
med gemensam chorion alltid i-äggiga. Likkönade
återigen med var sin chorion kunna numera icke
utan vidare förklaras för tvåäggiga, utan
avgörande blir då graden av inbördes likhet; är denna
så stor, som man ser endast hos enäggiga, måste
man antaga, att de, trots var sin chorion,
härstamma från ett enda ägg.
F. kan under havandeskapet igenkännas på olika
tecken; särsk. är röntgenbilden därvid av värde,
med vars hjälp man kunnat diagnosticera
tvillingar och t.o.m. trillingar före förlossningen. F.
medför något ökad risk, dels för modern på gr. av
ökad tyngd, större frekvens av äggvita och andra
komplikationer, som kunna leda till ingrepp, dels
för fostren genom för tidig förlossning,
ofullgångenhet, oriktiga lägen och kollision mellan fostren
vid förlossningen. Dessa risker ökas med fostrens
antal. Dock finnas många ex. på fullgångna foster
vid f., och de berömda femlingarna från Amerika,
som samtliga tack vare utmärkt vård blivit vid
liv och utvecklat sig väl, utgöra därpå ett lika
intressant som sällsynt bevis. — F.-problemet är
ur flera synpunkter av utomordentligt intresse,
och särsk. har tvillingsforskningen på sista tiden
blivit av betydelse för psykiatrien. E.E-M.
Veter. Våra husdjur äro multipara (föda flera
ungar åt gången) el. unipara (föda i regel endast
en unge åt gången). Multipara äro kanin, tamräv,
katt, hund och svin. Unipara äro vanl. hästar och
nötkreatur. Övergångsform bilda får och getter,
då dessa djur ung. lika ofta ha flerfödsel som
enfödsel. — Hos hästarna är flerfödselfrekvensen
ung. i Vo, hos nötkreatur ung. den dubbla. Att
ston föda mera än ett föl om året, är mycket
ovanligt. Framfödda föltvillingar äro ofta så svaga,
att de ej äro livsdugliga. F. hos nötkreatur (t.o.m.
femlingar) är ej så ovanlig. Vanligast äro tvillingar,
och ej sällan framföder en och samma ko
tvillingar flera gånger. Liksom fallet är hos
människan, kunna tvillingar hos häst och nötkreatur vara
2-äggiga el. i-äggiga. Av tvillingbörder hos ko
äro c:a io°/o i-äggiga. De senare äro föremål för
mycket betydelsefulla undersökningar inom
hus-djursforskningen. Då de i-äggiga (monozygota)
tvillingarna äro ärftligt identiska, kunna de
betraktas som ett och samma djur, som samtidigt lever
två liv. De äro utmärkt lämpliga som objekt, när
man vill göra en mera djupgående analys av olika
yttre orsakers (miljöns) effekt på t.ex. tillväxt och
mjölkavkastning. Av visst intresse är, att
kvig-kalv, född tvilling med tjurkalv, i 90—95 °/o fall
som vuxen blir steril, beroende på att tidigt under
fosterutvecklingen en sammanväxning ägt rum
mellan tjurkalvens och kvigkalvens fosterhinnor,
varigenom blodkärlen från de båda fostren
kommit i förbindelse med varandra. Då hanfostrets
testiklar tidigt utsöndra ett hormon, som påverkar
könskaraktärernas vidare utveckling, och samma
hormon genom nyssnämnda förhållande betr,
blodkärlen också kan övergå till honfostret, kastas
utvecklingen hos detta om i hanlig riktning. —
Kullstorleken hos de multipara husdjuren beror dels
på mödrarnas ålder, dels på arvsanlag. Inom de
svenska svinraserna ligger griskullarnas storlek i
medeltal mellan 10 och 11 födda grisar pr kull.
I undantagsfall kunna ända till 20 grisar födas i
samma kull. Kullstorleken bland våra mindre
husdjur varierar med rasen och har tydligt samband
med djurens kroppsstorlek. Småväxta kaniner föda
sålunda endast 3—4 ungar pr kull, medan
jättekaniner kunna föda 12 el. flera ungar pr kull. Dhl.
Flerfamiljshus, etnogr., bostäder, inredda för att
härbärgera flera familjer el. hushåll, förekomma
hos åtskilliga naturfolk. Verklig rumsindelning
finnes i regel icke, men hyddan, som oftast är
mycket stor, är t.ex. genom skärmartade
anordningar delad i olika, för de större familjerna
avsedda alkover. Ett typiskt f. är m a 1 o k a n hos
indianerna i Rio Negros övre område i Sydamerika.
Flerfunktionshandling, psykol., utförande av en
uppgift, vid vilken flera olika psykiska funktioner,
ss. minne, kombinationsförmåga och logiskt
tänkande, samverka. Förmågan att utföra f. brukar
anses som kriterium på god intelligens. Denna
förmåga, ofta benämnd simultankapacitet,
har man försökt bestämma med särskilda test,
varvid det oftast gäller att efter visst system
stryka bokstäver i en given text. Dyl. test ha
bl.a. konstruerats av fransmannen B. B. Bourdon
och österrikaren O. H. Sterzinger. E.Bng.
Flerfärgstryck, se Färgtryck.
Flerfödsel, se Flerbörd.
Fleringe, socken i Rute ting i Gotlands n. hd
och församling i Rute, Bunge och Fleringe
pastorat i N. kontraktet av Visby stift, på nordkusten
mellan Kappelshamnsviken och Fårösund; 69,0
km2, därav 60,os land; 381 inv. (1948; 6 inv. pr
km2). F. är nästan genomgående ödslig
skogstrakt och hällmarker med åkern utgörande blott
5 °/o av landarealen, skogsmarken 59 °/o. Bläse
kalkbruk och kalkstensbrott tillhöra ab. Karta &
Oaxens kalkbruk, Ahrs kalkbruk ab. Norrbottens
järnverk. Fiskeläget Ahr vid Bäste träsks utlopp
har ett 20-tal fiskare. Kyrkan av kalksten har skepp
med mittkolonn och rakslutet kor från 1232, medan
det kraftiga tornet med sin prydliga västportal
tillkom på 1260-talet. Kyrkan eldhärjades 1676. —
Namnet, av oviss härledning, skrevs 1304 fledynge
och under samma årh. Fleytinge. P.;Er.
Flerohopp, samhälle i Madesjö* sn i Småland.
Flers [flär], Robert Pellevé de la Motte-Ango,
markis de F., fransk författare (1872—1927), var
1896—99 verksam som novellist och reseskildrare;
övergick vid sekelskiftet till dramatiskt
författarskap, mest i samarbete med G. A. de Caillavet*
och belgiern F. de Croisset (f. 1877), till 1906 med
buffaoperor av parodisk art (”Les travaux
d’Her-cule”, ”Le sire de Vergy”), därpå med komedier
— med stående typer, alltså närmast ett slags mo-
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
