Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOD
betingelser utfällas som t.ex. sjömalm. Vattnets
slamhalt kan minskas, om f. flyter genom en sjö,
då slammet sjunker och ibland bildar ett delta
vid inloppet. Vid utflödet ur större sjöar är
vattnet därför i regel klart och innehåller ringa slam.
Det slam, som medföres till havet, avlagras vid
mynningen, varvid ett delta kan bildas, el.
bort-föres av tidvattnet. — Den del av jordytan, från
vilken nederbörden avrinner förbi en viss punkt
i ett vattendrag, benämnes nederbörds-, t i
11-rinnings- el. vattenområdet vid denna
punkt. Nederbördsområdet för ett f.-system
kallas dess flodområde. Gränserna för
nederbördsområden benämnas vattendelar e.
Dessa äro ofta mindre skarpt markerade, i det att
sumpmarker och sjöar kunna avrinna till olika
vattendrag. I de fall, då en f. grenar sig och
vatten avledes till en annan f. (bildande en
bi-furkation), blir nederbördsområdet vid
förgre-ningspunkten gemensamt för båda och
f.-områ-dena obestämda. — En f:s bädd är den
ränn-formiga fördjupning, vari den flyter. Ofta har
f. skurit sig ned i marken, el. också ha högre
partier uppstått invid bädden genom
slamavlag-ring. Stränderna kallas bräddar, brinkar
el. bankar och benämnas h. och v. stranden,
varvid man tänker sig vänd nedåt f., med
vattnets rörelseriktning. På samma sätt kallas
tillflödena h.- och v.-bifloder. — F:s
längdpro-f i 1 utvisar vattenytans höjd i varje punkt längs
f. över ett visst horisontalplan, ofta havets
medelvattenyta, samt varje sträckas lutning, vilken
vanl. angives i m pr km (°/oo). Vattendjupet efter
en linje tvärs över f. angives av en t v ä r s e
k-tion. Vattenhastigheten är beroende
dels av lutningen, dels av tvärsektionens form
och bottnens råhetsgrad (dess bromsande
inverkan genom ojämnheter, stenar el. vattenväxter).
Hastigheten är i allm. störst i den djupaste
fåran i närheten av ytan och minskar mot såväl
bottnen som stränderna. Den pr tidsenhet
fram-rinnande vattenmängden är produkten av
medelhastigheten i en tvärsektion och dennas
vattenarea samt angives vanl. i m3/sek. Vid
stigande vattenstånd ökas såväl sektionsarean som
hastigheten. Vid ett visst vattenstånd, vilket
brukar uppmätas med vattenståndsmätare (pegel), är
vattenmängden alltid densamma, för såvitt icke
is, vattenväxter e.d. verka dämmande.
Vattenmängden i en f. varierar betydligt på gr. av
ojämn fördelning av nederbörden och olika stor
avdunstning under skilda årstider samt vattnets
magasinering i form av snö under vintern. Vid
riklig nederbörd el. snösmältning uppstår flöde
el. f 1 o d, vanl. efter årstiden benämnd
vårflod, höstflod o.s.v. I de nordsvenska f.
förekommer alltid vårflod, ibland också höstflod,
men under vintern är vattenmängden liten. I de i
fjälltrakterna upprinnande f. brukar efter den
egentliga vårfloden, hemfloden, orsakad av
snösmältning i de lägre delarna av
nederbördsområdet, komma en fjällflod, pågående långt
in på sommaren, varvid smältvattnet från fjällen
avrinner. I de sydsvenska f. äro vårflödena ej
alltid så utpräglade, men där förekomma ofta svåra
flöden även under hösten och vintern, mera sällan
under sommaren. — F. inverka under tidernas
lopp förändrande på de områden de genomlöpa
(se Dal och Erosion). I normala fall är lutningen
i f.-loppets övre del stor och forsar och fall
förekomma rikligt. Längre ned blir lutningen allt
mindre, och nederst rinner f. fram med svag
lutning över av avlagringar bildade slätter,
flodslätter, där den skär sig ned och ofta blir
slingrande (serpentiniserar el. meandrar). I de fall,
då f. stött på el. skurit sig ned till berg el. under
— 973 —
— 974 —
KARTA ÖVER EXOREISKA, ENDOREISKA OCH AREI5KA OMRÅDEN
Efter £. de Martonne (1927)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
