Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flickskoleseminarium - Flicksländor - Flicköga - Fliedner, 1. Theodor - Fliedner, 2. Fritz - Fliegende Blätter - Flikblomster - Flikfiskar - Flikmolla - Flikplister - Flimmer - Flimmerceller - Flimmerepitel - Flimmerfotometer - Flimmerhår, kinocilier - Flimmerrörelse - Flimmerskotom - Flims - Flinders, Matthew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLICKSLÄNDOR
bildades till högre allmänna läroverket Statens
normalskola, innefattande utom realskola och
gymnasium även flickskollinje och 6-årig
folk-skollinje; läroanstalten är provårsläroverk och
försöksskola, och dess rektor är direktor för
Statens psykologisk-pedagogiska institut.
Seminariets betydelse för svensk kvinnobildning har
varit utomordentlig. — Efter mönster av Högre
lärarinneseminarium inrättades följ, privata
lärarinneseminarier, vilka på gr. av de privata
flickskolornas reducerade antal och den allt
vanligare lärarinneutbildningen genom univ.-studier
och provår nödgats nedlägga sin verksamhet:
Privata Kögre lärarinneseminariet (1899—1931),
Anna Sandströms högre lärarinneseminarium (1900
—29), Detthowska el. Lägre lärarinneseminariet
(1896—1911), alla i Stockholm, Privata högre
lärarinneseminariet i Lund (1905—16), Högre
lärarinneseminariet vid Stiftelsen Kjellbergska
flickskolan i Göteborg (1908—32). — Litt.: J. Humble,
”Om K. seminarium för bildande af lärarinnor”
(1874); O. Josephson, ”Minnen från K. högre
lärarinneseminariets femtioårsfest” (1911); R.
Fåh-ræus, ”Högre lärarinneseminariets historia” (1943);
”K. högre lärarinneseminariet in memoriam”, utg.
av V. Fevrell (s.å.); resp, seminariers
årsredogö-relser. E.Dr.
Flicksländor, zool., se Trollsländor.
Flicköga, bot., arter av släktet Coreop’sis*.
Fliedner [fli’dnar]. 1) Georg Heinrich T h e
o-d o r F., tysk präst (1800—64), kyrkoherde i
Kai-serswerth (vid Düsseldorf) 1822, där han efter
exempel av praktisk kärleksverksamhet, som han
iakttagit under resor i England och Holland,
igångsatte olika socialt-kristliga företag bland fångar
och barn m.m. samt 1836 grundade en
diakoniss-anstalt. 1844 grundade F. en diakonanstalt i
Duis-burg, och 1849 nedlade han sin prästerliga tjänst
för att helt ägna sig åt diakonien. Under resor i
Europa, Amerika och Orienten verkade han för
upprättandet av diakonissanstalter. — Litt.: L. Snellman,
”T. F.” (1896); G. Fliedner, ”T. F.” (3 bd, 1908—
12); M. Gerhardt, ”T. F.” (2 bd, 1933—37). S.N.
2) Fritz F., den föreg:s son, präst (1845—
1901), verkade för Spaniens evangelisering,
grundade där flera evang. församlingar, ungdomshem,
barnhem m.m. samt organiserade de spanska evang.
församlingarnas sammanslutning till Iglesia
evan-gélica espanola. F:s ”Aus meinem Leben” utkom
i 2 bd (1901—03).
Fliegende Blätter [flfganda], tysk
skämttidning, utgiven i München med ett nr i veckan,
grundades 1844 av xylograferna Kaspar Braun
och Friedrich Schneider. Under det första
decenniet av sin tillvaro var F. politiskt engagerad
i tidens frihetsrörelser och medverkade t.ex. i
kampen mot Ludvig I av Bayern och Lola
Mon-tez, vilka fördrevos från München 1848. Tidn.
hävdade sin politiska orientering in på 1850-talet
genom bitter satir mot ämbetsmannavälde och
militarism, liksom mot kälkborgerlig liknöjdhet
och politiskt lycksökeri. I mitten av 1850-talet
utsattes F. för ständig förföljelse från
myndigheterna, och då tidn. samtidigt förlorade en stor
del av sin popularitet, vände den politiken
ryggen och blev från den tiden den borgerliga
medelklassens skämttidn. Uppl. ökades nu år från
år, tills tidn. under 1880—90-talen nådde sin
högsta spridning med över 90,000 ex. Från
sekelskiftet gick F. starkt tillbaka, och 1928
uppgick den i ”Meggendorfer Blätter”. Sedan F. blivit
den tyska borgerlighetens språkrör, odlade den
en harmlös satir, som gisslade allt, som avvek
från medelmåttan. I varje nr återkommo stående
typer, den tankspridde professorn, svärmor,
skvallertanten, den överlägsne el. rumlande löjtnanten,
uppkomlingen och judefamiljen; skämtet avsåg
aldrig att såra. — F. sökte ständigt hålla en
hög standard betr, illustrationerna. Det
konstnärliga träsnittet bibehölls till in på 1890-talet.
Bland tecknare, som medarbetat i F., inta W.
Busch och A. Oberländer främsta rummet under
ett äldre skede. Båda trängde djupt in i
tyskhetens väsen och åtnjöto hög uppskattning även
i Frankrike. H. Schlittgen och R. Reinicke valde
mest sina motiv från det mondäna nöjeslivet.
Inom en annan genre, den fantastiska folksagan,
tecknade M. v. Schwind. Bland F:s litterära
medarbetare märkas F. Th. Vischer, E. Geibel, F.
Dahn och P. Rosegger. — Under sin glansperiod
hade F. vidsträckt spridning även utanför
Tyskland, ej minst i Sverige. Från 1884 utkom en årlig
”F. Kalender”. — Litt.: H. Dangl, ”Die Münchener
F. als Spiegel ihrer Zeit” (1938). IG.V.JE.
Flikblomster, bot., arter av släktet Schizan’thus*.
Flikfiskar, se Algfiskar.
Flikmolla, bot., art av mollsläktet*.
Flikplister, bot., art av plistersläktet*.
Flimmer, med., se Flimmerskotom.
Flimmerceller äro celler, beklädda med
flimmerhår. Hos encelliga djur är beklädnaden ofta
allsidig, hos celler i cellförband (flimmerepitel) ensidig.
Flimmerepitel, biol., se Epitel.
Flimmerfotometer, fys., se Fotometri.
Flimmerhår, k i n o c i 1 i e r, äro fina, rörliga,
hårformade, tätt stående protoplasmautskott från
cellytor. Centralt i f. finnes som regel en fin
tråd, vilken utgår från en kornbildning, belägen i
cellens ytlager, ett basalkorn, ciliebärare el.
ble-faroplast (se Cell, fig. 5), vilket antagligen
härstammar från centriolerna. Från basalkropparna
gå även fina trådar in i cellen mot cellens bas. F.
äro i ständig rörelse och slå i en bestämd riktning
(se Cell). Huruvida rörelsen utgår från
trådapparaten el. från protoplasman är omstritt. F. finnas
hos ett flertal lägre djur, t.ex. infusionsdjur; hos
högre djur bekläda de vissa epitel*. Jfr också
Cirrer, Sterocilier och Gisseltråd. T.Hn.
Flimmerrörelse, biol., se Cell, sp. 1062.
Flimmerskotom, synförnimmelser, som uppträda
anfallsvis och beskrivas som sicksackformade,
lysande linjer, vilka från periferien skrida mot
synfältets centrum (flimmer) ofta i samband med
uppträdandet av synnedsättning inom viss del av
synfältet (skotom). Anfallet kan bestå upp till 10
min och följes som regel av huvudvärk. F. är ett
symtom vid migrän. Någon bestående
synnedsättning orsakar åkomman icke. Behandlingen är
me-dikamentös och riktar sig huvudsaki. mot
huvudvärken.
Flims, retoromanska Flem, luftkurort i kantonen
Graubünden, Schweiz, v. om Chur, på sydsidan av
Flimserstein (2,696 m), 1,100 m ö.h.; c:a 1,000 inv.
Flinders [flin’daz], M a 11 h e w, engelsk
sjöoffi
— 963 —
— 964 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
