Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flickskola - Flickskolemöten - Flickskoleseminarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLICKSKOLESEMINARIUM
avvecklades de 3 förberedande klasserna samt 1 :a
flickskoleklassen, så att f. blevo byggda på 4-årig
grundskola. Då flickskoletypen i övrigt ansågs
värdefull, bibehöllos dess grunddrag i den
kommunala f., som efter förslag av 1927 års
skol-sakkunniga inrättades genom riksdagsbeslut 1928;
stadga och läroplaner utfärdades 24/s s.å. Den
kommunala f. är examensfri, har dels en på 4-årig
grundskola byggd 7-årig lärokurs, dels en på
6-årig bottenskola byggd 6-årig kurs; båda kurserna
kunna förenas (samläsning). Skolan avser att ge
”ett högre mått av allmän medborgerlig bildning
med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens
egenart samt att förbereda för verksamhet inom
hemmets område”. De 2 högsta klasserna äro
delade på en teoretisk och en praktisk linje (den
senare i praktiken sällan upprättad), båda med dels
fasta, dels fritt tillvalda ämnen. Med hänsyn till
styrelse, löneförhållanden o.d. intar den
kommunala f. samma ställning som den kommunala
mel-lanskolan. Det förutsattes, att kommunala f. skulle
upprättas genom ombildning av privata f.; så har
skett på de flesta håll, delvis i samband med
sammanslagning av flera skolor till en. 1948 funnos
47 kommunala f., därav 6 i Stockholm och 5 i
Göteborg; av statsunderstödda privata f. återstodo
endast 4, varjämte 6 privata samskolor hade f.-linje.
— Flickskolefrågan har sedermera behandlats av
1938 års flickskolesakkunniga, vilkas majoritet
föreslog kommunala f. med en 5-årig lärokurs på
6-årig bottenskola som enda av Staten understödd
typ, och 1940 års skolutredning, som efter en
grundlig undersökning av värdet och behovet av
f. föreslog en särskild flickskollinje inom den
”en-hetsskola”, vilken skulle bildas genom
sammanförande av den föreslagna 8-åriga folkskolans
högstadium med real- och mellanskolor; vissa
ledamöter föreslogo allmän differentiering av
lärjungarna efter 4 grundskoleår, varvid f:s lärogång
skulle bli 7-årig, andra differentiering efter 6 år,
dock med införande av engelska i 6:e el. både 5æ
och 6:e klassen, samt 5-årig lärogång i f.
Tim-och kursplaner utarbetades med hänsyn till kravet
på nära samband och goda övergångsmöjligheter
mellan olika linjer av enhetsskolan samt till
gymnasiet. Den examensfria och lugna studiegången
i f. skulle bibehållas, likaså den humanistiska
grundprägeln och förberedelsen för hemmets värv.
Tillvalssystemet på högstadiet föreslogs utbytt mot
viss linjedelning, innefattande även praktisk linje.
Inom 1946 års skolkommission voro meningarna
om f:s framtida existensberättigande delade.
Majoriteten föreslog inom den 9-åriga enhetsskolan
möjlighet till bildande av särskilda flickklasser
efter 6:e skolåret men inga speciella lärokurser för
flickor förrän efter 8:e året, då en 3-årig examensfri
flickskollinje skulle kunna utdifferentieras med rätt
till täml. fri gestaltning av lärokurserna.
Minoriteten påyrkade f:s avskaffande. — Litt.: M. F. Ihre,
”F.” (1850); R. v. Koch, ”Om flickors uppfostran”
(1876); ”Undersökning af Sveriges högre f.” (1888);
”Underdåniga utlåtanden ang. Sveriges högre f.”
(1889); ”Julbok för Västerås stift” (1909); Ebba
Heckscher, ”Några drag ur den svenska f:s historia”
(1914); ”Fruntimmersföreningens f. i Göteborg 1815
—1915” (1915); ”Årsböcker i svensk
undervisningshistoria”, 10 (1923); ”Utredning och förslag rörande
SU 9 _ 96i —
31 — Red. avsl. 21,io 48.
inrättande av kommunala f.” (i SOU, 1927:27);
”Kommunala f. Stadga och undervisningsplaner”
(1928); ”Utredning rörande allmänna lärov. för
flickor” (i SOU, 1929:33), ”Wallinska skolan 1831
—1939” (i939); ”Utredning och förslag angående
de kommunala f:s organisation” (i SOU, 1939:39);
Alice Quensel, ”Svensk f.” (1942); ”Skolan i
samhällets tjänst” (i SOU, 1944:20); ”F.” (i SOU,
1947:49); ”1946 års skolkommissions betänkande
med förslag till riktlinjer för det svenska
skolväsendets utveckling” (i SOU, 1948:27). E.Dr.
Flickskolemöten hållas sedan 1879 i regel vart
3:e år av lärarinnor och lärare vid kommunala
och enskilda f. i och för diskussion av
undervisnings- och organisationsfrågor rörande dessa
skolor. Tryckta berättelser föreligga från
samtliga f. Det senaste (21 :a) hölls i Karlstad 1948.
Flickskoleseminarium. 1859 tillkom på privat
initiativ i Stockholm en ”Lärokurs för
fruntimmer”, avsedd bl.a. att förbereda för
lärarinnekal-let. Livligt uppmärksammad bidrog den till
upprättandet av ett statligt ”seminarium för bildande
av lärarinnor” genom beslut av 1859—60 års
riksdag. Detta trädde i verksamhet 1861, fick
1864 en egen övningsskola, Statens normalskola
för flickor, och organiserades s.å. fastare genom
ett reglemente. Med seminariet, som från 1878
kallades Kungl. högre lärarinneseminarium,
förenades 1893 en av professorskan Anna Hierta
Retzius grundad hushållsskola; denna, där även
lärarinnor i huslig ekonomi utbildades, fick 1926
namnet Statens skolköksseminarium och
hushållsskola. T.o.m. 1905 hade seminariet egen
direktion, därefter stod det i undervisningsfrågor
under Skolöverstyrelsen, i ekonomiska frågor under
direktionen för Stockholms stads
undervisningsverk. Lärokursen, först täml. löst gestaltad, blev
efter 1864 3-årig med starkt inskränkt valfrihet;
1891 inrättades en frivillig 4:e årskurs. Den
länge livligt dryftade frågan om undervisningens
ordnande löstes genom nya stadganden 1911; den
obligatoriska kursen omfattade enl. dessa en
1-årig lägre avd. för påbyggnad av elevernas
allmänna kunskaper och en 2-årig högre avd., där
fackstudier bedrevos i ett begränsat antal ämnen
(en av 12 ämnesgrupper). Lektionsformen
utbyttes alltmer mot föreläsningar, seminarieövningar
och självstudier med tentamina. Som
underbyggnad förutsattes i regel 8-klassig högre flickskola,
men intagning skedde efter prövning. Den
obligatoriska kursen avslutades med lärarinneexamen,
medförande rätt till ämneslärarinnebefattningar vid
enskilda — senare även kommunala —
flickskolor, statliga flickläroverk och samrealskolor,
kommunala mellanskolor och högre folkskolor.
Förslag till omorganisation av seminariet med 4-årig
obligatorisk kurs framlades av Skolöverstyrelsen
1930 och av särskilda sakkunniga 1933; 1936 års
lärarutbildningssakkunniga, liksom 1940 års
skolutredning, uttalade sig, icke minst med hänsyn
till olägenheterna av den särställning i
utbild-ningshänseende, som tillkom vissa kvinnliga
lärare genom ämneslärarinneinstitutionen, för
nedläggande av seminariet. Sedan nyintagning av
elever upphört 1941, fullbordades seminariets
avveckling efter beslut av 1943 års riksdag i och
med vårterminen 1943. Dess övningsskola om-
— 962 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
